Brå har genomfört upprepade studier om det dödliga våldets omfattning, utveckling och karaktär i Sverige sedan 1990-talet. Den nya studien riktar fokus på aspekter som ännu inte har klarlagts i den svenska forskningen: brottsoffrens och gärningspersonernas socioekonomiska situation och demografiska ursprung vid tiden för det dödliga våldet, samt deras tidigare brottsbelastning. Varför detta inte har gjorts tidigare anges inte, men politisk korrekthet och argument som att ”inte spela främlingsfientliga krafter i händerna” har förmodligen haft ett finger med i spelet.
Studien kartlägger likheter och skillnader mellan gärningspersoner och offer, mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper och mellan olika typer av dödligt våld. Med hjälp av officiell statistik och tidigare forskning görs också jämförelser med befolkningen i stort. Studien beskriver också förändringar under perioden 2005–2021.
Tidigare forskning sägs visa att ”risken” att såväl lagföras som utsättas för brott skiljer sig mellan olika grupper i befolkningen utifrån kön, ålder, familjetyp, inrikes respektive utrikes ursprung , samt mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar. Personer från mer resurssvaga hushåll med låga inkomster och låg utbildningsnivå löper högre risk både att utsättas för brott och att registreras för brottslighet än personer från mer resursstarka hem. Man hävdar också att både den lagförda brottsligheten och utsattheten för brott har blivit mer koncentrerad till resurssvaga grupper under de senaste decennierna.
En motsatt utveckling sägs kunna ses när det gäller relationen mellan utrikes födda och personer födda i Sverige. Lagföringsfrekvensen har minskat bland personer med såväl svensk som utländskt ursprung, men har minskat mer bland utrikesfödda personer. Däremot har överrisken att lagföras för brott ökat för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar – vilket beror på att lagföringsfrekvensen inte minskat lika mycket i den här gruppen som bland övriga.
Studien omfattar samtliga offer och gärningspersoner vid dödligt våld som ägt rum i Sverige under perioden 2005–2021. Uppgifterna har hämtats från Brås forskningsmaterial om dödligt våld och omfattar 1 521 brottsoffer och 1 175 gärningspersoner.
Flera mått används för att mäta brottsoffrens och gärningspersonernas ”socioekonomiska situation” och demografiska ursprung : utbildningsnivå, förvärvsarbete, inkomster, levnadsnivå, boendeområde utifrån socioekonomisk status, hushållstyp och ensamstående med barn, inrikes och utrikes ursprung , födelseregion samt vistelsetid i Sverige. För att beskriva brottsoffrens och gärningspersonernas tidigare registrerade brottslighet används uppgifter om tidigare lagföringar från Brås lagföringsregister.
Registeruppgifterna har bara kunnat inhämtas för de offer och gärningspersoner där forskningsmaterialet innehåller ett fullständigt personnummer. När det gäller gärningspersoner finns ett relativt stort och ökande bortfall under studieperioden som i första hand hänger samman med ökningen av antalet fall av dödligt våld i kriminell miljö, där omkring 70 procent av fallen var ouppklarade och saknade identifierade gärningspersoner.
Att ”socioekonomiska faktorer” inte duger som förklaringsmodell har andra studier redan visat, men Brå väljer att bortse från detta.
Redovisningen av de socioekonomiska indikatorerna bygger på deklarerade inkomster och registrerade uppgifter. Det kan finnas individer som haft ekonomiska tillgångar eller resurser från kriminell verksamhet (exempelvis narkotika, bedrägerier eller bidragsbrott). Sådana ekonomiska resurser syns inte i de inkomster som redovisas här, och kan förväntas vara vanligare bland personer kopplade till vissa typer av dödligt våld, som personer inom kriminell miljö. Brå medger att detta kan till viss del innebära en överskattning av storleken på skillnaderna i faktiska ekonomiska resurser mellan offren och gärningspersonerna och befolkningen som helhet. De registeruppgifter som redovisas i rapporten ger alltså sannolikt en mindre tillförlitlig bild av den faktiska livssituationen rörande offer och gärningspersoner i den kriminella miljön än för övriga typer av dödligt våld.
Studien redovisar sammantagna resultat för alla offer och gärningspersoner vid dödligt våld, men även resultat uppdelade efter olika typer av dödligt våld, bland annat dödligt våld i kriminell miljö, dödligt våld i nära relation och övrigt dödligt våld inom familjen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
