Samtalen i Istanbul dagarna efter Rysslands invasion av Ukraina kunde ha lett fram till ett avtal som snabbt avslutade kriget, något som den ukrainska delegationen initialt var inställd på. Foto: Turkiska presidentens kansli

Behövde Ukrainakriget verkligen ha hänt?

BOKRECENSION
Kunde Ukrainakriget tidigt ha stoppats eller kanske helt undvikits? Västeuropeiska medier, inte minst våra svenska, har ju sagt att allt är Rysslands fel och ägnat sig åt att elda på krigshysterin. Som kontrast till detta tecknar den norske statsvetaren och professorn Glenn Diesen i denna bok en mycket mer komplex och nyanserad bild av hur två broderfolk drogs in i krig mot varandra. Boken har ännu inte översatts till svenska så vi recenserar här den engelska utgåvan.

Trots att bokens titel, The Ukraine War & the Eurasian World Order, nämner Ukraina och världen, så är det här en bok som i mycket handlar om oss själva, i Väst. Den ger en bild av hur vi framstår inför resten av världen. I bokens inledning beskriver Diesen ett Väst som strävar efter liberal hegemoni. Begreppet får mig att reagera. Det är väl inte liberalt, att kräva hegemoni? Diesen tycker också det, och anser att det är en auktoritär liberalism som vi ser, inte en frihetlig.

Från Westfaliska freden till regelbaserad ordning

The Ukraine War & the Eurasian World Order, av Glenn Diesen. Clarity press 2024, 314 sidor

Diesen ger sig sedan in på en bred historisk exposé över hur konflikter har hanterats inom den europeiska kul­tursfären. Westfaliska freden 1648 är ju välkänd för oss svenskar, den avslutade 30-åriga kriget. De stridande parterna satte sig ner och gjorde upp om hur makten skulle fördelas och balanseras. Diesen lyfter fram detta sätt att arbeta med säkerhetspolitik som framgångsrikt, att man ser till alla inblandade staters säkerhetsbehov. Senare kommer han in på nästa stora uppgörelse, Wien­kongressen 1815. Poängen är att konceptet ”Balance of power” under lång tid var det etablerade sättet att för­söka få Europa att fungera.

Vidare till nutid. Diesen kommer in på det här med Rules-based order, ett begrepp som det råder stor förvir­ring runt. Jag citerar, fritt översatt:

Internationell lag har systematiskt monterats ned sedan 1990-talet och ersatts med en godtycklig ”regelbaserad världsordning” som inte utgörs av några enhetliga regler.

Enligt Diesens synsätt är Rules-based order bara en täckmantel för att Väst gör som de vill, och gång på gång, som i de illegala anfallen mot Serbien 1999, Irak 2003 och Libyen 2011, med flera, bestraffar länder som inte vill lyda. Motsatsen till Rules-based order är alltså interna­tionell lag, som har vuxit fram under lång tid och är väl definierat, främst utifrån FN-stadgan.

Säkerhet är odelbar

I det mycket intressanta kapitlet ”Decline of the West and the Liberal World Order” tar han upp att när libera­liseringen och globaliseringen gör företagen tillräckligt starka, så växer dessa företags makt över regeringarna tills de mer eller mindre styr dessa. USA är ju det per­fekta exemplet. Diesen visar att han förstår att det finns en motsättning mellan företagsmakt och demokrati. Li­beralismen, globalisering, och även mångkulturalism, är oförenliga med ett välfungerande samhälle, därför att ett samhälle måste bygga på att invånarna har något gemensamt. Diesen är anhängare av denna nationalis­tiska grundprincip. Han går vidare med att vi förlorar livsmening i ett samhälle som upplöses, eftersom vi är sociala varelser. Han sammanfattar Västs politik så här:

”Auktoritär liberalism: demokratins förfall hemma och aggression utomlands.”

Gång på gång återkommer Diesen till att ”säkerhet är odelbar”. När ett land ska bedriva säkerhetspolitik, så kan det inte bara beakta sina egna säkerhetsintressen, utan måste också förstå andras behov. Är säkerhetslös­ningarna inte säkra för andra, så kommer de inte att bli säkra för den egna sidan heller, man sår bara frön till nya krig.

Ukrainakriget var möjligt att förhindra

Sedan går Diesen över till Ukrainakriget mer konkret. Jag reflekterar att det var en helt naturlig process att många stater som tidigare varit del av Warszawapakten ville vara med i Nato. Men i Ukraina var det ganska få med­borgare som ville det. När det gäller Ukraina och Geor­gien så bedrev amerikanska och brittiska säkerhetstjäns­ter ett intensivt påverkansarbete för att få med dessa i Nato förr eller senare. Ukrainarna ville inte hantera frågan om sin framtid som att de skulle välja mellan öst och väst, för dem var det mer naturligt att vara en bro mellan dessa båda.

Glenn Diesen (född 1979) är norsk statsvetare, politisk kommentator och politiker som för närvarande tjänstgör som professor vid Avdelningen för handel, historia och social vetenskap vid Norges Sydöstra universitet. Stillbild: Wolfgang Wee Uncut/YouTube

 

Fiona Hill, ledamot i USA:s National Security Council, citeras. Hon skrev 2008 att Västs klam­pande i denna re­gion ”sannolikt kom­mer att provocera fram förebyggande militär handling”, alltså från Ryssland. Putin var extremt tydlig gång på gång med att det inte var hållbart för Ryssland att få Nato så nära. Frankrike och Tysk­land var också väldigt tydliga med att detta måste stoppas. Men Bush och hans admi­nistration ville fortsätta trycka Nato närmare Ryssland, och alltså även få med det helt rysktalan­de östra Ukraina i Nato. Ukrainarna valde 2010 en Rysslandsvänlig pre­sident, Janukovich, men Väst vägrade lyssna, och stödde, eller kanske styrde, statskuppen 2014. Västs säkerhetstjäns­ter var djupt involve­rade, hävdar Diesen.

Diesen skriver utförligt om Minskavtalen, som var för­sök av Ukraina, Ryss­land, Frankrike och Tyskland att lösa frå­gan om östra Ukraina, genom att förhandla fram självstyre för utbrytarrepublikerna, en sorts fede­ral lösning. Men USA agerade tvärtemot, och exploatera­de de historiska motsättningarna i Ukraina. De stödde de nationella rörelserna, som har stora beväpnade miliser, till exempel Azovbataljonen, som efterhand gjordes till en del av krigsmakten. Redan under Sovjettiden odlade Väst kontakter med dessa. Diesen hävdar att detta har gjorts som en långsiktig söndra-och-härska-strategi.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

🟠 BOKRECENSION Nu har Ukrainakriget rasat i mer än två år, och det har börjat komma böcker som går på djupet och försöker skildra och förklara detta krig. Vi har valt att titta närmare på en sådan, som kommit ut på ett stort förlag och är lätt tillgänglig i bokhandeln. Det är en bok av en ukrainsk-amerikansk historiker, Serhii Plokhy. Denne för fram långa, på historien baserade resonemang, om kriget och dess orsaker. Vi på Nya Tider kommer säkert att återkomma med recensioner av fler böcker om kriget, som kanske ser det ur någon annan vinkel och med annat fokus. Men vi börjar med denna bok.

Läs även:

Tio år efter polisreformen: Så (illa) gick det

Tio år efter polisreformen: Så (illa) gick det

🟠 BOKRECENSION Hanne Kjöller kom 2025 ut med en ny bok om den svenska polisen: Så funkar det! (inte). En omorganisation, 10 år och 100 miljarder senare. Polismyndigheten vill utåt ge en bild av att allt är under kontroll, eller åtminstone av att det snart blir bättre, men verkligheten är ofta den motsatta. När Kjöller vill få svar möts hon av ett nät av byråkrati och styrningsdokument.

Halvhjärtat och hetlevrat

Halvhjärtat och hetlevrat

🟠 BOKRECENSION I den här boken får vi följa med på en resa genom Magdalena Anderssons vardag, arbete och fritid. Riktigt vad hon vill säga är lite oklart, men tanken har antagligen varit att ge en bild av sig själv som människa och politiker. Det är ju svårt att veta hur sann en sådan bild blir, men är det en sak som politiker kan, så är det ju att sälja illusioner och förhoppningar. Detta görs med hjälp av retoriska verktyg, till exempel intränade associationer. Boken är också full av tillbakablickar på folkhemsidyllen i ett försök att få oss att tro att Socialdemokraterna är de som ska återskapa den. Vem vet, kanske finner boken någon läsare så drabbad av minnesförlust och förmåga till förträngning att denne tror på detta?

Palme omvärderad? – Dagbok från UD och mordet på Sveriges statsminister

Palme omvärderad? – Dagbok från UD och mordet på Sveriges statsminister

🟠 BOKRECENSION Folkrättsprofessorn och diplomaten Bo Folke Johnson Theutenberg, född 1942, förde under sin långa karriär som diplomat en detaljerad och regelbunden dagbok. Komplicerade och känsliga diplomatiska uppdrag blandat med familjehögtider och annat fördes noga in i hans anteckningar. I 30 år höll han tyst, men som pensionerad diplomat och militär i flygvapnet gav han ut dessa politiska och diplomatiska anteckningar i bokform. Det blev till en början fem band. Därefter kompletterades de med en ny sammantagen och utökad version, med uppgifter gällande Sveriges relationer med och till Sovjetunionen, östtyska agenters verksamhet i Sverige och mordet på Olof Palme.

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Med Nordenskiöld genom Nordostpassagen

🟠 HISTORIA Adolf Erik Nordenskiöld var den förste i historien som lyckades genomföra en sjöfärd runt kontinenterna Asien och Europa. Vegaexpeditionen kartlade norra Asiens kust, gjorde meteorologiska observationer och förde hem viktigt material till Naturhistoriska riksmuseet. Nordenskiöld hyllades som en nationalhjälte när han återvände till Stockholm i april 1880.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.