Kravet på att företag ska redovisa en mångfaldspolicy i sin bolagsstyrningsrapport infördes av regeringen Löfven (S) i december 2016 och regleras nu av Årsredovisningslagen kapitel 6, § 8. Den säger att företag som uppfyller minst två av följande kriterier måste redovisa en mångfaldspolicy eller varför det saknar en sådan:
- Mer än 250 anställda i medeltal.
- Balansomslutning över 175 miljoner kronor.
- Nettoomsättning över 350 miljoner kronor.
Kravet bygger på ett EU-direktiv från 2014, där man krävde att medlemsstaterna skulle införa regler för stora företag att rapportera icke-finansiell information, däribland ”mångfaldspolicy”. EU-kravet föregicks dock av finansvärlden och den amerikanska akademiska världen, samt av FN och andra aktörer.
Goda syften förvreds
Sedan århundraden tillbaka har vissa affärsmän försökt undvika att investera i moraliskt tveksamma verksamheter, som slavhandel, alkohol och hasardspel. Från 1960-talet och framåt började vänsterrörelsen blanda sig i leken med krav som härrörde till apartheid, kvinnorörelsen och den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Under slutet av 1960-talet smälte den kristna rörelsen för socialt ansvarstagande kapitalism samman med vänsterrörelsen och begreppet SRI (Socially Responsible Investing) lanserades.
År 1971 bildades World Economic Forum (WEF). Samma år skapades investeringsfonden Pax World Fund av Luther Tyson och Jack Corbett, båda präster i metodistkyrkan som ville att man skulle undvika att investera i krigsindustrin, tobak och andra ”ansvarslösa” verksamheter. Pax World anses vara den organisation som populariserade SRI-begreppet.
WEF började snart driva på för att inkludera allt fler variabler under SRI. Man tog fasta på miljörörelsen, kvinnorörelsen, motståndet mot apartheid och den svarta medborgarrättsrörelsen i USA, och senare även homosexrörelsen. Fram till 1990-talet handlade det dock fortfarande om att inte diskriminera icke-vita eller kvinnor – inte om att företag aktivt skulle tvingas ”inkludera” dem därför att de råkade vara underrepresenterade i olika sammanhang, och därmed istället diskriminera mot vita, män och heterosexuella.
FN lanserar ESG
Ett stort steg mot dagens woke-influerade DEI-system togs år 2000 då FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan lanserade UN Global Compact, ett ramverk för att skapa ett näringsliv som tar ansvar för mänskliga rättigheter, miljön och arbetares rättigheter. Här fanns fröet till det som skulle bli DEI i den sjätte punkten av tio: ”Avskaffandet av diskriminering med avseende på anställning och yrke”.
År 2004 lanserade FN begreppet ESG, det överliggande ramverk som fortfarande används, tillsammans med WEF och 18 finansiella institutioner, bland andra Goldman Sachs och Deutsche Bank. ESG står för ”Environmental, Social, Governance”. Tanken var att se till att kommersiella verksamheter var ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara, nu med en allt tydligare vänsterprägel i framför allt den sociala biten.
ESG blev ett system där företag rankas efter hur väl de uppfyller kraven på att vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara. Företag granskas av utomstående aktörer, bland andra MSCI, Sustainalytics och Bloomberg, och får en ”ESG-poäng”. En hög poäng ger företaget olika fördelar, som tillgång till förmånliga lån och ”grönt kapital”, medan företag med en lägre poäng missgynnas i konkurrensen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
