Trippelmördaren Hamse Omar poserade med vapen och sedelbuntar på sociala medier innan han gav sig ut på sin mördarturné. Polisen grep honom i en taxi på väg från mordplatsen. Omar är född i Somalia, men eftersom han fått svenskt medborgarskap kan han aldrig utvisas. Han kommer friges villkorligt i oktober 2031. Foton: Polisen

Dags att återinföra dödsstraffet?

OPINION: BITTE ASSARMO
I denna debattartikel resonerar journalisten Bitte Assarmo kring dödsstraff. Ett ämne som känns mer aktuellt är någonsin. Det är över hundra år sedan Sverige avskaffade dödsstraffet och utländska brottslingar kan till och med undvika utvisning om de påstår att de riskerar dödsstraff i sitt hemland. Men behöver det vara så?

Nyligen dömdes den rwandiske invandra­ren Axel Rudakuba­na, som mördade tre flickor på en danskurs i den engelska staden Southport sommaren 2024, till minst 52 års fängelse. Han dömdes för tre mord, tio mordförsök, vapenbrott och terroristbrott samt brott mot la­gen om biologiska stridsmedel. Hade Rudakubana varit 18 när brottet begicks hade han dömts till livstid, enligt rätten. Han begick dock mor­den kort innan sin artonde födelse­dag, därför blev det i stället minst ett halvsekel bakom lås och bom.

Med svenska mått mätt är det ett synnerligen hårt straff för en person under 18 år. Här döms mördare i samma ålder oftare till ungdoms­vård än fängelse och att lagen dö­mer ut ett så strängt och kännbart straff välkomnas av många. Men straffet har också väckt en nygam­mal debatt, nämligen den om döds­straffet. Är det rättvist att den som tagit tre liv ska få behålla sitt eget? Hur mycket ska en dömd mördare få kosta samhället?

Är det dags att återinföra döds­straffet i Europa?

I Storbritannien driver partiet Re­form UK, nyligen största parti i en opinionsmätning, frågan om huru­vida dödsstraffet borde återinföras i landet. Partiets parlamentsledamot Richard Tice har sagt i flera inter­vjuer att han anser att det behövs en omfattande debatt om dödsstraffet.

– Jag tycker inte vi ska vara rädda för ett ha en riksomfattande debatt om ett så viktigt ämne som detta. Jag tror att många människor i vårt land vill ha just det, sa han i en intervju i brittiska LBC, London Broadcasting Company, för en tid sedan.

I Storbritannien avskaffades dödsstraffet i mitten av 1960-talet och det finns argument som talar emot ett återinförande. Det främsta är förstås att dödsstraffet är oåter­kalleligt och det inte går att upprätta den oskyldigt dömde.

Det finns en rad exempel på hur oskyldiga har dömts till döden en­bart i Storbritannien och ett av de mest kända, och en starkt bidragan­de orsak till att dödsstraffet avskaf­fades, är avrättningen av Timothy Evans. Han var en svagbegåvad och hetlevrad man med missbruksproblem. Han kom från Irland men han och hans familj, hustrun Beryl och dottern Geraldine, hyrde en lägen­het på Rillington Place i London. I november 1949 anmälde han till po­lisen att hans hustru råkat ut för en olycka och avlidit.

Till en början sa Timothy att han själv hade knuffat eller slagit henne av misstag, men snart ändrade han sin historia och sa att Beryl avlidit under en abort som hans hyresvärd utfört. Men polisens undersökning gav inget resultat som kunde visa att hyresvärden var inblandad. Däre­mot hittade man både Beryl och dot­tern Geraldine döda och begravda. Evans hade inte nämnt dottern över huvud taget och när det blev klart att båda blivit strypta arresterades Evans för mord.

Under rättegången vittnade många, inte minst hans hyresvärd, inlevelsefullt om Evans våldsamma beteende mot familjen. Men många av reportrarna på plats tvivlade på hans skuld. I medierna fanns en vitt spridd uppfattning om att Evans om­vittnat osympatiska uppträdande låg honom i fatet och att rätten hade förutfattade meningar om honom. Men domstolen var nöjd med vitt­nesmålen och säkra på Evans skuld. Han dömdes till döden och hängdes den 9 mars 1950.

Tre år senare avslöjades att det var Evans hyresvärd, John Christie, som mördat Beryl och Geraldine Evans. Han hade också mördat yt­terligare minst fyra kvinnor, som han begravt under golvplankor och murat in i väggarna, och han räk­nas idag som en av Storbritanniens värsta seriemördare. Timothy Evans blev med tiden postumt benådad, exhumerades från sin gravplats i fängelset och begravdes i vigd jord. Men det är naturligtvis ställt utom allt rimligt tvivel att han, om han i stället dömts till livstids fängelse, hade kunnat få kompensation och fått tillbringa många år i frihet.

Kriminologiprofessorn Bharat Malkani, vid Birminghams univer­sitet, hävdar att han i sin forskning kunnat visa att var tionde avrättad person är oskyldig. Även i USA, där omkring 1 600 personer avrättats sedan 1976, finns tvivel om vissa avrättades skuld, enligt webbsidan Death Penalty Information Center. Amnesty International strävar efter att alla världens länder ska avskaffa dödsstraffet eftersom de anser att det kränker människovärdet.

Samtidigt höjs i Storbritannien röster för en debatt om återinföran­de av dödsstraffet vid speciella om­ständigheter, alltså särskilt brutala mord och fall där mördaren inte vi­sar någon som helst ånger. Deras ar­gument är att det ger rättvisa åt off­ren och skydd från framtida brott, då återfallsrisken är noll. Dödsstraff innebär också, enligt förespråkarna, lägre samhällskostnader, minskad risk för hot mot vittnen och en sig­nal om att samhället ser allvarligt på mord. Ett annat argument för döds­straffet är att det kräver en högre standard när det gäller bevisning, för att förhindra att oskyldiga döms.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Lärare i hela skolan, förena er!

Lärare i hela skolan, förena er!

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Skolans tillstånd är en angelägenhet för hela samhället och nationen. Då eleverna inte är myndiga, förväntas det att föräldrarna tar sitt ansvar för barnens fostran. I ett mångkulturellt samhälle är det särskilt viktigt att skolan lyckas försäkra sig om hemmens stöd. Det menar före detta rektor Henrik Paetau.

Ansvaret ligger på oss

Ansvaret ligger på oss

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET ”Lägg ner mångfaldsvurmandet”. Så sammanfattar vi i detta nummer den amerikanska regeringen Trumps budskap till europeiska företag i slutet av mars. Det är glädjande men räcker förstås inte hela vägen. Den som i slutändan kan rädda Europa är bara vi själva.

Läs även:

Lärare i hela skolan, förena er!

Lärare i hela skolan, förena er!

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Skolans tillstånd är en angelägenhet för hela samhället och nationen. Då eleverna inte är myndiga, förväntas det att föräldrarna tar sitt ansvar för barnens fostran. I ett mångkulturellt samhälle är det särskilt viktigt att skolan lyckas försäkra sig om hemmens stöd. Det menar före detta rektor Henrik Paetau.

Ansvaret ligger på oss

Ansvaret ligger på oss

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET ”Lägg ner mångfaldsvurmandet”. Så sammanfattar vi i detta nummer den amerikanska regeringen Trumps budskap till europeiska företag i slutet av mars. Det är glädjande men räcker förstås inte hela vägen. Den som i slutändan kan rädda Europa är bara vi själva.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

🟠 KRÖNIKA Det krävs tyvärr mer än analytisk förmåga och insikt för att exakt förstå vad som hände när Donald Trumps administration bestämde sig för att genomföra en av de mest våghalsiga ekonomiska planerna som världen har skådat. Jag är inte ens säker på att det räcker med att befinna sig i Trumps eget huvud för att få ett säkert svar. För den som så önskar har jag räknat upp de olika alternativen i mina ekonomiprogram på Svea Kanal, men i denna krönika finns det inte plats att upprepa dem. Vi kan bara kortfattat dela upp dem i kategorin att Trump har en annan bakomliggande plan, respektive att Trump hela tiden saknat en sådan.

Vi är under attack – på alla fronter

Vi är under attack – på alla fronter

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET Ungernrevolten 1956, Gula västarna 2018 och global äggkris 2025 är alla händelser som hör ihop på ett både obehagligt men också inspirerande sätt. Vid en första anblick låter det minst sagt långsökt – vad har dessa gemensamt? – men jag försöker i denna okonventionella text indirekt visa att det tyvärr inte är det. När vi lyfter blicken – från vår ofta stressiga vardag, politikens splittrande drama och systemmedias konstanta försök att skrämma och distrahera oss – syns ett monster i bakgrunden så hemskt att de flesta väljer att blunda eller aldrig ens våga titta upp i första taget.

Total förvirring i USA:s kongress om Bidens budget

Total förvirring i USA:s kongress om Bidens budget

🟠 Opinionstext: Åsikter som uttrycks här står skribenten själv för Bidens budget måste förlängas eftersom det inte föreligger en ny från Trumps sida. Trump är märkligt nog mycket angelägen om att en sådan förlängning av Bidens budget skall komma till stånd. Demokraterna – Bidens parti – i kongressen har lika oväntat sagt att de tänker rösta nej. Röstar nej gör också en ledamot som hör till de mest bemärkta i det republikanska lägret, libertarianen Thomas Massie. Trump är mycket upprörd över det. Varför denna röra? Ja, det troligaste svaret är: Israel.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

🟠 BOKRECENSION Om det var rätt av Sverige att gå med i Nato kommer vi kanske att veta någon gång långt in i framtiden. Men det är bra om vi förstår vad det är vi gått med i. Om du då bara lyssnar på den vanliga mainstream-mediapropagandan kommer du definitivt att bli lurad, det är ju deras hela affärsidé. Läs istället denna bok, den är snabbläst men innehåller en faktarik kritisk analys av världens överlägset starkaste militärallians.

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Den stora depressionen och andra världskriget

🟠 HISTORIA Den stora depressionen var en allvarlig global ekonomisk nedgång från 1929 till 1939, inte bara i USA utan hela världen. Perioden präglades av extremt hög arbetslöshet och fattigdom, drastiska minskningar av industriproduktion och internationell handel, samt omfattande bank- och företagskonkurser runt om i världen. Var fjärde amerikan var arbetslös och även högutbildade som läkare såg en inkomstförlust på uppemot 40 procent. Misären var så svår att den blev ett livslångt trauma för många ur den generationen.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.