Att se en igelkott i trädgården är ett vårtecken. Ställ ut ett fat med vatten så trivs den bättre. Foto: © Michael Gäbler/Wikimedia Commons/CC BY-SA 3.0

En fin och tursam trädgårdsgäst

HISTORIA
Igelkotten har funnits så länge som 65 miljoner år och under somrarna kan man ibland se en lunka omkring i sin trädgård. Ser man en igelkott i trädgården kan man skatta sig lycklig: De lär nämligen vara turbringande inom den svenska folktron.

Under den sena delen av våren ställer min familj ut ett fat med vatten i trädgården. Detta vatten är, bland annat, avsett för den av oss alla omtyckta igelkotten som ibland kan ses lunka i det gröna gräset och bland buskarna.

Igelkotten (Erinaceus europaeus) – som även är känd under namn som pinnsvin, pinnaso och piggesvin – är en vanligen uppskattad liten trädgårdsgäst. Den lever i Väst- och Centraleuropa, västra delen av Sydeuropa, större delen av Skandinavien samt i delar av Rysslands europeiska del.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Bergens och gruvornas fru

Bergens och gruvornas fru

🟠 HISTORIA I svenska berg och gruvor fanns, enligt folktron, ett nyckfullt väsen som var känt som gruvrået eller bergfrun. Detta väsen var vanligen kvinnligt. Hon kunde vara hjälpsam mot gruvarbetarna, men det hände även att hon ställde till med besvär genom att begära att de skulle låta bli att bryta malm i någon gruva. Ibland kunde hon gå så långt som att ta deras liv.

Den gråa frun i stenhuset

Den gråa frun i stenhuset

🟠 HISTORIA På Torpa stenhus spökar fyra döda människors vålnader samt fyra vita spökhästar som drar en vagn. En av de mest kända av dessa vålnader är den gråa frun. Vad hon hette när hon levde är idag okänt, men enligt legenden fick hon inget långt liv.

Läs även:

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Slaktaren från Plainfield

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Minnen av merovingerna

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Den mystiska gravplatsen

Den mystiska gravplatsen

🟠 HISTORIA Platsen där det ensamma järnkorset står är känd som Falks grav, men egentligen ligger rånmördaren Jonas Falk inte begravd där. Istället är det hans avrättningsplats som järnkorset vars inskription lyder ”FALK – 1855” markerar. Vad som gör denna plats till ett mysterium är blommorna. Varje sommar ligger nämligen färska blommor på Falks grav och trots kameraövervakning vet man fortfarande inte vem eller vilka som lägger dit dem.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.