Handeln med olja och gas har kommit att bli en symbol för den eskalerande konflikten i Ukraina, när EU och G7-länderna bygger ut sina sanktioner mot rysk sjöfart i allmänhet och den så kallade ”skuggflottan” i Östersjön. Riskerna för en eskalering ökar för varje ny åtgärd och motåtgärd. De senaste incidenterna med avslitna kommunikationskablar är ett exempel på det. (Fartyget på bilden har ingenting med texten att göra). Foto: Pixabay

Ekonomiska konsekvenser av fred i Ukraina – Ett led i råvarukriget

EKONOMI
På sin hemsida har den ultraliberala tankesmedjan ”Frivärld” publicerat en rapport av den tidigare chefsekonomen på Svenskt Näringsliv, Stefan Fölster. Rapporten har den aparta titeln ”De ekonomiska konsekvenserna av fred i Ukraina”. Fred ger som bekant möjlighet till ekonomisk tillväxt, men det ser vissa krafter som ett problem. Inte minst pekas möjliga ekonomiska utvecklingsmöjligheter för Ryssland, efter kriget, ut som mål för fortsatta sanktioner med syftet att störa en sådan utveckling.

Oavsett hur man ser på ut­vecklingen som ledde fram till kriget i Ukraina, kan man idag inte undgå att reflekte­ra över hur majoriteten av de väst­liga ländernas ledare i en allt snab­bare takt växlar upp retoriken kring hur man ska kunna tillfoga den ryska ekonomin så stor skada som möjligt. Stefan Fölsters rapport är ett konkret exempel på den typen av agerande. Ambitionerna sträcker sig också tidsmässigt bortom en freds­process i Ukraina, vilket inte minst för de ultraliberala tankesmedjorna, med frihandel som käpphäst, borde kunna anses vara en provocerande tanke.

Mycket av handeln mellan Ryss­land å ena sidan och Västeuropa och USA å den andra kretsar kring råmaterial och energiprodukter, även om det långt ifrån är hela sanningen. Det kan därför vara av intresse att tit­ta tillbaka på hur handeln med energi påverkats under de senaste tio åren, sedan Majdanrevolten i Ukraina och Rysslands annektering av Krim i februari 2014 samt de därpå följande sanktionerna mot ryska intressen.

Kriget i Ukraina kan betraktas som en reaktion från Ryssland på det som betecknas som västliga in­tressens framflyttade positioner för att öka sitt inflytande över Ukrainas naturtillgångar och försök att pressa tillbaka den ryska ekonomiska ut­vecklingen. Man kan också se ut­vecklingen ur motsatt perspektiv, att Västs agerande är reaktioner på ryska aggressioner och maktambitio­ner i Ukraina.

Stefan Fölster är nationalekonomen som varit chefsekonom för Svenskt Näringsliv, doktorerat och undervisat på Stockholms universitet och numera driver en egen tankesmedja under beteckningen ”Reforminstitutet”. Han är också ”senior fellow” till den ultraliberala tankesmedjan ”Frivärld”. Foto: Reforminstitutet

Ovedersägliga fakta om utveck­lingen är dock att militäralliansen EU och Nato, efter det kalla kriget, flyttat fram sina positioner på ett sätt som kraftigt reducerat Rysslands möjligheter att nå ut på världshaven med sin handel. I Natos fall har det skett trots löften om motsatsen.

Man kan därmed konstatera att si­tuationen är mycket låst. Att Ukraina besitter omfattande naturtillgångar, till exempel i form av mineraler, en­ergi och jordbruksproduktion, är en annan viktig faktor i sammanhanget. Det är inte heller svårt att verifiera att alla dessa faktorer finns med i förspelet till många, för att inte säga de allra flesta, konflikter mellan olika maktcentra i världshistorien. Makten över naturtillgångar är up­penbart frestande för olika aktörer och maktspelare i de flesta kulturer, och Ukraina är inget undantag. De stora överföringarna av ägandet av jordbruksmark i Ukraina från små­bönder till utlandsägda investerare är en viktig del av förutsättningarna för det som hände 2014 och fram till dagens situation.

Gasexporten från Ryssland till EU-länder sticker också ut i orsaks­sammanhanget. Det är ingen hemlig­het att USA, långt innan kriget bröt ut, kritiserade och hotade med att stoppa bygget av den rysk-europeis­ka gasledningen Nord Stream genom sanktioner mot de som bidrog till bygget. USA:s dåvarande vicepresi­dent, Joe Biden, sade till exempel att Nord Stream var en ”bad deal” för Europa, under en presskonferens den 25 september 2016. Exakt vad som avsågs då förklarades inte av Biden. Ledningen skulle förse Tysk­land och flera andra EU-länder med billig energi i form av naturgas från Ryssland, utan att behöva transitera genom Ukraina.

Den första Nord Stream-ledningen stod klar i november 2011 och den andra, Nord Stream 2, var tekniskt klar i september 2021. Den kom dock aldrig att tas i bruk, på grund av de sanktioner mot den billiga gasimporten från Ryssland som USA utfärdat 2019. Sanktionerna drev det Schweizbaserade bolaget Nord Stream 2 i konkurs efter att de invol­verade företagen tvingats bort från projektet och godkännandeproces­sen stoppats av Tyskland.

Nord Stream ägdes till 51 procent av ryska intressen och till 49 pro­cent av tyska (31 procent), franska (9 procent) och holländska (9 procent) intressenter. När gasledningarna sprängdes i september 2022 sattes ett definitivt stopp för gasexporten till EU via Nord Stream-ledningarna. Resultatet av det var dels att kostna­derna för den helt nödvändiga natur­gasen rusade i Centraleuropa genom att man i stället började importera stora mängder gas i flytande form, LNG, från USA. Priserna för naturgas i EU ökade därmed kraftigt, typiskt sett med flera hundra procent.

Det intressanta i detta samman­hang är att ledarna för såväl EU som Tyskland propagerat hårt för att eta­blera de båda gasledningarna, därför att de kunde förse EU-länderna med energi i form av naturgas i stora vo­lymer till ett lågt pris. Detta ändrades i samband med utvecklingen av EU:s nya gasdirektiv som antogs 2019 och som utformats så att det försämrade förutsättningarna för den nya gas­ledningen, det vill säga Nord Stream 2. Det hävdades av bland andra bola­get Nord Stream 2 att direktivet stred mot rättsliga principer om likhet in­för lagen och proportionalitet. Rätts­statens principer och den regelbase­rade världsordningen, där ingångna avtal ska hållas, brukar annars vara sådant som Ryssland anklagas för att inte följa, av EU och G7-länderna.

Den globala handeln är också en avgörande faktor för den ekonomis­ka utvecklingen i länder med stora tillgångar till olja, naturgas och kol, som fortfarande är centrala i energiproduktionen runt om i världen. Kampen om Nord Stream-ledning­arna handlade i allt väsentligt om vem som skulle leverera naturgas till Europa. Vinnaren i den kampen blev USA, vars tidigare förlusttyngda naturgasproduktion vände till en magnifik vinstmaskin efter det att sprängningen av Nord Stream ge­nomförts och gasleveranserna upp­hört den vägen.

Den ryska taktiken har varit att kraftigt öka sin export av petroleumprodukter via sjöfarten genom Öster­sjön, men också att bygga ut handeln med bland andra Indien, Kina och andra länder. När det gäller sjöfrak­ten genom Östersjön, levererar den ryska petroleumindustrin ganska stora mängder oljeprodukter med hjälp av transportörer som inte träf­fas av de sanktioner och restriktio­ner som USA och EU använder för att störa den ryska ekonomin.

Debatten om den aktuella fartygs­trafiken har kommit att handla om ”skuggflottan”, det vill säga fartyg som används för de aktuella trans­porterna från Ryssland, men som inte går under rysk flagg. Riktade sanktioner har etablerats, som nu­mera förbjuder dessa fartyg att an­göra hamnar i EU-länderna, annat än i akuta nödsituationer.

Tonläget har höjts successivt mot denna skuggflotta, inte minst genom de sanktioner som förbjuder trans­port av ryska oljeprodukter som säljs till priser som överstiger de mycket lågt satta takpriser som sanktions­länderna har bestämt. Avsikten med dessa är att helt enkelt göra den ak­tuella handeln genuint olönsam, genom att tvinga Ryssland att sälja under sina produktionskostnader. Systemet med sådana sanktioner är allt annat än de vanliga argumenten för marknadsorienterad frihandel som grund för fredlig samvaro mel­lan länder.

Idag rättfärdigas dessa sanktioner och handelsrestriktioner av Väst genom att de betecknas som påtryck­ningar för att få stopp på kriget i Ukraina. Från rysk sida kan man se det som att sanktionerna är en del av det proxykrig som pågått sedan flera år och som skapade Ukraina­kriget. Då parterna inte är överens om konfliktens egentliga rötter och att man på goda grunder inte kan lita på varandra, kan man idag inte se riktigt hur en fredlig lösning ska kunna ta form och upprätthållas av båda parter.

Strategin från EU och G7-länderna går alltså ut på att hindra den ryska exporten av olja och naturgas för att störa den ryska ekonomin. Flera oli­ka aktörer agerar i samma riktning, för att på olika sätt försöka förhindra en positiv ekonomisk utveckling i Ryssland. Även om man ofta officiellt hävdar att syftet är att stoppa kriget i Ukraina, visar bland annat Stefan Fölsters rapport att man tvärtom planerar för att fortsätta sanktio­nerna även efter en eventuell fred i Ukraina.

I sin rapport ”ekonomiska konse­kvenser av fred i Ukraina” inleder Stefan Fölster med följande konsta­terande:

”Hur Rysslands invasion av Ukrai­na kommer att sluta är fortfarande en öppen fråga. De flesta tänkbara scenarier väcker dock liknande frå­gor om hur Europa bör hantera fre­den.”

Han menar att fred i Ukraina kom­mer att leda till ett ”betydande upp­sving för den europeiska ekonomin som helhet, stärka dess försvarsindustri och förbättra den globala livsmedelstryggheten”.

Så långt är Fölsters konstaterande en logisk följd av en fredsprocess i allmänhet, oavsett vilka villkor som kommer att förhandlas fram för de olika aktörerna. Man kan konstatera att många europeiska företag kom­mer att kunna göra rejäla vinster ge­nom att vara på tårna när det kom­mer till att investera i Ukraina efter det att kriget avslutats och en utveck­ling mot en stabil fred kan påbörjas. Man kan också redan idag konstate­ra att en uppsjö av USA-baserade fö­retag kommer att vara involverade i återuppbyggnaden av Ukraina. Jord­brukssektorn är redan, till mycket stor del, kontrollerad av amerikan­ska intressen och detsamma gäller i flera andra branscher. Vi har till ex­empel sett marknadsföring på Facebook och många andra ställen från företag som vill samla ihop riskvilligt kapital för att investera i olika åter­uppbyggnadsprojekt i Ukraina, inte minst i Sverige.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

EU beslagtar ryska tillgångar – det regelbaserade internationella samarbetet riskerar att spricka

EU beslagtar ryska tillgångar – det regelbaserade internationella samarbetet riskerar att spricka

🟠 EKONOMI Med djupa brösttoner förkunnar G7 och EU vikten av att bygga vidare på ett regelbaserat internationellt samarbete. Man driver på för detta i alla möjliga sammanhang, inte minst vill man ge mer global makt till FN. Samtidigt har man varit drivande för att frysa och konfiskera ryska tillgångar som placerats runt om i världen. Efter att Saudiarabien hotat med att sälja av sina eurotillgångar backade man något och vill nu i stället beslagta avkastningen från frysta ryska tillgångar. EU har redan börjat och stulit 1,5 miljarder euro, men totalt vill man stjäla uppemot 100 miljarder. Åtgärderna riskerar att bidra till en kollaps i det internationella finansiella samspelet.

Läs även:

Statens budget för 2025 beslutad av riksdagen

Statens budget för 2025 beslutad av riksdagen

🟠 EKONOMI Trots det senaste årets räntechocker för många hushåll, föreslår en utredare återigen lättnader i amorteringskraven. Att minskade amorteringar leder till högre priser och ökad belåning är ett välkänt faktum, liksom att bankerna i stor utsträckning lever på räntenettot.

När ”Everything Bubble” spricker

När ”Everything Bubble” spricker

🟠 EKONOMI Jag har i en följd av ekonomiprogram på Svea Kanal, som finns på YouTube och Rumble, försökt förklara hur allt – enligt min mening – hänger ihop och varför vi nu är på väg att landa i en ”Everything Bubble” – en bubbla som innehåller allt.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Ett nordiskt ämbete

🟠 HISTORIA Ordet ”ombudsman” har fornnordiskt ursprung och själva ämbetet har en längre historia än vad man skulle kunna tro. Redan under medeltiden fanns det en ombudsman vars uppgift var att företräda någon annan och i 1809 års regeringsform skapades det ombudsmannaämbete vi känner till idag.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.