Bostadsbyggande, befolkningsökning och bostadsbehov i Sverige. Det blir allt dyrare att bo. Det stora underskottet på bostadsmarknaden byggdes upp under tiden 2006 till 2020, vilket sammanfaller med den period då migrationen till Sverige varit extremt stor. Källa: Riksbanken

Bolånen och energipriserna – inflations­bekämpningens ”Svarte Petter”

EKONOMI
De senaste 15-20 årens exempellösa prisökningar på bostäder har lett till att en stor grupp svenskar med höga bolån riskerar att hamna i en mycket besvärlig situation när inflation och ränta drar åt tumskruvarna. Finansinspektionen pekar på att cirka 10 procent av bolånetagarna i Sverige riskerar att inte klara sin ekonomi om boräntorna går upp till 7 procent. Med en hög arbetslöshet i mixen blir inflationsbekämpningen en knivig historia.

Bostadspriserna extremt höga

Att Sverige har varit behäftad med en stor och växande bostadsbrist, i stort driven av en ökande befolkning på grund av invandring och ett otillräckligt byggande, främst mellan 2006 och 2020, har resulterat i att vi sett en exempellös prisökning på bostäder. Det gäller alla typer av bostäder, även hyresrätter har ökat kraftigt i kostnad. Sedan år 2000 har bostadspriserna ökat med cirka 300 procent. Samtidigt har den allmänna prisnivån (KPI), stigit med drygt 100 procent, enligt SCB.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

🟠 Bostadsrätten är en ganska svensk företeelse, där man köper rätten att bo i en lägenhet av en förening som äger fastigheten. I nya bostadsrättsföreningar placeras cirka 23 procent av fastighetens inköpskostnad i föreningen, som finansierar sin andel med lån och fördelar lånekostnaderna på bostadsrätts­innehavarna. Dessa bakas ihop tillsammans med kostnader för till exempel drift och underhåll. Den ekonomiska planeringen sviktar i många föreningar och när kostnaderna för räntan eller energi – eller som nu båda två – ökar finns en allvarlig risk för att man tvingas höja avgifterna markant.

Bostadsbyggandet fortsätter nedåt – kostnaderna rusar och kunderna avvaktar

Bostadsbyggandet fortsätter nedåt – kostnaderna rusar och kunderna avvaktar

🟠 EKONOMI. Boverket presenterade den 8 juni i år sin uppdaterade prognos för bostadsbyggandet under 2023 och framåt. I rapporten konstaterar Boverket att byggandet sjunker kraftigt, mer än 50 procent ned jämfört med 2022, trots att behovet av bostäder är fortsatt högt. År 2023 räknar Boverket med att byggandet täcker halva årets behov av nya bostäder och det stora bostadsunderskottet ökar. När kunderna avvaktar drar också bankerna åt svångremmen för byggföretagen.

Läs även:

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

🟠 EKONOMI Med en tuff privatekonomisk period som grund har Finansinspektionen etablerat en mer genomtänkt strategi för att kunna ge privatekonomiskt stöd. En enkät om hur det står till med det ”finansiella välbefinnandet” i Sverige och en ny funktion som konsumentskyddsekonom, skall bidra till ett tydligare fokus på privatekonomiska effekter av finansmarknadens aktiviteter. Enkäten visar, föga förvånande, att ”svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande”, men samtidigt att många har påtagliga problem med sin privatekonomi

Batteritillverkaren Northvolt lånar ytterligare 50 miljarder – delvis med statliga garantier

Batteritillverkaren Northvolt lånar ytterligare 50 miljarder – delvis med statliga garantier

🟠 EKONOMI Batteritillverkaren Northvolt startades av entreprenören Peter Carlsson 2016 och har redan ett forskningscenter, en återvinningsfabrik och en batterifabrik i produktion, om än inte i full skala. Ytterligare minst fem nya fabriker är under projektering eller på planeringsstadiet. För att finansiera den snabba expansionen och utvecklingen av ny batteriteknik har enorma summor lånats upp och insatserna växer snabbt. Sedan i december 2023 har inlåningen dubblerats från cirka 75 miljarder till 150 miljarder kronor – och det är skattebetalarna som riskerar att ta en del av smällen ifall den nya tekniken inte håller.

Överskuldsättning – den nya folksjukdomen

Överskuldsättning – den nya folksjukdomen

🟠 EKONOMI Allt skarpare varningar torgförs från olika håll om de risker som hushållens överskuldsättning innebär. I juli 2023 avlämnade Överskuldsättningsutredningen sitt betänkande, SOU 2023:38, till regeringen med flera skarpa förslag om åtgärder för att hejda den allvarliga utvecklingen. I slutet av december efterfrågade Finansinspektionens och Konsumentverkets generaldirektörer, Daniel Barr och Cecilia Tisell, verktyg för att kunna hantera problemet, i en gemensam debattartikel i Aftonbladet. Frågan är dock inte ny. Redan 2013 föreslog en utredning skarpare lagstiftning för att hindra aggressiv utlåning och riksdagen hanterar varje år motioner i ärendet. Lagstiftningen skärptes också 2018, men problemen fortsätter ändå att växa.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Maria Magdalena enligt barockens konstnärer

🟠 HISTORIA Under barockens tidevarv var Maria Magdalena ett av de helgon som var allra mest populär bland konstnärerna. En orsak till hennes popularitet var att katolska kyrkan lade tyngdpunkten dels på de troendes moraliska ansvar, dels på botfärdighet efter konciliet i Trient. Två vanliga motiv under barocken var Maria Magdalena som botfärdig synderska samt hennes möte med den uppståndne Jesus Kristus.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.