Europas försvarsindustri spås ett historiskt uppsving sedan flera länder aviserat ökade försvarsanslag sedan det blivit klart att man i högre utsträckning måste klara sig utan USA:s hjälp. Storbritanniens premiärminister, Keir Starmer (bilden), har också öppet sagt att han kommer att ”trotsa Trump” när det gäller Vita husets strävan att uppnå fred i Ukraina. Debattör Magnus Stenlund menar dock att det konkursfärdiga Europa lurar sig självt och jämför visionerna om upprustning med USA:s projekt ”stjärnornas krig” som till slut fick Sovjet att kollapsa. Foto: GB News

Europa leds av förrädare – rädda förrädare

DEBATT
När vi nu betraktar de förhandlingar som inletts mellan amerikaner och ryssar om en möjlig fred i Ukraina, så kan det vara svårt att förstå varför man just i Europa, inte minst i Ukraina, är så upprörda över vad som sker. Rent objektivt är alternativet till fred att Ryssland fortsätter att avancera och ödelägga ukrainsk infrastruktur, troligen i snabbare tempo, men ändå inte utan att många tusen liv ytterligare spills, varav de flesta är ukrainska. Civilekonomen och författaren Magnus Stenlund analyserar situationen.

Om inte fred uppnås genom förhandlingar kommer ryska styrkor att fortsätta att pressa de ukrainska försva­rarna bakåt. När Ryss­lands seger så är bekräftad och full­gången, kommer man att göra precis som man själva finner bäst. Det är inte osannolikt att aptiten på att in­förliva fler och större territorier till Ryssland kommer att växa i takt med att fler ryska soldater dör, och i takt med att Ryssland de facto kommer i åtkomst av dessa landvinningar. Varför efter det släppa dem ifrån sig?

Faktum är att i denna logik också ligger det största hotet mot att fredsförhandlingarna inte når i mål. Rysslands strategi har hela tiden va­rit att prioritera att Ukrainas militä­ra resurser mals ner mot minsta möj­liga ryska förlust, medan territoriella vinster har fått vänta. Att man skulle vara beredda att avstå att ta för sig, när sådana vinster framstår som allt­mer lättvunna, det är svårt att tro.

Den misstro som färgar ryssar­nas omdöme om det kollektiva Väst är också ett enormt hinder, eftersom det är på alla sätt väl motiverat. Gång på gång har ledare i Väst valt att svi­ka sina löften och Nato har hela tiden kommit närmare Ryssland, medan dessa röster fortsatt lovat något an­nat. Angela Merkel erkände till och med öppet i efterhand att man avsett att lura ryssarna med en Minsköver­enskommelse, som aldrig var ärligt menad och upprätthölls bara tills dess att man hjälpt Ukraina att bygga upp en stark krigsmakt. Ryska före­trädare har därför också blankt sagt nej till att något av dessa europeiska länder medverkar vid fredssamtal, eftersom ”de vill fortsätta kriget”.

Vi bör därför fråga oss: Hur ska ryssarna kunna lita på Trump och hans team, som trots allt bara har fyra år på sig? Vad händer sen? Och vad har man för garantier att den neokonservativa falangen i Wash­ington inte lyckas ta initiativet igen, med stöd av européerna och kanske ett bättre stöd i kongressen efter ett mellanårsval?

Det är utifrån de här realite­terna som förhandlingarna måste föras, om de ska nå i mål. Vad ska Ryssland kunna erbjudas för att av­stå från en de facto erövring av hela Svartahavskusten inklusive Odessa? Det är huvudsakligen rysktalande som bor även där. Och varför skulle man stanna innan man uppnått ett av sina viktigaste strategiska mål, att ”avrusta” Ukraina? Faktum är att ur Trumps synvinkel så finns det fak­tiskt inte mycket som hindrar Ryss­land att få som de vill även på dessa punkter, mer än att det skulle fram­stå som eftergivenhet och personlig svaghet och oskicklighet.

Vad kan Trump göra för att för­bättra sin förhandlingsposition? Det handlar förstås dels om att ge Moskva det Putin inte kan få på an­nat sätt. Att lägga ner alla sanktioner skulle gynna alla, även USA, men främst Europa. Det faktum att det i USA:s sändebud general Kelloggs för­handlingspropå även ingick att Nord Stream skulle lagas, är i detta avse­ende en ljuspunkt, eftersom det anty­der att USA inte längre skulle vända sig emot ett återupprättande av de ekonomiska förbindelserna mellan Ryssland och Tyskland.

En oberoende undersökning av vem som faktiskt sprängde Nord Stream skulle vara ett klokt initiativ från Donald Trump, inte bara för att klarlägga skulden utan som ett sätt att visa Moskva att Väst denna gång går att lita på, menar debattören. Foto: Kustbevakningen

 

Om detta faktiskt finns med bland de amerikanska förhandlings­korten, så kan vi möjligen tänka oss att Ryssland skulle anse det fördelak­tigt att avstå från större landförvärv. Sådana kan ersättas av andra krav på det framtida Ukraina, bland an­nat att man slutar diskriminera rysk­talande.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Lärare i hela skolan, förena er!

Lärare i hela skolan, förena er!

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Skolans tillstånd är en angelägenhet för hela samhället och nationen. Då eleverna inte är myndiga, förväntas det att föräldrarna tar sitt ansvar för barnens fostran. I ett mångkulturellt samhälle är det särskilt viktigt att skolan lyckas försäkra sig om hemmens stöd. Det menar före detta rektor Henrik Paetau.

Ansvaret ligger på oss

Ansvaret ligger på oss

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET ”Lägg ner mångfaldsvurmandet”. Så sammanfattar vi i detta nummer den amerikanska regeringen Trumps budskap till europeiska företag i slutet av mars. Det är glädjande men räcker förstås inte hela vägen. Den som i slutändan kan rädda Europa är bara vi själva.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

🟠 KRÖNIKA Det krävs tyvärr mer än analytisk förmåga och insikt för att exakt förstå vad som hände när Donald Trumps administration bestämde sig för att genomföra en av de mest våghalsiga ekonomiska planerna som världen har skådat. Jag är inte ens säker på att det räcker med att befinna sig i Trumps eget huvud för att få ett säkert svar. För den som så önskar har jag räknat upp de olika alternativen i mina ekonomiprogram på Svea Kanal, men i denna krönika finns det inte plats att upprepa dem. Vi kan bara kortfattat dela upp dem i kategorin att Trump har en annan bakomliggande plan, respektive att Trump hela tiden saknat en sådan.

Dags att återinföra dödsstraffet?

Dags att återinföra dödsstraffet?

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO I denna debattartikel resonerar journalisten Bitte Assarmo kring dödsstraff. Ett ämne som känns mer aktuellt är någonsin. Det är över hundra år sedan Sverige avskaffade dödsstraffet och utländska brottslingar kan till och med undvika utvisning om de påstår att de riskerar dödsstraff i sitt hemland. Men behöver det vara så?

Vi är under attack – på alla fronter

Vi är under attack – på alla fronter

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET Ungernrevolten 1956, Gula västarna 2018 och global äggkris 2025 är alla händelser som hör ihop på ett både obehagligt men också inspirerande sätt. Vid en första anblick låter det minst sagt långsökt – vad har dessa gemensamt? – men jag försöker i denna okonventionella text indirekt visa att det tyvärr inte är det. När vi lyfter blicken – från vår ofta stressiga vardag, politikens splittrande drama och systemmedias konstanta försök att skrämma och distrahera oss – syns ett monster i bakgrunden så hemskt att de flesta väljer att blunda eller aldrig ens våga titta upp i första taget.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

🟠 BOKRECENSION Om det var rätt av Sverige att gå med i Nato kommer vi kanske att veta någon gång långt in i framtiden. Men det är bra om vi förstår vad det är vi gått med i. Om du då bara lyssnar på den vanliga mainstream-mediapropagandan kommer du definitivt att bli lurad, det är ju deras hela affärsidé. Läs istället denna bok, den är snabbläst men innehåller en faktarik kritisk analys av världens överlägset starkaste militärallians.

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Den stora depressionen och andra världskriget

🟠 HISTORIA Den stora depressionen var en allvarlig global ekonomisk nedgång från 1929 till 1939, inte bara i USA utan hela världen. Perioden präglades av extremt hög arbetslöshet och fattigdom, drastiska minskningar av industriproduktion och internationell handel, samt omfattande bank- och företagskonkurser runt om i världen. Var fjärde amerikan var arbetslös och även högutbildade som läkare såg en inkomstförlust på uppemot 40 procent. Misären var så svår att den blev ett livslångt trauma för många ur den generationen.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.