Valsedlar är ett ineffektivt, dyrt och osäkert system, så som det är i Sverige. Det menar inte bara skribenten, utan också Valmyndigheten. Foto: Nya Tider

700 miljoner valsedlar i soptunnan – nu måste systemet ändras

DEBATT
Det svenska valsedelssystemet är ett demokratiskt haveri. Inför valet 2022 trycktes över 710 miljoner valsedlar för knappt åtta miljoner väljare. Nästan 98 procent gick direkt till återvinning. Hundratals ton papper, tusentals transporter, miljöpåverkan i enorm skala – allt helt i onödan.

Samtidigt har vi sett köer i val­lokaler, valsedlar som försvun­nit eller saboterats och väljare som haft svårt att ens hitta rätt sedel. För personer med funk­tionsnedsättningar har systemet varit direkt exkluderande. Detta undergräver tilliten till hela val­processen.

Orättvisan är dessutom uppen­bar. De etablerade riksdagsparti­erna får sina valsedlar tryckta och distribuerade med skattepengar. Mindre partier måste själva be­tala och hantera logistiken, ofta till miljonbelopp. Ska demokratin verkligen avgöras av vilka partier som har råd att trycka papper?

En enkel lösning finns redan

Valmyndigheten har tagit fram ett konkret förslag: en gemensam valsedel där alla partier listas och väljaren kryssar sitt alterna­tiv. Förslaget presenterades på Valmyndighetens seminarium i Almedalen 2023. Fördelarna är tydliga:

  • Mindre miljöförstöring och slöseri
  • Rättvisa villkor mellan parti­erna
  • Kortare köer i vallokalerna
  • Stärkt valhemlighet och ökad tillgänglighet

Regeringen tillsatte i februari 2024 en parlamentarisk kommit­té som nu utreder frågan.

Dags att gå från ord till handling

Vi, undertecknade partier, kräver att kommitténs arbete leder till en verklig reform. Det är orimligt att fortsätta med ett valsystem som slösar bort hundratals mil­joner kronor, skadar miljön och missgynnar nya partier.

Några av oss företräder partier som funnits i över 30 år, andra representerar rörelser som inte ens är ett år gamla. Vi står för olika politiska uppfattningar och visioner för Sverige, men i denna fråga är vi eniga. Det svenska val­systemet måste reformeras för att fler röster och åsikter ska få plats.

Ska vi kunna lita på vår demo­krati framöver kan vi inte låta 700 miljoner valsedlar hamna i papperskorgen igen.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Kan männen 30–55 år rehabiliteras till väljare igen innan 2026?

Kan männen 30–55 år rehabiliteras till väljare igen innan 2026?

🟠 OPINION: SVERIGE I VALSAMVERKAN I decennier har män demoniserats genom prat om ”toxisk maskulinitet” och på så sätt förmåtts att lämna sin naturliga roll som samhällsbyggare till karriärkvinnor och feministiskt skolade män. Vi ser resultatet. De politiska partierna har samtidigt förvandlats till oligarkiska kamporganisationer med nolltolerans mot egna åsikter. Hans Jensevik från Sverige i valsamverkan menar att borgerliga uppstickarpartier måste gå samman på en gemensam valsedel, och förmå män att våga ta striden.

Läs även:

Vad är sant? Vad kan man tro på?

Vad är sant? Vad kan man tro på?

🟠 OPINION: TOMMY ULMNÄS I den infekterade tid vi lever i gör författaren och tidigare kommunjuristen Tommy Ulmnäs här ett försök med att få in en djupare syn på tillvaron. Vi behöver mer än någonsin tänka i helt andra banor än tidigare om vi vill lösa några problem, anser han. Han menar att det nu är dags att lyfta fram behovet av intellektualitet i debatterna. Den ankdamm som länge präglat vårt parlament måste bort och in med klokhet och sunt förnuft.

EU ser ett problem i att folk utbyter tankar – även privat

EU ser ett problem i att folk utbyter tankar – även privat

🟠 KRÖNIKA Europeiska unionen försöker rättfärdiga sin satsning på mer övervakning (Chat Control) och censur (DSA) via kontrollerade organisationer och medier. AI Forensics, en Soros-finansierad uppdragstagare åt EU-kommissionen, hävdar att Telegram är ett problem eftersom människor kan diskutera innehåll från andra sociala medier i privata Telegram-grupper.

Om medias debattklimat – exemplet Corren

Om medias debattklimat – exemplet Corren

🟠 OPINION: HARRIET LARSSON Det skall vara högt i tak för debatten, förkunnar både Östgöta Correspondentens chefredaktör Christer Kustvik och dess politiske redaktör Edvard Hollertz. Det vill säga i teorin, i praktiken kan demokrati med yttrandefrihet enkelt sammanfattas med tig eller tyck som vi. Debattartikeln nedan skickade undertecknad in till Corren, men precis som under de senaste åren så hamnade den i papperskorgen, som numera är välfylld av mina debattartiklar/insändare.

Massmedia missar det viktigaste om L

Massmedia missar det viktigaste om L

🟠 OPINION: MEDBORGARPERSPEKTIV.SE Mediernas bevakning av Liberalernas Sverigelöfte blev ett skolexempel på ensidig rapportering. I stället för att analysera det historiska skiftet – ett samlat Tidö-block och en chans för L att överleva – hamnade fokus initialt nästan uteslutande på avhopp, sorg och interna konflikter inom L.

Manfred Weber, CSU, i en avslöjande intervju i ZDF TV

Manfred Weber, CSU, i en avslöjande intervju i ZDF TV

🟠 KRÖNIKA Redan dagen efter det ungerska valet den 12 april kom varierande reaktioner och kommentarer i olika mediala sammanhang. Ingen kommentator var dock så tydlig och så fylld av svavelos, tjära och fjädrar som den tyske gruppledaren för kristdemokraterna i Europeiska parlamentet, Manfred Weber, CSU. Bokstavligt talat dagar efter valet där rätt person och rätt parti vann fattades viktiga beslut: Ukraina fick sitt lån på 90 miljarder euro, pipelinen Druzjba (ryska för ”vänskap”) började fungera och Europeiska unionens domstol med säte i Luxembourg (Cour de Justice de l’Union Européenne) förklarade att Ungerns tidigare ”LGBTQ-lag” bröt mot Europeiska unionens juridiska system.

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Flykten från dödsskuggans dal

🟠 BOKRECENSION Cregg Lunds bok om sin karriär som framgångsrik programvaruutvecklare släpptes 2024, året innan Epsteinfilerna blev offentliga. I boken berättar Lund om hur hans begåvning tog honom från amerikansk landsbygd till den sociala gräddan av Silicon Valley. Där mötte han något uråldrigt och mordiskt med globala tentakler – som genom en fruktansvärd ritual ville inviga honom till ett liv i dess tjänst.

Dalarna – vad Kent Ekeroth och andra bör veta om denna del av konungariket Sverige

🟠 KULTURKRÖNIKA Inget svenskt landskap har så djupa historiska och kulturella traditioner som Dalarna. Mitt gamla Kopparbergs län (W-län) genomgår rasande förändringar för att anpassa nuvarande Dalarnas län till den nya kreativa destruktionen. När Kent Ekeroth, SD, utnämndes till oppositionsråd i Region Dalarna reagerade lokala vänstermedia, därefter blev det tyst. Man insåg nämligen att såväl Ekeroth som hans familj helt saknade koppling till Dalarna och därmed även kunskaper om detta historiska och för Sverige så viktiga landskap.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Med Nordenskiöld genom Nordostpassagen

🟠 HISTORIA Adolf Erik Nordenskiöld var den förste i historien som lyckades genomföra en sjöfärd runt kontinenterna Asien och Europa. Vegaexpeditionen kartlade norra Asiens kust, gjorde meteorologiska observationer och förde hem viktigt material till Naturhistoriska riksmuseet. Nordenskiöld hyllades som en nationalhjälte när han återvände till Stockholm i april 1880.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.