Olkiluoto 3 under konstruktion 2009. Foto: Wikipedia/kallerna

Det våras för kärnkraften

VETENSKAP OCH TEKNIK
I början av 2025 inledde Europeiska kommissionen en uppdatering av sitt vägledande kärnenergiprogram från 2017. I och med att leveranserna av billig rysk gas till Europa via rörledningar praktiskt taget har avbrutits överväger nu många europeiska länder att återuppta användningen av kärnkraft för elproduktion som inte är väderberoende. Belgien har just avbrutit sin avveckling av kärnkraften genom att förlänga driftstiden på två reaktorer med 10 år. I Europa, liksom i resten av världen, är kärnkraften återigen i ropet.

Det innebär en renässans för konventionella kärnkraftverk efter 30 år av stagnation. Olyckorna vid Three Mile Island (USA) 1979 och Tjernobyl (Ukraina) 1986 var hårda slag mot kärnkraftens trovärdighet och utlöste ett starkt motstånd från de ”gröna” partierna i många länder.

År 2000, efter en förhandling i Bryssel, beslöt EU att inte behålla kärnkraften som en framtida energikälla. Detta följde på den tyske förbundskanslern Schröders beslut 1998 om att avveckla kärnkraften under 20 år och de franska besluten att lägga ned bridreaktorsatsningen 1997.

Fukushima-incidenten i Japan 2011 ledde till politiska beslut om att stoppa kärnkraften, särskilt i Europa: Tyskland, Schweiz och Belgien. 2015 accepterade Frankrike den tyska begäran om att stänga de två reaktorerna i Fessenheim-kraftverket, ett rent politiskt beslut, tvärt mot landets intresse. I EU har kärnkraftens nedgång också återspeglat kontroversen om klassificeringen av kärnkraft i elmixen. Tyskland ville undergräva en konkurrensfördel för den franska industrin, och man genomdrev att EU inte erkände kärnkraften som ”koldioxidfri” eller dess roll för att minska utsläppen av kolväten. Vändpunkten kom 2022-2023: Europeiska kommissionen, följt av parlamentet, beslutade då att klassificera kärnkraft och gas som ”gröna” energikällor.

Tack vare detta har kärnkraftsprojekt i Europa, liksom i USA, varit sällsynta: bara de första enheterna av den nya franska EPR-reaktorn, i Flamanville, Finland och Storbritannien. Detsamma gäller för USA (7 år försenat och 18 miljarder dollar i extra kostnader för Plant Vogtle). Bristen på projekt har lett till en stor förlust av know-how i Frankrike (och därmed i Europa) både när det gäller den industriella biten (svetsning etc.) och ledning av dessa stora projekt. Följden av detta blev kraftiga förseningar och kostnadsöverskridanden för EPR-projekten: 12 år och 10 miljarder euro för Flamanville och 18 år och 11 miljarder euro för Olkiluoto 3 i Finland.

Samtidigt pågår konstruktionen av ett antal nya kärnkraftverk, främst i Kina och i Ryssland. 2023 var det 60 stycken, varav mer än 2/3 är i Kina eller använder rysk teknik. Kina bygger mest för sin inhemska marknad, medan Ryssland också exporterar till Kina, Mellanöstern, Afrika och Östeuropa. Dessa projekt verkar inte lida av de budget- och tidsplansproblem som drabbar de amerikanska och franska projekten.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Havsbaserade vindkraftverk stör undervattensmiljön

Havsbaserade vindkraftverk stör undervattensmiljön

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Vindkraftverk hävdas producera koldioxidfri elektricitet, men de går inte att driva i ett vakuum. I Nordsjön och Östersjön verkar nu deras enorma blad och betongfundament förändra havsströmmarna, till den grad att de varje år förflyttar upp till 1,5 miljoner ton slam och organiskt kol. Detta är slutsatsen av en modelleringsstudie utförd av Helmholtz-Zentrum Hereon och publicerad i Communications Earth and Environment.

Jättevargen ylar igen

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Dalarna – vad Kent Ekeroth och andra bör veta om denna del av konungariket Sverige

🟠 KULTURKRÖNIKA Inget svenskt landskap har så djupa historiska och kulturella traditioner som Dalarna. Mitt gamla Kopparbergs län (W-län) genomgår rasande förändringar för att anpassa nuvarande Dalarnas län till den nya kreativa destruktionen. När Kent Ekeroth, SD, utnämndes till oppositionsråd i Region Dalarna reagerade lokala vänstermedia, därefter blev det tyst. Man insåg nämligen att såväl Ekeroth som hans familj helt saknade koppling till Dalarna och därmed även kunskaper om detta historiska och för Sverige så viktiga landskap.

Havsbaserade vindkraftverk stör undervattensmiljön

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Vindkraftverk hävdas producera koldioxidfri elektricitet, men de går inte att driva i ett vakuum. I Nordsjön och Östersjön verkar nu deras enorma blad och betongfundament förändra havsströmmarna, till den grad att de varje år förflyttar upp till 1,5 miljoner ton slam och organiskt kol. Detta är slutsatsen av en modelleringsstudie utförd av Helmholtz-Zentrum Hereon och publicerad i Communications Earth and Environment.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Med Nordenskiöld genom Nordostpassagen

🟠 HISTORIA Adolf Erik Nordenskiöld var den förste i historien som lyckades genomföra en sjöfärd runt kontinenterna Asien och Europa. Vegaexpeditionen kartlade norra Asiens kust, gjorde meteorologiska observationer och förde hem viktigt material till Naturhistoriska riksmuseet. Nordenskiöld hyllades som en nationalhjälte när han återvände till Stockholm i april 1880.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!
produkt-swish-2

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.