Mariebergskakelugnarna som tillverkades fram till 1788 var kända för sin klara vita färg och skarpa färger. Bilderna visar en av de 20 Mariebergskakelugnarna på Sturehofs slott. Foton: Wikipedia

En värmande uppfinning med gedigen historia

På 1700-talet väcktes oro i Sverige för skogens framtid. Det var nämligen så att väldigt mycket ved gick åt, både till att värma upp hemmen och till järnbrukens ugnar, så att man började frukta att det skulle leda till brist på skog. Arkitekten Carl Johan Cronstedt (1709-77) och generalen Fabian Casimir Wrede (1724-95) fann dock på råd och år 1767 presenterade de sin gemensamma uppfinning: en ny kakelugn.

Man kan se dem på lantgårdar, på herrgårdar och till och med på kungliga slott som Drottningholm. Många har suttit vid dem och lyssnat på det sprakande ljudet av brinnande trä samtidigt som de känt värmen fylla rummet. De kakelklädda ugnarna var fram till början till 1900-talets början den främsta, viktigaste källan till värme i svenska hem, slott och residens. Dessa vita kakelugnar, som ibland är dekorerade med blomstermotiv, är ett charmigt inslag i ett rum och sprider en känsla av hemtrevnad.

Pottugn, järnugn och kakelugn

Kakelugnen ska ha funnits i Sverige sedan åtminstone 1500-­talet och har sitt ursprung i de kakelklädda ugnar som kallades pottugnar och var vanliga i det medeltida Centraleuropa. Pottugnarna gjordes i lerkärl, formades som skålar och murades in i väggen. Dessa lerkärlsugnar kom under 1500-talet att börja ersättas av de järnugnar som, på den tiden, importerades från Tyskland till Sverige.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Läs även:

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Metersystemet infördes efter franska revolutionen i enlighet med upplysningstidens ideal, men också för att göra sig av med mått som fot och aln, som utgick ifrån en monarks kroppsmått. Bilden visar holländska historiska kopior av de franska originalmåtten: en standardmeter av järn från 1799 med fodral, rörformade volymmått i koppar från 1829 samt en standardkilogram i koppar (längst till höger). Foto: Wikipedia/Rijksmuseum, Amsterdam

150 år med metern

🟠 HISTORIA Den 20 maj 1875 var Sverige bland de första länderna att ratificera meterkonventionen i Paris. Tre år senare infördes metersystemet officiellt i vårt land.

Sagan om kung Visbur

Sagan om kung Visbur

🟠 HISTORIA En av de tidigaste svenska sagokungarna var Visbur, som härskade i Svitjod. Det berättas att han tillhörde Ynglingaätten samt att hans val att förskjuta sin första fru kom att leda till hans död.

Hur Svedberg fick Nobelpriset

Hur Svedberg fick Nobelpriset

🟠 HISTORIA En ultracentrifug är perfekt i laboratorium. Den används nämligen till att separera makromolekyler samt cellers beståndsdelar. En modern ultracentrifugs acceleration kan vara så hög som 1 000 000 g-krafter. Den svenske kemisten Theodor ”The” Svedberg hade år 1924 uppfunnit en ultracentrifug som kunde generera 7 000 g-krafter och två år senare var han klar med ytterligare en som genererade 10 000 g-krafter. Han tilldelades Nobelpriset 1926 för forskningen han kunnat göra med sina ultracentrifuger.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.