Metersystemet infördes efter franska revolutionen i enlighet med upplysningstidens ideal, men också för att göra sig av med mått som fot och aln, som utgick ifrån en monarks kroppsmått. Bilden visar holländska historiska kopior av de franska originalmåtten: en standardmeter av järn från 1799 med fodral, rörformade volymmått i koppar från 1829 samt en standardkilogram i koppar (längst till höger). Foto: Wikipedia/Rijksmuseum, Amsterdam
Metersystemet infördes efter franska revolutionen i enlighet med upplysningstidens ideal, men också för att göra sig av med mått som fot och aln, som utgick ifrån en monarks kroppsmått. Bilden visar holländska historiska kopior av de franska originalmåtten: en standardmeter av järn från 1799 med fodral, rörformade volymmått i koppar från 1829 samt en standardkilogram i koppar (längst till höger). Foto: Wikipedia/Rijksmuseum, Amsterdam

150 år med metern

HISTORIA
Den 20 maj 1875 var Sverige bland de första länderna att ratificera meterkonventionen i Paris. Tre år senare infördes metersystemet officiellt i vårt land, vilket satte punkt för förvirringen kring de olika versionerna av skålpund, kannor och andra mått med lokala variationer.

Om man skulle mäta något i Sverige före år 1878 var det skålpund, lispund, lod och kvintin som gällde för vikt, för längd var det aln, famn, fot, kvarter och/eller tum som användes, för vätskor var det kanna, stop, ankare, ohm och stånka man använde medan torra varor mättes i fjärding, tunna, skäppa och kappe.

Det var inte alls så enkelt att allt var delbart med 10 heller. En kanna var till exempel 2 stop medan en skäppa var 8 kappar. Trots att måttenheterna blivit ordnade på vetenskapliga grunder i mitten av 1600-talet, så kvarstod ändå en del förvirring. Inte minst drabbades änkedrottningen Hedvig Eleonora som skulle ta ut skatt i koppar och andra råvaror från olika landsändar, där en kanna och ett skålpund hade lite olika volymer och vikter. Hon införde då reformer i rikets förvaltning i form av omräkningar eller anpassningar av skatterna för att säkerställa rättvisa och råda bot på oenigheter.

Måttenheterna skapade även problem vid internationell handel, då dessa ofta hade skilda värden i olika länder, som bland annat uppslagsverket Stora Focus, band 9, förtäljer.

De som till sist fick nog av de olika måttenheterna var fransmännen, som länge såg sig – och ibland gör det ännu – som ingenjörskonstens mästare och ett tekniskt föregångsland. Det var ett problem i den omfattande internationella handel som fransmännen bedrev, men ännu viktigare var franska revolutionens avsky för aristokratin. En fot, ett steg, en tum (tumme), en aln (armbåge till fingerspets) – alla sattes en gång i tiden utifrån en kungs kroppsmått. Och det gick ju inte an i ett land som just gjort sin kung ett huvud kortare.

Metersystemet utvecklades i Frankrike i samband med revolutionen. Bilden visar en tidig tabell över detta system. Foto: Wikimedia Commons/Bee-Jey

 

Redan 1799, året efter revolutionen, uppdrog franska nationalförsamlingen åt vetenskapsakademin att ta fram ett nytt måttsystem. För att verkligen utplåna alla spår av livet före revolutionen infördes också en tiodagarsvecka, med veckodagarna primidi, duodi, tridi, … till décadi. Att ha veckodagar baserade på gamla gudar gick ju inte heller i en upplyst värld. Tiodagarsveckan blev dock aldrig populär, kanske för att vilodagen endast var décadi, men metersystemet levde vidare.

Napoleons erövringar några år senare gjorde att metersystemet kunde spridas till fler länder.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Läs även:

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Sagan om kung Visbur

Sagan om kung Visbur

🟠 HISTORIA En av de tidigaste svenska sagokungarna var Visbur, som härskade i Svitjod. Det berättas att han tillhörde Ynglingaätten samt att hans val att förskjuta sin första fru kom att leda till hans död.

Hur Svedberg fick Nobelpriset

Hur Svedberg fick Nobelpriset

🟠 HISTORIA En ultracentrifug är perfekt i laboratorium. Den används nämligen till att separera makromolekyler samt cellers beståndsdelar. En modern ultracentrifugs acceleration kan vara så hög som 1 000 000 g-krafter. Den svenske kemisten Theodor ”The” Svedberg hade år 1924 uppfunnit en ultracentrifug som kunde generera 7 000 g-krafter och två år senare var han klar med ytterligare en som genererade 10 000 g-krafter. Han tilldelades Nobelpriset 1926 för forskningen han kunnat göra med sina ultracentrifuger.

Den briljanta mejerskan

Den briljanta mejerskan

🟠 HISTORIA Under kräftskivor är Västerbottenspaj en självklar del av kvällens meny. Oräkneliga svenskar har njutit av den grynpipiga Västerbottensostens rika smak. Om det inte varit för en ung mejerskas påhittighet och intelligens hade dock Västerbottenosten inte sett dagens ljus.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.