Under de senaste månaderna i år har regeringar från Schweiz till Papua Nya Guinea i hög fart utvecklat regler och infört digitala ID:n. Detaljer och argument skiljer sig något från land till land, men budskap om trygghet och bekvämlighet i kombination med att man kringgår demokratin genom diktat uppifrån och samordning världen över är påfallande välbekanta från åren med covid-tyranni. Då som nu ser det inledningsvis ut som att varje land agerar oberoende av varandra, men över tid blir det tydligt att det handlar om global samordning. Det handlar om samma ”lock step” (gå i takt) metodik som användes under coronan.
Här några axplock från fem kontinenter:
COSTA RICA: Digitalt ID knutet till smarttelefon infördes i september och har redan vunnit laga kraft, vilket gör det till ett krav för att ges tillgång till en mängd samhällstjänster.
ETIOPIEN: Digitalt ID ”Fayda” rullas ut i rasande tempo. 23 miljoner invånare har redan påtvingats det och målet är 63 miljoner innan årets slut. Senast 2027 ska alla 90 miljoner ha det, oaktat hur avlägset eller fattigt de bor. Det kommer att krävas för tillgång till bankkonto och alla samhällstjänster.
INDIEN: Digitalt ID ”Aadhaar” innehåller biometriska detaljer som foton, ansiktsskanningar, iris-skanningar och fingeravtryck som redan samlats in från mer än en miljard indier. Det sades först bara behövas för skattedeklaration, men nu behövs ”Aadhaar” för att köpa hus, få anställning, öppna bankkonto, få bidrag, köpa bil, skaffa SIM-kort, boka tågbiljetter och ha barn i skolan.
LAOS: Nationellt digitalt ID har nyligen lanserats, samtidigt som regeringen beordrat myndigheter att ”integrera det med” samtliga sina tjänsteutbud.
MEXIKO: Ett biometriskt digitalt ID ”CURP” införs, med landsomfattande implementering i början av 2026.
PAPUA NYA GUINEA: Regeringen stöder nu en policy om att ett nationellt digitalt ID ”SevisPass” ska krävas för att ges åtkomst till internet och sociala medier.
STORBRITANNIEN: Digitalt ID som krav för att vuxna ska ”ges rätten” att arbeta presenterades nyligen. Redan innan det införts har brittiska regeringen begärt en utredning om huruvida det ska gälla från 13 års ålder. ”BritCard”, förledande kallat ”kort”, ska vara infört senast 2029.
SCHWEIZ: Statlig e-ID godkändes genom folkomröstning, med 50,4 procent av rösterna, vilket upphäver den första omröstningen 2021 där det blev nej. Men valdeltagandet var runt 50 procent, så i praktiken sade bara var fjärde schweizare ja till e-ID. Otillbörlig valpåverkan av globalistanknutna företag utreds också av landets valkommission och många schweizare misstänker valfusk.
SINGAPORE: Digitalt ID ”Singpass” krävs för att invånarna ska få tillgång till över 2 700 statliga och privata tjänster online.
THAILAND: Digitalt ID ”ThaiID” krävs för att få tillgång till statliga tjänster, öppna bankkonton, teckna mobilabonnemang och checka in för inrikesflyg. Thailand har bara i år fryst över 3 miljoner bankkonton för att kontohavaren inte uppfyller villkoret. Från och med oktober krävs ThaiID för alla chaufförer och passagerare inom kollektivtrafik och taxi. Alla sådana fordon måste också ha GPS som i realtid sänder ut dess position.
VIETNAM: Digitalt ID ”VNeID” med ring krävs sedan den 1 september för att få inneha bankkonto. 86 miljoner bankkonton har redan frysts för att kravet inte uppfyllts. Från den 1 september började bankkontona stängas och tillgångarna beslagtas. Från den 1 december kommer ”VNeID” att krävs för bland annat alla inrikes flygresor.
FADDERSYSTEM: Flera länder som saknar digitalt ID får nu hjälp av länder som går i bräschen. Ett exempel är Zambia, som har pågående upphandlingar och samarbete med Etiopien för att skapa och införa ett likadant system.
EFTERSLÄNTRARE: Länder som inte haft ens motsvarande svenska personnummer inför nu dessa så fort de kan. Exempel på det är Nigerias ”NIN” och Kenyas ”Maisha Namba”, vilka båda nu är klara med det. Nigeria har liksom flera andra länder – mer eller mindre i smyg – minskat mängden kontanter för att tvinga folket att skaffa NIN för att kunna betala med kort, vilket lett till tidvis kraftiga protester.
