Inför Wienkongressen, som skildras på bilden ovan, diskuterades prins Gustaf. Färglagd gravyr av Jean-Baptiste Isabey (1767-1855), daterad 1815. Källa: Wikimedia Commons

En svensk prins i kejserliga armén

Hösten år 1814 hade tsar Alexander I blivit prins Gustafs förmyndare. Detta kom att få betydelse för den svenske prinsens framtid, men skrämde den redan rädde Bernadotte ännu mer. Efter studier och en bildningsresa upptogs han i den kejserliga armén.

Prins Gustaf var äldste son till Sveriges kung Gustaf IV Adolf och dennes drottning Fredrika. Efter att hans far avsatts i mars 1809 och familjen förvisats från Sverige i december samma år bosatte de sig först hos Fredrikas familj i Baden. Våren 1810 lämnade dock Gustaf Adolf familjen och två år senare skilde han sig från Fredrika.

Fredrika bosatte sig i Karlsruhe med Gustaf och hans tre yngre systrar.

Även Gustaf hade fråntagits rätten till kronan år 1809, men inte desto mindre blev han ändå fruktad av Sveriges nye tronarvinge, Jean-Baptiste Bernadotte (som i Sverige antog namnet Karl Johan Bernadotte). Orsakerna till detta var dels att, som Harald Hultman skriver i biografin Prinsen av Vasa. Den siste gustavianen, den avsatta kungafamiljen fortfarande hade en stark förankring i svenskarnas medvetande och dels det faktum att Gustaf hade många anhängare vid de europeiska hoven.

Som det tagits upp i den tidigare artikeln om prins Gustaf, ”En svensk prins i Exil” (eNyT v 03/2023), var Bernadottes rädsla för prinsen så stark att denne fransman, i strid mot den dåvarande svenska grundlagen, beslutade att all kontakt med den fördrivna kungafamiljen skulle straffas med antingen landsförvisning eller dödsstraff. Endast Carl XIII och Gustaf Adolf mor, änkedrottning Sofia Magdalena, fick hålla kontakten med familjen. Dessutom gjordes försök att åstadkomma osämja mellan Bernadotte och Gustaf Adolfs faster, drottning Hedvig Elisabeth Charlotta, genom spridandet av det falska ryktet att hon skulle ha ogillat fransmannens sätt att behandla den före detta kungen av Sverige och hans familj.

När Gustaf Adolfs svåger och sysslingbarn, tsar Alexander I av Ryssland, blev förmyndare för Gustaf och hans tre systrar hösten 1814 blev därför tsaren, som Hedvig Elisabeth Charlotta berättar i sin dagbok, tvungen att försäkra Bernadotte om att han inte skulle blanda sig i några av Gustafs ”politiska syften”. I Hultmans biografi framkommer att det som gjort Bernadotte orolig var att tsaren lovat att ta prins Gustaf ”till Ryssland för att ge honom en militär uppfostran”.

Tsarens försäkran lugnade dock inte Bernadotte som fick ett våldsamt raseriutbrott när Alexander, som Hultman skriver, gav order till sina ministrar vid de europeiska hoven att bemöta Gustaf ”med de hedersbetygelser han hade rätt till.” Hultman noterar att Bernadottes utbrott fick tsaren att ta tillbaka löftet att låta Gustaf uppfostras och utbildas i Ryssland för att inte en konflikt med Sverige skulle uppstå.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Karl XI:s mystiska syn

Karl XI:s mystiska syn

🟠 HISTORIA Det finns en berättelse om en syn som Karl XI ska ha haft. Denna berättelse är av dunkelt ursprung. Den sägs ha haft propagandistiskt syfte, men sanningen om denna berättelses tillkomst lär sannolikt aldrig bli känd.

En svensk prins i exil

En svensk prins i exil

🟠 HISTORIA Gustaf skulle ha blivit kung av Sverige, men efter att hans far, Gustaf IV Adolf, blivit avsatt år 1809 miste han rätten till tronen. Sveriges forna kungafamilj drevs i exil. Gustaf var betydelsefull bland gustavianerna i Sverige och Danmark, men även i Frankrike sågs han som en potentiellt viktig spelbricka.

Läs även:

Den lilla ugglan med de stora ögonen

Den lilla ugglan med de stora ögonen

🟠 NATUR I Sverige finns det två vanliga sorters ugglor. En av dessa är pärlugglan. Denna lilla uggla är inte mer än cirka 25 centimeter lång och har stora, klara gula ögon. Den är aktiv om nätterna och vilar på dagen samt jagar små däggdjur och småfåglar.

Maria Magdalena enligt barockens konstnärer

Maria Magdalena enligt barockens konstnärer

🟠 HISTORIA Under barockens tidevarv var Maria Magdalena ett av de helgon som var allra mest populär bland konstnärerna. En orsak till hennes popularitet var att katolska kyrkan lade tyngdpunkten dels på de troendes moraliska ansvar, dels på botfärdighet efter konciliet i Trient. Två vanliga motiv under barocken var Maria Magdalena som botfärdig synderska samt hennes möte med den uppståndne Jesus Kristus.

Porträtt i Sverige och England

Porträtt i Sverige och England

🟠 HISTORIA Den svenske porträttmålaren Michael Dahl var lärling till Martin Hannibal och David Klöcker Ehrenstrahl, men till skillnad från sina läromästare kom han att huvudsakligen vara verksam i England. Under sin långa karriär blev han känd i både Sverige och England för sina porträtt av kungligheter och aristokrater.

Unge och torpeden

Unge och torpeden

🟠 HISTORIA Den svenske officeren och ingenjören Vilhelm Unge utvecklade lufttorpeden efter olika experiment i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Han samverkade med Alfred Nobel och utvecklade även olika former av kanoner, som var avsedda för att skjuta iväg torpeden.

Den gråa frun i stenhuset

Den gråa frun i stenhuset

🟠 HISTORIA På Torpa stenhus spökar fyra döda människors vålnader samt fyra vita spökhästar som drar en vagn. En av de mest kända av dessa vålnader är den gråa frun. Vad hon hette när hon levde är idag okänt, men enligt legenden fick hon inget långt liv.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Maria Magdalena enligt barockens konstnärer

🟠 HISTORIA Under barockens tidevarv var Maria Magdalena ett av de helgon som var allra mest populär bland konstnärerna. En orsak till hennes popularitet var att katolska kyrkan lade tyngdpunkten dels på de troendes moraliska ansvar, dels på botfärdighet efter konciliet i Trient. Två vanliga motiv under barocken var Maria Magdalena som botfärdig synderska samt hennes möte med den uppståndne Jesus Kristus.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.