Uppsala tempel avbildat av Olaus Magnus i Historia om de nordiska folken. Källa: Wikipedia

Bågskytten västgötarna älskade

HISTORIA
Stenkil, som var kung av Sverige på 1060-talet, uppskattades mycket av västgötarna och stödde den kristna missionen i Svitjod. Enligt Adam av Bremen, som var samtida med denne kung, tillhörde Stenkil Erik Segersälls ätt.

Det finns mycket skrivet om kung Stenkil (d. 1066), men samtidigt finns ännu oklarheter om honom, särskilt när det gäller hans familj. Han är alltså en av de kungar som är både känd och ett mysterium på en samma gång, vilket gör honom intressant. Han blev dessutom viktig för den kristna missionen i Svitjod under det sena 1000-talet.

Det råder delade meningar om när vikingatiden slutade och medeltiden började i de nordiska länderna: antingen omkring 1050, när kristendomen började få allt starkare fäste, eller år 1066, när Harald Hårdråde stupade i slaget vid Stamford Bridge.

Driver man tesen att det var år 1066 som medeltiden inleddes i Norden var Stenkil vikingatidens siste svenske kung.

Vem var Stenkil?

Det råder delade meningar om vem Stenkil egentligen var. I Äldre Västgötalagens kungalängd, som skrevs ner på 1200-talet, får man veta att han var stark, god bågskytt samt att han älskade västgötarna. Västgötarna älskade honom tillbaka, enligt kungalängden. Däremot står det ingenting om varifrån han kom. Det står inte heller vem han egentligen var.

I Hervararsagan, däremot, berättas att Stenkil skulle ha varit son till Astrid, som var dotter till Njal från Hålogaland, och Ragnvald. Åke Ohlmarks hävdar i Våra kungar att denne Ragnvald ska ha varit son till västgöten Ulf jarl. Uppgifterna hos Ohlmarks och i Hervararsagan är dock sentida – från, som tidigast, 1200-talet – och bör därför tas med flera nypor salt.

De mest intressanta och viktigaste uppgifterna om vem Stenkil med största sannolikhet var finner vi i Adam av Bremens böcker. Adam av Bremen (d. före 1095) är en viktig källa då han, till skillnad från de som skrev kungalängden och Hervararsagan, var samtida med Stenkil och kände till honom. Om Stenkils härkomst berättar Adam följande i sin tredje bok:

”Vid samma tid [sommaren eller hösten 1060] dog sveonernas [svearnas] kung Emund, och efter honom uppsattes hans brorson Stenkil, som jag ovan talat om, på tronen.”

Den Emund som Adam nämner här är identisk med Olof Skötkonungs frilloson, Emund Slemme. I slutet av det föregående kapitlet skriver dock Adam av Bremen att han inte var helt säker på om Stenkil var brorson eller styvson till Emund. Det är även värt att notera att ordet Adam använder när han definierar släktskapet mellan Stenkil och Emund är det latinska ordet nepos, som även kan betyda systerson men som ursprungligen betydde barnbarn. Detta möjliggör hypotesen att Stenkil var son till Emunds son Anund. Denne Anund hade dött före kung Emund.

Oavsett hur släktbandet tolkas kan det anses vara relativt säkert att Stenkil var släkt med, eller rentav tillhörde, Erik Segersälls ätt.

Stenkil och den kristna missionen

Kristnandet av Svitjod – dagens Svealand – gick inte snabbt utan kan som bäst beskrivas som en långvarig process som präglades av upprepade återfall till asatron. I Västergötland, däremot, var kristendomen, på det stora hela, etablerad redan på 900-talet. En sannolik förklaring till västgötarnas tidiga kristnande är deras landskaps kontakter med de kristna anglosaxarna.

Erik Segersälls son, Olof Skötkonung (d. 1022), är dock den förste svenske kung som man med säkerhet vet blev döpt.

Historien om kristnandet av svearna är mycket lång, men ser man till vad just Stenkil gjorde får man veta att han, till skillnad från Emund Slemme, stödde Hamburg-Bremens ärkestift. Adam av Bremen berättar i sin tredje bok, bland annat, att när sändebud från Bremen, som leddes av Adalvard den äldre, blev avvisade av svearna hjälpte Stenkil dem att komma välbehållna fram till drottning Gunhild, som var Emund Slemmes brorsdotter och hade varit gift med den danske kungen Sven Estridsen. Det står även att av alla i Emunds närhet var Stenkil ”den ende som kände medlidande med bröderna”.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Nordens tidiga konst

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Där öst och väst möttes

Där öst och väst möttes

🟠 HISTORIA Hedeby var i mer än tvåhundraårs tid en mycket viktig handelsstad under vendeltiden och vikingatiden. Här handlade öst och väst samt nord och syd flitigt med varandra. Dock gick staden under och försvann under lång tid.

Läs även:

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Metersystemet infördes efter franska revolutionen i enlighet med upplysningstidens ideal, men också för att göra sig av med mått som fot och aln, som utgick ifrån en monarks kroppsmått. Bilden visar holländska historiska kopior av de franska originalmåtten: en standardmeter av järn från 1799 med fodral, rörformade volymmått i koppar från 1829 samt en standardkilogram i koppar (längst till höger). Foto: Wikipedia/Rijksmuseum, Amsterdam

150 år med metern

🟠 HISTORIA Den 20 maj 1875 var Sverige bland de första länderna att ratificera meterkonventionen i Paris. Tre år senare infördes metersystemet officiellt i vårt land.

Sagan om kung Visbur

Sagan om kung Visbur

🟠 HISTORIA En av de tidigaste svenska sagokungarna var Visbur, som härskade i Svitjod. Det berättas att han tillhörde Ynglingaätten samt att hans val att förskjuta sin första fru kom att leda till hans död.

Hur Svedberg fick Nobelpriset

Hur Svedberg fick Nobelpriset

🟠 HISTORIA En ultracentrifug är perfekt i laboratorium. Den används nämligen till att separera makromolekyler samt cellers beståndsdelar. En modern ultracentrifugs acceleration kan vara så hög som 1 000 000 g-krafter. Den svenske kemisten Theodor ”The” Svedberg hade år 1924 uppfunnit en ultracentrifug som kunde generera 7 000 g-krafter och två år senare var han klar med ytterligare en som genererade 10 000 g-krafter. Han tilldelades Nobelpriset 1926 för forskningen han kunnat göra med sina ultracentrifuger.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.