Under sommaren 2021, när talibanerna närmade sig huvudstaden Kabul och det amerikanska marionettstyret var i sina dödsryckningar, beslutade Migrationsverket om ett så kallat verkställighetsstopp vilket betyder att ingen får utvisas eller avvisas till landet. Inte ens de som redan har ett utvisningsbeslut behöver lämna, utan blir kvar i Sverige.
”Migrationsverket beslutade om verkställighetsstopp för Afghanistan den 23 juli 2021 och verkställighetsstoppet hävdes den 30 november 2021”, skriver en anonym person på Migrationsverkets presstjänst till Nya Tider.
Stoppet hävdes alltså efter ett halvår. Migrationsverkets presstjänst lindar in motiveringarna i typisk kanslisvenska, men i grund och botten handlar det om att man betraktade landet som tillräckligt säkert.
”Verkställighetsstopp är bara avsett att vara en tillfällig åtgärd under den tid som Migrationsverket arbetar för att få fram aktuell information om säkerhetssituationen i ett land eller område. Den 11 november 2021 publicerade Europeiska stödkontoret för asylfrågor, EASO, en ny rättslig vägledning för Afghanistan. Migrationsverkets rättschef gjorde bedömningen att EASO:s vägledning till stor del kunde ligga till grund för Migrationsverkets rättsliga ställningstagande för Afghanistan i frågor gällande riskgrupper, myndighetsskydd, internflykt och uteslutande. Det kom också ny landinformation löpande och den allmänna säkerhetssituationen och situationen för riskgrupper klargjordes alltmer. Rättschefen bedömde därför att det var möjligt att i de flesta afghanska asylärenden göra en framåtsyftande riskbedömning och fatta beslut i asylärenden.”
Det hävda verkställighetsstoppet innebar dock inte att utvisningarna nu kom i gång. Detta eftersom Sverige under tiden avvecklade alla diplomatiska förbindelser med Afghanistans nya regering, varför det inte längre gick att utvisa någon till landet.
”Till Afghanistan, som sedan 2021 styrs av talibanerna, saknas diplomatiska förbindelser vilket gör det omöjligt för Sverige att tvångsutvisa dömda brottslingar dit”, skrev SVT år 2023.
Sverige har dock lyckats utvisa en handfull personer, men bara när de själva godkänt sin egen utvisning och den därmed är frivillig – och gratis. Att EU svartlistat flygbolag som flyger till Afghanistan har försvårat även den frivilliga återvandringen. Då har man behövt flyga afghanerna till Uzbekistan först, och därifrån flyga med bolag som är svartlistade i EU (som Kam Air).
”Om intresse finns köper vi en flygbiljett. Vi flyger tillsammans till Uzbekistan och ser till att de går ombord på planet till Kabul, sa Mats Berggren, polismästare, till SVT.
Omkring 2 000 afghaner i Sverige har ett utvisningsbeslut – många av dem är dömda för brott – men nästan alla är kvar i landet eftersom det är upp till dem själva att avgöra om de vill bo i Sverige eller Afghanistan.
Under hösten har Tidöregeringen presenterat ett särskilt projekt där man satsar ett antal miljoner kronor för att fler ska resa hem frivilligt till Afghanistan. Det är alltså den enda form av återvandring som man anser kunna åstadkomma när man samtidigt vägrar ha kontakt med Afghanistans regering.
Det handlar här inte om ett ordinarie återvandringsbidrag till personerna, då detta bidrag inte får ges till avvisade eller utvisade personer utan endast personer som har giltiga uppehållstillstånd i Sverige.
I det nu aktuella Afghanistanprojektet ska återvandringen i stället uppmuntras genom regeringen ger pengar till civilsamhällesorganisationer som ska informera om återvandringen och underlätta återetablering.
Den mest optimistiska prognosen är att omkring 200 afghaner ska återvandra.
Totalt bor omkring 60 000 afghaner i Sverige.
