Hayabusa 2 ska snudda vid ytan och plocka upp stoft från asteroiden som den ska föra med sig hem. Tanken var att sonden skulle ha genomfört landningen redan förra året, men terrängen var mycker mer stenig än forskarna antog, och ett landningsförsök kommer därför att göras under januari i år. Illustration: Go Miyazaki

Japan planerar landa sond på asteroid

Efter tre års rymdfärd nådde den japanska rymdsonden Hayabusa 2 i juni förra året fram till sitt mål, asteroiden 162173 Ryugu. Sedan dess har sonden cirkulerat kring asteroiden för att hitta en lämplig landningsplats. Men asteroidens yta visade sig bestå av klippor och stenblock, och den japanska rymdorganisationen JAXA tvingades skjuta upp landningen som från början var planerad till oktober i fjol, men som nu schemalagts till februari. Två minilandare hoppar dock redan glatt runt på asteroidens yta.

Den 3 december 2014 sköts den japanska rymdsonden Hayabusa 2 (jaktfalk på japanska) upp från Tanegashima-raketbasen i Japan. Därefter inleddes den flera år långa resan till slutmålet 162173 Ryugu – en kilometerstor asteroid på en omloppsbana runt solen som för det mesta ligger något utanför jordens omloppsbana. Målet med resan är att lyckas landa på asteroiden och därefter återvända till jorden med prover för analys.

Lärt sig av sina misstag

Hayabusa 2 är som namnet avslöjar Japans andra sond för asteroidutforskning. Hayabusa 1 skrev år 2010 historia när man för första gången någonsin på jorden kunde undersöka ett prov från en asteroid; den gången asteroiden Itokawa.

Men resan till och från asteroiden var långt ifrån okomplicerad. Bland annat så förstördes solpanelerna oväntat snabbt, vilket ledde till problem med strömförsörjningen, flertalet mekanismer i sonden fungerade inte som tänkt och en bränsleexplosion slungade sonden ur dess bana och gjorde kommunikation med den omöjlig i över två månaders tid.

Men de japanska forskarna och ingenjörerna har dragit lärdom av sina tidigare erfarenheter, och i utvecklandet av Hayabusa 2 lades stor vikt vid robustare design, bättre kommunikationsmöjligheter och en grundligare testning av utrustningen.

Felberäkning ledde till försening

På grund av detta har Hayabusa 2:s uppdrag än så länge nästan helt förflutit felfritt, med ett avgörande undantag: Forskarna drog slutsatsen från tidigare asteroidstudier att i princip alla asteroider av samma storleksklass som Ryugu erbjuder åtminstone en lämplig landningsyta med en diameter på minst 100 meter. Därför anpassades Hayabusa 2 till att klara en nedstigning till asteroidens yta och landa inom detta område säkert.

Men när sonden nådde Ryugu stod det klart att asteroiden var betydligt stenigare än liknande tidigare utforskade kroppar, och att den bäst lämpade landningsytan inte var större än 12 meter i diameter – bara knappt 1,5 procent av den yta som sonden dimensionerats för.

Asteroidens yta fotad av en av de japanska robotarna. Ryugu är mycket mer stenig, med klippor och stenblock i varierande storlek, än andra asteroider man undersökt. Detta gör landning och förflyttning avsevärt svårare än vad forskarna väntat sig. Robotarna kommunicerar med sonden som skickat foton från den karga himlakroppen vidare till jorden. Foto: JAXA

 

Därför har nedstigningen, som egentligen planerades till oktober i fjol, skjutits upp till slutet av februari, och man har tvingats göra flera anpassningar för att förhoppningsvis lyckas med den nu än mer utmanande landningen.

För att kunna styra sonden mot landningsplatsen har sonden med sig en markör i form av ett vitt klot för att märka ut landningsplatsen. Men under Hayabusa 2:s generalrepetition för landningen, när markören skulle släppas ned, gick något fel och markören hamnade för långt ut – i ett stenigt område och nära en annan möjlig, men ännu mindre, landningsplats. I skrivande stund funderar forskarna på vilken av dessa två platser de ska låta sonden styra mot.

”Hoppande” utforskare och sprängämnen

Som ett första steg av utforskandet av asteroiden släppte Hayabusa den 21 september ned två ”utforskare”, robotar stora som en födelsedagstårta. På grund av att gravitationen knappt är märkbar på Ryugu kan robotarna inte framföras med hjul, eftersom hjulen helt enkelt inte skulle få något grepp. Istället hoppar robotarna fram.

Men robotarna kan inte ta prover på ytan, det är ett jobb som endast sonden är konstruerad för. På grund av den låga gravitationen kommer inte Hayabusa 2 att genomföra en landning i vanlig bemärkelse, utan knappt nudda vid ytan. För att ta prover från ytan skjuts en specialdesignad kula från sonden ned i asteroidens yta. De rikoschetterande partiklarna ska därefter förhoppningsvis delvis fångas i en speciell tratt i anslutning till nedslagsplatsen.

Tre landare, stora som födelsedagstårtor, har redan släppts ned, och en fjärde kommer att landsättas lite senare. Den fyrkantiga är en tysk-fransk robot som gick på batterier och som gjorde mätningar i 17 timmar. De andra tre är japanska robotar som drivs av solceller och som kan hoppa omkring på ytan. Bilderna är illustrationer och inte verkliga foton. Illustration: Go Miyazaki

 

Man kommer också att ta ett prov på de underliggande marklagren. Detta görs genom att sonden från sin omloppsbana placerar ut något som kan liknas vid ett pansarskott samt en kamera, och sedan gömmer sig på motsatt sida av asteroiden. Sedan låter man anordningens 4,5 kilo sprängmedel detonera och genom riktad sprängverkan skjuta en 2 kilo tung kopparprojektil mot ytan med en hastighet av 2 kilometer i sekunden. Sedan återvänder sonden till kratern och tar de sista proverna.

Anledningen till att man vill ta två olika prover är att ytan på asteroiden påverkats av ”rymdvädret” – strålning och partiklar från rymden.

En teori som Hayabusa 2 ska undersöka är om vatten och kol huvudsakligen kommit till jorden genom asteroidnedslag. Ryugu är en asteroid av C-typ, vilket betyder att den till stor del består av kol, eller organisk materia, till skillnad från Hayabusa 1:s asteroid som var en S-typ (mestadels sten och metall). När Hayabusa 2 återvänder till jorden i december 2020 kommer den förhoppningsvis att ge oss svaren.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.