Sven-Harrys Konstmuseum i Vasastan i Stockholm ställer ut Dick Bengtsson mellan den 3 april och den 14 september. Foto: Nya Tider

Det Konstmuseet inte vill se

KULTUR
Konst kan, som vi vet, ha flera lager av betydelser. I fallet med Dick Bengtsson blir det lite extra avancerat. Faktiskt så pass avancerat att galleriet som ställer ut honom censurerar hans konst. Och inte nog med det. En samtida konstnär som säger att hon kan prata med de döda citerar honom från andra sidan, och aktivistiska kulturprofiler tillskriver honom ideal han aldrig ställt sig bakom. En besynnerlig gravskändning av ett unikt konstnärskap pågår i Stockholm fram till mitten av september.

”När mänskligheten lär sig att tyda symbolismens språk, kommer en stor slöja att falla bort från människornas ögon.”

Citatet kommer från den kanadensiske mystikern och filosofen Manly P Hall. Han var en av de mer profilerade frimurarna av den 33:e graden, och författade en rad böcker om världens ockulta tra­ditioner. Personligen ogillar jag hemliga sällskap med dolda maktagendor och kunskaper som gradvis förmed­las genom pretentiösa chiffer. Men när det gäller Dick Bengtssons konst tycker jag att Halls teori om beslöjad perception är väldigt relevant. Bengtssons konstnärskap handlar om just det: Hur vi till synes undermedvetet styrs av symboler – antingen av vad de står för eller de egen­skaper samtiden tillskrivit dem.

Dragana Kusoffsky Maksimovic. ”Det ska vara ett spännande kulturhus för olika uttryck och konstformer av alla de slag”, sade hon 2018 till Dagens Industri om sina intentioner. Det året tillträdde hon som VD för Sven-Harrys Konstmuseum, och hon innehar ännu posten. Hon är även museets kurator. Angående Dick Bengtsson-utställningen sade hon till SVT att konst är viktigt eftersom den ”spränger gränser”. Hon tyckte samtidigt av någon anledning att det var viktigt att understryka att Dick Bengtsson inte var nazist. Hur kan hon veta det? Någon politisk aktivist var han definitivt inte, men han sade sällan vad han tyckte och var något av ett engima. Stillbild: SVT

 

Promenaden till utställningen kändes däremot högst icke-mystisk. Lite kyligt i luften var det bara för årsti­den. Kanske hade den gåtfulla klimatundergången ta­git fikarast nu igen, det kostar ju att ligga på topp. Folk betedde sig annars som förväntat i Vasaparken under en solig svensk vårdag med knappa 11 grader i luften. Pick­nickar i gräset syntes här och där och uteserveringarna var fullsatta. Själv klev jag in i det guldfärgade modernis­tiska lådhuset i anslutning till parken. På annonserna för utställningen Det ingen vill se syntes en bit av en förbju­den symbol. Och den skojar man inte bort. För människor som inte initierats till att få verka i kulturens finrum är det nämligen straffbart att återge den. Ni kan säkert gissa vil­ken symbol jag talar om.

Dick Bengtssons mest kända målning är ”Bergsvandrare” (1974, olja på pannå). Den kanske mer än något annat verk visar på den förfalskade idyll han vill förmedla. Där krockar åter ideal. Tre bergsvandrare, möjligen ungdomsrörelsen Wandervögel under Tredje Riket, går i ett solbelyst alplandskap. På deras ryggsäckar syns modernistiska motiv. Ett från Kandinsky, ett annat från Malevitj och möjligen en Wols. Foto: Nya Tider

 

En 81-årig man från Hallstahammar fick nyligen erfara att han var ovälkommen i sammanhanget. Förra somma­ren ställde han ut sina egna (förvisso rätt hafsiga) tavlor i en park i Västerås. De var trots allt tavlor, och på dem fanns den olagliga symbolen i sällskap med en sedan länge avliden och ceremoniellt avskydd politisk ledare. Gam­lingen greps omgående av polis efter att laglydiga flanörer angivit honom. I förhör hade han sagt att han velat väcka en diskussion om historia eftersom han tyckte att skolans undervisning gav en skev bild av det förflutna. Med hjälp av sina målningar ville den gamle mannen få en dialog med de förbipasserande. Det gick inte hem hos domstolen, så i slutet av april dömdes han för åsiktsbrott i tingsrätten.

”Demonstrationståget” (1972, olja på pannå) ger ett holistiskt perspektiv på politiska protester. Något outtalat infinner sig i den skymmande himlen, de ansiktslösa människorna och den obegripliga grafiken på plakaten. Foto: Nya Tider

 

Nya Tiders läsare minns säkert en annan gång då ord­ningsmakten agerade både konstkritiker och censor. Det skedde inte ens på allmän plats, utan inne på ett galleri. Året var 2014 i Malmö, och Dan Park ställde ut sin provokativa och samhällskritiska gatukonst. Även i den förekom den förbjudna symbolen här och där. Annat som åter­fanns var karikatyrer på svarta vänsterprofiler, chok­ladbollar under olämplig benämning och humoristiska porträtt av tyskar i äldre uniformer. Det gick inte för sig. Uniformerad polis klev in i utställningslokalen och plockade ned ett flertal verk från väggarna. Konstnären greps och dömdes senare till fängelse. Galleriet fick efter en tid stänga ned helt efter vandalisering och upprepade hot. Den tydligt totalitära mobiliseringen på plats gjorde starkt intryck på mig, vilket jag 2024 berörde i Nya Tider i en intervju med den danske konstnären Uwe Max Jen­sen.

Målningen ”VPK” (1968, olja på pannå) ställer den del av nordisk historia som nationalismen ofta hänvisar till mot vänsterns världsbild. Året innan, 1967, hade Sveriges kommunistiska parti bytt namn till Vänsterpartiet kommunisterna för att distansera sig mot Sovjetunionen. 1968 invaderade Sovjet Tjeckoslovakien. Foto: Nya Tider

 

Men vem är jag att komma och ha amatörmässiga tan­kar om sådana här saker? Konsten är ju fri enligt våra ex­perter på demokrati. Jag får nog vakna till. Hallå liksom, vi lever i den fria världen! Här är fria konstkritiker i fria medier, fri polis, fritt rättsväsende och fria riksdagspoli­tiker alla överens om vilken fri konst som får visas upp för de fria medborgarna.

Adolf Hitler har överläggningar med sina närmaste män i ”Hitler och drömköket” (1974, olja på masonit). Det är bara det att ledaren inte riktigt är närvarande. Han dagdrömmer i stället om ett kök. Kunde en så arketypiskt ond och endimensionell figur ha ägnat sig åt något så alldagligt? Det skulle i så fall ha givit honom en mänsklig kvalitet – möjlig att på ett plan identifiera sig med. Foto: Nya Tider

 

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

När tomten blev jultomte

När tomten blev jultomte

🟠 En historia om gårdstomten, Santa Claus och Coca-Cola-tomten ”Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma…” Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 delade inte ut några julklappar, men den gamla gårdstomten har ändå bidragit till den bild vi har av tomten i dag.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Satir om dagens Sverige

🟠 BOKRECENSION Det är hårda tider i landet. Vår arma Moder Svea hånas och bespottas av maktens lakejer. Vi är förvisso några som försvarar henne: alternativmedias journalister, politiskt inkorrekta författare, seriösa män och kvinnor som vet att ge igen och måla upp det traditionella Sveriges fördelar. Men hur är det med komikerna då, satirikerna, de raljanta kåsörerna som lockar till skratt? Finns det sådana i det Sverigevänliga lägret? Några få finns. En av dem är signaturen Conatus som i en nyutkommen bok ger oss En satir om SE folket.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.