Banksystemet i Sverige är utformat så att privatbanker kan skapa pengar genom att låna ut samma pengar om och om igen. Allt fler människor riktar skarp kritik mot detta system, som de menar är skadligt för samhället och gör att i princip varje människa i dag är skuldsatt.
En av dessa kritiker är den svensk-tyske advokaten Henning Witte, som för den svenska allmänheten är mest känd som juridiskt ombud för de anhöriga till offren i Estoniakatastrofen. Witte anser inte bara att systemet är skadligt, utan att det bryter mot lagen – enligt grundlagen är det bara Riksbanken som har rätt att skapa nya pengar. Av den orsaken lät han självaste Wallenbergarnas flaggskepp SEB dra honom inför domstol, i syfte att kunna ifrågasätta hela systemet.
– Detta är det viktigaste tvistemålet som någonsin förts i Sverige, viktigare än Neurosedynmålet på 1960-talet, säger Henning Witte till Nya Tider. Bankerna skapar egna pengar och det ger upphov till massarbetslöshet, inflation, höga skatter, ökande statsskulder – alla blir skuldsatta till bankerna och det är bara bankernas ägare som tjänar på det. Om jag vinner så är det en enorm omvälvning av det ekonomiska systemet.
Vad Witte gjorde var att skaffa ett Mastercard med kredit hos SEB, handla på kortet, och sedan låta bli att betala. Förutsägbart nog drog SEB honom inför rätta, varpå Witte fick möjlighet att försöka ogiltigförklara hela systemet, där pengar skapas ”ur tomma intet” av privata banker.
Föregångaren Jerome Daly
Det har funnits en föregångare på andra sidan Atlanten, nämligen Jerome Daly, som 1969 drogs inför rätta av First National Bank of Montgomery. Daly hade slutat avbetala på sitt bolån, med resultatet att banken genomfört en tvångsförsäljning av huset och ville få honom vräkt.
Daly grundade sitt försvar på att banken inte hade lånat honom några riktiga pengar, utan helt enkelt skapat krediten från ingenting. Därför hade den ingen rätt att göra utmätning av hans egendom, trots att den angetts som säkerhet för lånet.
Witte använde detta fall i sin egen argumentation. Jerome Daly vann nämligen målet. En direktör på banken tvingades under vittnesed att berätta om att pengarna faktiskt skapats genom lånet och inte hade funnits hos banken dessförinnan. Han erkände vidare att detta var praxis inte bara på hans bank utan på alla banker. Men då hade ju inte banken lånat ut sina egna pengar, menade Daly, och därmed borde inte han kunna tvingas att betala tillbaka någonting. Både fredsdomaren Martin Mahoney och alla jurymedlemmarna tyckte att bankens agerande lät som bedrägeri, och att pengarna inte behövde betalas.
– Domaren hittades mördad en kort tid senare, berättar Witte.
Fallet blev inte prejudicerande, istället upphävdes det av andra domstolar. Jerome Daly, som var praktiserande advokat och företrädde sig själv i rätten, blev utesluten från det amerikanska advokatsamfundet och därmed belagd med yrkesförbud.
Wittes försvar och anklagelse
Wittes försvar i det specifika målet är samtidigt en anklagelseakt mot själva banksystemet. Det är enligt honom tre saker som gör att banken inte har rätt att kräva någon betalning.
För det första har SEB lånat ut pengar som de inte haft tillgång till och därmed lånat ut pengar som inte är ”riktiga” eller finns på riktigt. Det är endast Riksbanken som får skapa pengar.
För det andra har SEB undanhållit information om att lånet i sig uppblåser penningmängden, vilket orsakar inflation och därmed minskar värdet på pengarna. SEB har vidare genom sin långivning bidragit till samhällets ekonomiska förfall, vilket är oskäligt.
För det tredje är avtalet ogiltigt då det strider mor lotterilagen, som även kan tillämpas på pyramidspel. SEB befinner sig högst upp i ett pyramidspel genom att banken bedriver utlåning av icke befintliga pengar. I privatbankernas pyramidspel fattas pengar för räntorna eftersom pengar enbart skapas genom lån, alltså måste nya lån tas för att betala räntorna. Penningmängden för räntorna på de nya lånen finns inte heller.
”Tingsrätten ändrade grundlagen”
Domen från Norrköpings Tingsrätt gav SEB rätt gentemot Witte den 7 februari. Tingsrätten förtiger Wittes huvudsakliga argument i domen, nämligen att banken skapat pengarna ur tomma intet och att det inte finns någon lag som ger den rätt att göra detta.
Witte hänvisade till regeringsformens 9 kap, 14 §, som lyder: Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Lag (2010:1408). Han menade att den andra satsen innebär att allt som har med penning- och betalningsväsendet att göra måste regleras genom lag – om bankerna ska ges rätt att skapa pengar så måste det enligt regeringsformen göras genom lagstiftning. Eftersom det inte finns någon lag som säger att de har den rätten, har de inte det.
– Jag bad deras ombud att nämna en lag som ger dem rätt att skapa pengar, och det kunde hon inte, berättar Witte. Det fördes in i protokollet på min begäran, för det är ju helt centralt i min argumentering, men i domen tog de inte ens upp det.
Tingsrätten gjorde istället gällande att paragrafen endast avser sedlar och mynt. Den andra satsen i paragrafen nämndes inte ens i domen.
– Tingsrätten går emot grundlagen. Den här paragrafen står i grundlagen och därmed står den över andra lagar. Utgivandet av pengar ska regleras i lag, och det finns ingen lag som ger bankerna rätt att skapa pengar ur tomma intet. Det är en olaglig verksamhet som de bedriver, säger Witte till Nya Tider.
Driver målet vidare
Witte överklagade målet till Göta Hovrätt, som den 26 mars meddelade att man inte beviljar prövningstillstånd.
Nu tänker Witte överklaga till Högsta Domstolen. Han menar att tingsrätten inte bara ignorerat grundlagen utan i praktiken tagit sig friheten att ändra i den, genom att på eget bevåg omtolka den andra satsen i 9 kap 14 § till att endast avse sedlar och mynt.
En namninsamling har startats på nätet för att få HD att ta upp målet. I skrivande stund har närmare 900 människor skrivit på.