Undertecknad har svårt för det här med könskrig. Jag är nationalist, och grunden i nationalism är att folket håller ihop, och inte låter sig splittras. Strider mellan landsdelar, klasser och enligt kulturella och religiösa uppdelningar har förstört många länder. En sådan intern splittringslinje är nuförtiden att könen sätts mot varandra. Det återspeglar till stor del ett individualistiskt synsätt, att var och en ska vara komplett i sig, istället för en äldre kollektivistisk idé om att olikheterna kompletterar varandra för helhetens bästa.
Författarna går inte så mycket till angrepp på ideologin feminism i sig, utan försöker förstå vad som händer när samhället blir alltmer feminint. De sätter upp tesen att när det blir större andel kvinnor på arbetsplatserna, så blir värderingar och arbetssätt alltmer ”mjuka”. De är oroliga över konsekvenserna. De tar upp amerikanska siffror, från universitet, som visar på att kvinnor bryr sig mer om att studenter inte ska blir sårade än de bryr sig om yttrandefrihet. Myndigheter förmjukas: polisen till exempel har en taktik som heter SPT, särskild polistaktik. Den innebär att de ska arbeta med kommunikation och dialog vid till exempel kravaller, istället för att fysiskt försöka stoppa oroligheterna. I skolan är det vanligt med ”lågaffektivt bemötande”, som i praktiken innebär att personalen ska vara eftergiven mot våldsamma elever. De tar upp forskning som visar på att män är resultatorienterade, medan kvinnor är relationsorienterade.
Flera viktiga analysvinklar utelämnas nästan helt
Den analys boken försöker göra är ju tvärvetenskaplig, och en ekonomihistoriker hade platsat i författarteamet. Det är viktigt att komma ihåg att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden de senaste hundra åren drivits av tekniska och ekonomiska faktorer, mer av det än ideologi. Även innan denna förändring arbetade förstås kvinnorna, de skötte hem och familj, och utförde också mycket jordbruksarbete och hantverk. Innan industrialiseringen var det hemmen som var vårdinstitutioner, förskolor, och skötte det mesta av livsmedelshanteringen. Nu gör kvinnorna till stor del samma arbetsuppgifter, men på arbetsplatser istället. Först började männen arbeta utanför hemmet, sedan följde kvinnorna efter, när tjänstesektorn exploderade i storlek under efterkrigstiden. Nu är kvinnor även på chefspositioner. Så det hela är egentligen inte så dramatiskt. Boken kan inte belägga att kvinnor skulle prestera sämre än män.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
