”Gatorna brinner, nationalgardet har satts in och laglöshet härskar. Upploppsmakare viftar med utländska flaggor. Om inte detta är inbördeskrig, vad är det då?”
Ovanstående frågar sig en anonym indisk opinionsbildare på X. Och många amerikaner instämmer. Ett inte obetydligt antal, på båda sidor av den politiska skalan, tycks snarast se fram emot det. Den djupa sprickan i det amerikanska samhället har blivit ännu djupare.
President Trumps andra mandatperiod, som inleddes i januari 2025, har präglats av en skärpt invandringspolitik som dock till större delen bestått av att gripa och utvisa farliga brottslingar. De utlovade massutvisningarna av invandrare som ”bara” befinner sig illegalt i landet har låtit vänta på sig.
Vita husets vice stabschef Stephen Miller satte i maj 2025 upp ett mål om att ICE skulle göra minst 3 000 dagliga gripanden, vilket skulle innebära över en miljon utvisade per år – en kraftig ökning från de cirka 660 gripanden per dag man gjort hittills. Det är fortfarande långt från de nivåer som Trump utlovat – under Biden släpptes i runda tal dubbelt så många illegala invandrare in i landet per dag – men ändå ett rejält trendbrott.
Se på alla utländska flaggor. Los Angeles är ockuperad mark.
– Stephen Miller (Rep), invandringsrådgivare i Vita huset
Den skärpta politiken tog fart i Los Angeles den 6 juni, när ICE inledde en serie koordinerade razzior i både urbana och lantliga områden, inklusive arbetsplatser som bilverkstäder, gårdar och Home Depot-butiker. En uppmärksammad händelse inträffade vid en biltvätt, där övervakningsbilder visade hur federala agenter grep misstänkta illegala invandrare, vilket utlöste omedelbara protester.
Razziorna riktades nu inte enbart mot individer med kriminell bakgrund. Tom Homan, Trumps ”gräns-tsar”, sade i en intervju på MSNBC att även invandrare utan kriminella register gripits, även om fokus enligt honom låg på personer med kopplingar till brott som penningtvätt och skatteflykt. I Kaliforniens jordbruksregioner rapporterades ICE-agenter jaga arbetare över fälten, vilket skapade rädsla bland migrantgemenskaper. Uppskattningsvis 900 000 personer utan laglig status bor i Los Angeles County, vilket gör området särskilt påverkat av dessa operationer.
Protester och eskalering i Los Angeles
Protesterna började omedelbart efter razziorna fredagen den 6 juni. Demonstranter samlades utanför federala byggnader – inte minst interneringscentret Metropolitan Detention Center där de gripna invandrarna skulle förvaras i väntan på utvisning – och krävde ett stopp för deportationerna.
Det tog inte lång tid innan protesterna urartade i våldsamheter. Den 7 juni skedde våldsamma sammandrabbningar i småstäderna Paramount och Compton nära Los Angeles. Demonstranter kastade stenar och satte eld på bilar, medan federala agenter svarade med tårgas och icke-dödliga vapen som bean bag-gevär (gummihagel). Den 9 juni träffades en man i huvudet av en sådan projektil utanför en federal byggnad, och polisen rapporterade att två officerare skadades av motorcyklister som försökte bryta igenom en avspärrning.

Los Angeles borgmästare Karen Bass införde utegångsförbud i centrum från klockan 20.00 till 06.00, med start den 10 juni, för att stävja vandalism och våld. Trots detta fortsatte protesterna, och polisen rapporterade cirka 400 gripanden i staden sedan lördagen. En framträdande händelse var gripandet av fackföreningsledaren David Huerta, som anklagades för att ha hindrat en polis under protesterna. Han släpptes mot borgen men riskerar åtal som kan leda till uppåt sex års fängelse.
Federal respons och militär insats
Som svar på oroligheterna beordrade president Trump den 7 juni att 2 000 nationalgardister skulle sättas in i Los Angeles för att skydda ICE-agenter och federala byggnader. Senare tillkännagav försvarsminister Pete Hegseth att 700 marinsoldater skulle ansluta sig, med auktoritet att tillfälligt gripa personer som stör ICE-operationer eller attackerar agenter. Totalt mobiliserades cirka 5 000 militärer till området, vilket är fler soldater än USA har kvar i Irak och Syrien. 500 av nationalgardisterna tränades speciellt för att följa med ICE vid razzior.

Denna militära närvaro, som beskrivs som en del av Task Force 51 under generalmajor Scott Sherman, markerade en historisk eskalering av federalt ingripande i inrikes frågor. Under 1950- och 1960-talet användes marinkårssoldater vid flera tillfällen för att tvinga fram avsegregering i Sydstaterna, men sedan dess har reguljära trupper bara satts in mot civila vid ett enda tillfälle, under Los Angeles-upploppen 1992 som resulterade i minst 63 dödsfall. Att nationalgardet kallas in har skett vid ytterligare en handfull allvarliga kriser.

Trump försvarade insatserna på Truth Social och skrev att utan trupperna ”skulle Los Angeles brinna ned till grunden just nu”. Kaliforniens guvernör Gavin Newsom och borgmästare Bass kritiserade dock beslutet som ”provocerande” och anklagade Trump för att ha tänt gnistan till oroligheterna. Kalifornien lämnade in en stämning för att blockera den federala användningen av nationalgardet, med argumentet att det är olagligt att använda militär för inrikes polisiära uppgifter.

Protesterna spred sig snabbt till andra städer, inklusive New York, Chicago, Seattle, Denver, San Francisco, Atlanta, Austin och Spokane. I Spokane infördes ett utegångsförbud liknande det i Los Angeles, och i Austin rapporterades 13 gripanden efter sammandrabbningar. På många håll, särskilt i Los Angeles, använde demonstranterna mexikanska flaggor, vilket enligt konservativa röster visar att de är illojala mot USA och öppet visar att de vill ta över landet.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.