Elisabeth Svantesson tar sina formuleringar direkt från Nato. Tidigare i juni varnade Natos generalsekreterare för att vi kommer att tala ryska i framtiden om vi inte rustar upp nu. Svantesson har sedan dess, vid flera tillfällen, spridit vidare Ruttes ord och föreställningar. "För att tala klarspråk – våra barn och barnbarn ska inte tvingas prata ryska i framtiden", sa Svantesson från Almedalsscenen. Foto: Moderaterna.se

Elisabeth Svantesson (M): ”Våra barn och barnbarn ska inte tvingas prata ryska”

Eftersom Ulf Kristersson var bortrest på Nato- och EU-möten var det istället finansminister Elisabeth Svantesson som talade för Moderaterna i Almedalen. Hon talade med stor entusiasm om Natos nya krav på Sverige, där 5 % av BNP ska gå till försvarsutgifter senast år 2035. Moderaterna har uttalat som ambition att Sverige ska nå målet redan 2030 och har, tillsammans med samtliga övriga partier, beslutat att låna 300 miljarder kronor. "För att tala klarspråk – våra barn och barnbarn ska inte tvingas prata ryska i framtiden", sa Svantesson, som i själva verket hämtat denna föreställning från Natos generalsekreterare Mark Rutte.

Almedalsveckans näst sista dag avslutades av Moderaterna, men inte genom tal av Ulf Kristersson. Istället var det finansminister Elisabeth Svantesson som kom ut på scenen.

”Att jag står här idag och inte statsministern är för att han i veckan deltagit i ett helt avgörande Nato-toppmöte i Haag, och idag träffar han regeringscheferna i EU. Det är möten som hålls i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge.”

På Nato-mötet i Haag beslutades att alla Natoländer ska höja sina försvarsutgifter till 5 % av BNP (varav 3,5 % i militära investeringar, 1,5 % i civilt försvar) fram till 2035. Sverige har dock uttalat som ambition att nå målet redan 2030. Dock saknas pengar för detta, vilket gjort att alla riksdagspartier snabbt enades om att ta 300 miljarder kronor i lån. Målet om 5 % av BNP är en betydande ökning från Natos 2 %-mål, och innebär att Sverige varje år ska lägga drygt 300 miljarder kronor på försvarsutgifter. I förhållande till statsbudgeten är det drygt 20 % av budgetens totala utgifter.

Natos nye generalsekreterare Mark Rutte sa på Chatham House i London den 9 juni, i ett tal med temat ”Building a Better Nato”, att om vi inte går med på Natos upprustning, så blir vi ockuperade av Ryssland i framtiden och behöver lära oss ryska.

”Om ni inte gör detta, om ni inte avsätter 5 % inklusive 3,5 % till militära utgifter, så kan ni fortfarande behålla sjukvårdssystemet, pensionssystemet, men ni gör bäst i att lära er tala ryska. Jag menar, det är konsekvensen”.

På Natotoppmötet i Haag, där Kristersson deltog, varnade Rutte för en rysk invasion mot Nato inom de närmaste åren.

”Ryssland rustar upp i en takt som är hisnande och skrämmande. Så vi måste vara redo. Om vi inte är det, kommer vi inte kunna försvara oss om tre till fem år. Idag vet de att om de skulle försöka göra något, så kommer vår reaktion att vara kraftfull, men vi måste säkerställa att de inte försöker om tre till fem år. Så om du vill förhindra krig, spendera mer. Fred genom styrka. Om vi inte investerar nu, är det verkligen risk att ryssarna försöker något mot Nato-territorium om tre, fem eller sju år.”

Vid samma tillfälle intervjuades han av SVT, som frågade om det verkligen är nödvändigt att lägga så mycket pengar på försvarsutgifter. Reportern Christoffer Wendick påpekade att det motsvarar den årliga kostnaden för samtliga svenska grundskolor. Rutte svarade:

”Om ni inte gör det, så är mitt råd att svenska grundskolor delar ut läromedel på ryska, för då måste ni lära er det språket – snabbt! Vi måste göra det här, för att förbli säkra.”

Mark Ruttes märkliga uttalande om att Sverige och hela Europa kommer att tala ryska i framtiden är något som Sveriges regering nu använder i sin kommunikation. Fraserna på regeringens presskonferenser och offentliga tal har alltså kommit direkt från Nato.

Elisabeth Svantesson valde på en presskonferens den 19 juni att motivera det gigantiska försvarslånet genom att måla upp precis samma scenario som Rutte gjort.

”För att tala klarspråk, det handlar om att våra barn och barnbarn inte ska behöva lära sig att prata ryska”, sa hon då.

I talet på Almedalsveckan var det dags igen:

”Konflikterna i Mellanöstern trappas upp, samtidigt som Putin med våld och död försöker göra det fria Ukraina, till en lydstat under Ryssland. Det ska inte lyckas. För att tala klarspråk – våra barn och barnbarn ska inte tvingas prata ryska i framtiden.”

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Almedalen: Ulf Kristersson (M) förespråkar klassisk moderat politik och berömmer SD

Almedalen: Ulf Kristersson (M) förespråkar klassisk moderat politik och berömmer SD

🟠 VAL 2022: Klassisk moderat politik och samförstånd i högerblocket var vad Moderaternas partiledare Ulf Kristersson bjöd på. Sakpolitiskt var det inga nyheter, men nytt var det oreserverade berömmet av SD. Kristersson konstaterade att högerblocket, till skillnad från ”den spretande vänsterkartellen” hade en samsyn i en lång rad frågor och därför utgjorde ett stabilt regeringsalternativ, även om han i intervjuer under dagen sagt att det inte innebär att SD ska sitta i en kommande regering. Den saken lär man dock bli fler om.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nedstigning i byråkratins helvete

🟠 BOKRECENSION Paul Carlbark var fram till juli 2023 lärare på högstadiet Ringsjöskolan i Höör, en idyllisk kommun mitt i Skåne. Då blev han avskedad, efter en incident två månader tidigare. Han hade då arbetat i 17 år som legitimerad lärare i engelska och svenska. Vad som hände var att Carlbark blev fysiskt angripen av en 16-årig elev, och agerade genom att hålla fast eleven. Det hela filmades. Skolledningen ansåg att det var Carlbark som hade gjort fel. Han blev avstängd, polisanmäld och sedan avskedad. Efter det följde en två år lång kamp för upprättelse, som nu har utmynnat i nästan total seger för Carlbark. Men jobbet får han ändå inte tillbaka.

Kejsarens nya medier

🟠 KULTUR Nättidningen Kvartal har framställt sig som ett friskt alternativ till etablerad media. Men i en försåtlig intervju med den alternative mediaprofilen Nick Alinia lyser samma politiskt korrupta metodik igenom som präglat de svenska mediehusen i decennier. En viss typ av extremister framställs som oskyldiga offer, och förvrängda händelseförlopp återrapporteras som sanningar.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs våra – äldre artiklar som denna eller – den här

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.