Om Sverige skulle satsa på kvävegödsel (urea), som är vanligare, försvåras produktionen av att Sverige saknar naturgasproduktion och är beroende av import av naturgas för att kunna producera ammoniak – sannolikt skulle produktionen vara klart dyrare än i andra länder. Sverige hade en mycket liten gödselproduktion under 1900-talet, med några få anläggningar, som slogs ut vid millennieskiftet på grund av att de höga kostnaderna försämrade konkurrenskraften mot andra länder.
Att producera kvävegödsel utan tillgång till naturgas kan teoretiskt lyckas, men innebär sannolikt lika stora svårigheter som att producera fossilfritt stål (”stål utan kol”), vilket är så energikrävande att storskalig produktion i dagsläget är omöjlig, trots att SSAB satsat på detta i tio års tid. I dag finns flera företag som försöker utveckla så kallat ”grönt” gödsel, utan naturgas, men inget av dessa har varit i närheten av att nå lönsamhet och många gånger är produktionen fortfarande bara i ett idéstadie – trots att enorma summor satsats. Därmed påminner den ”gröna” gödselbranschens problem i allt väsentligt om andra ”klimatsmarta” initiativ, som Northvolt som slukade miljardbelopp för att producera ”världens grönaste batteri”. När de nyligen gick i konkurs efter flera år med enorma kapitaltillskott hade inte ett enda batteri producerats.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
