Här börjar Tågatan. Till höger ser vi Majas stuga. Samtliga stugor har namn. Foto: Wikipedia/Asleta

Åsle Tå

KULTUR
I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

När vi går in i stugorna på Åsle Tå kommer historien oss till mötes. Vi får en inblick i hur livet såg ut för människorna som levde här en gång i tiden. I en del stugor är inredningen så enkel och spartansk. Här präglades livet av fattigdom och man blir berörd.

Några av stugorna är större med två våningar och vackert inredda. När undertecknad besökte Åsle Tå fanns både spetsgardiner och pelargoner i fönstren. Några av stugorna var bebodda ända in på 1950-talet. Det här har varit människors hem. Även om dessa små stugor har stått tomma under lång tid finns atmosfären av ett hem kvar. Vi kan bara känna respekt för de människor som levde här.

Vi fortsätter vandringen utmed Tågatan som kantas av stenmurar. Till vänster ligger stiorna och till höger ser vi den rödmålade Fjäll-Svenna stugan. Foto: Wikipedia/Asleta

 

Vi fortsätter vår vandring utmed Tågatan och besöker lantbruksmuséet där jordbruksredskap genom historien visas. Här finns också en kvarn, smedja och en skiftesladugård. Namnet på denna ladugård kommer från en gammal träbyggnadsteknik som kallas skiftesverk.

Interiör från museet där besökaren får komma den lokala historien nära. Foto: Wikipedia/Asleta

 

Den äldsta kartan över Åsle by upprättades redan 1640 av lantmätaren Johan Botvidsson Gyllenstig. Här beskrivs byn som är placerad på den svaga sluttningen norr om bäcken Kolaforsen som i väster rinner ut i ån Slafsan. Utmed bäcken låg 18 av de sammanlagt 21 gårdar som hörde till byn. Till byn hörde även tre gärden. Där fanns prästgård och kyrka samt utmarker som hörde till byn. Dessa utmarker kom senare att bli tån. I äldre Västgötalagen (från cirka 1280) benämns dessa utmarker eller betesmarker som ”forta” eller ”förtå”. I lagen fanns en stadga som handlade om kvarnbygge. Om någon ville bygga en kvarn så fick detta ”ej ske till förfång för någon annan”. Byns ”förtå” fick inte skadas.

Hägges kvarn. Till vänster så hittar vi ett vattenhjulshus. Foto: Wikipedia/Asleta

 

Tå var alltså benämningen på byns gemensamma ängsmark som var belägen vid ett vattendrag där boskapen fick dricka. Här samlade man djuren innan de föstes via så kallade ”färdrevar” ut till de gemensamma utmarkerna för bete. Sådana här områden fanns i de flesta socknar. Med tiden fick dessa tåar ett ytterligare användningsområde. Hit hänvisades egendomslösa, de obesuttna som inte ägde någon egen mark.

En skiftesladugård vid Åsle Tå. Namnet skiftesladugård, har att göra med byggnadstekniken skiftesverk som användes ofta. På bilden syns också en tröskvandring. Foto: Wikipedia/Asleta

 

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Kallmurar

Kallmurar

🟠 KULTUR När människan blev bofast och började bruka jorden uppstod ett behov av att hägna in de områden som var åkrar och betesmarker. Murar och gärdsgårdar behövdes för att markera gränser och ge ett nödvändigt skydd mot vilda djur och andra inkräktare.

Svartvita skärvor av det sanna Sverige

Svartvita skärvor av det sanna Sverige

🟠 KULTUR En regnig eftermiddag i mina tonår blev TV:ns fjärrkontroll till slut räddningen från tristess. Vanligtvis hade jag nog slagit på ett färgsprakande MTV, men inte just den gången. I stället var det filmen ”Driver dagg faller regn”, en film som handlade om en svunnen tid redan då, men som också bar på en viktig varning till framtida generationer.

Läs även:

Guldbaggegalans förfall

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Det Konstmuseet inte vill se

Det Konstmuseet inte vill se

🟠 KULTUR Konst kan, som vi vet, ha flera lager av betydelser. I fallet med Dick Bengtsson blir det lite extra avancerat. Faktiskt så pass avancerat att galleriet som ställer ut honom censurerar hans konst. Och inte nog med det. En samtida konstnär som säger att hon kan prata med de döda citerar honom från andra sidan, och aktivistiska kulturprofiler tillskriver honom ideal han aldrig ställt sig bakom. En besynnerlig gravskändning av ett unikt konstnärskap pågår i Stockholm fram till mitten av september.

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Kallmurar

Kallmurar

🟠 KULTUR När människan blev bofast och började bruka jorden uppstod ett behov av att hägna in de områden som var åkrar och betesmarker. Murar och gärdsgårdar behövdes för att markera gränser och ge ett nödvändigt skydd mot vilda djur och andra inkräktare.

Banankontakt i otakt

Banankontakt i otakt

🟠 KULTUR Jämställdhet är jätteviktigt att gilla, men fobier är minst lika viktiga. Att utrota, alltså. Annars blir det inte jämställt. Men så har vi det här med bananerna.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.