Europas försvarsindustri spås ett historiskt uppsving sedan flera länder aviserat ökade försvarsanslag sedan det blivit klart att man i högre utsträckning måste klara sig utan USA:s hjälp. Storbritanniens premiärminister, Keir Starmer (bilden), har också öppet sagt att han kommer att ”trotsa Trump” när det gäller Vita husets strävan att uppnå fred i Ukraina. Debattör Magnus Stenlund menar dock att det konkursfärdiga Europa lurar sig självt och jämför visionerna om upprustning med USA:s projekt ”stjärnornas krig” som till slut fick Sovjet att kollapsa. Foto: GB News

Europa leds av förrädare – rädda förrädare

DEBATT
När vi nu betraktar de förhandlingar som inletts mellan amerikaner och ryssar om en möjlig fred i Ukraina, så kan det vara svårt att förstå varför man just i Europa, inte minst i Ukraina, är så upprörda över vad som sker. Rent objektivt är alternativet till fred att Ryssland fortsätter att avancera och ödelägga ukrainsk infrastruktur, troligen i snabbare tempo, men ändå inte utan att många tusen liv ytterligare spills, varav de flesta är ukrainska. Civilekonomen och författaren Magnus Stenlund analyserar situationen.

Om inte fred uppnås genom förhandlingar kommer ryska styrkor att fortsätta att pressa de ukrainska försva­rarna bakåt. När Ryss­lands seger så är bekräftad och full­gången, kommer man att göra precis som man själva finner bäst. Det är inte osannolikt att aptiten på att in­förliva fler och större territorier till Ryssland kommer att växa i takt med att fler ryska soldater dör, och i takt med att Ryssland de facto kommer i åtkomst av dessa landvinningar. Varför efter det släppa dem ifrån sig?

Faktum är att i denna logik också ligger det största hotet mot att fredsförhandlingarna inte når i mål. Rysslands strategi har hela tiden va­rit att prioritera att Ukrainas militä­ra resurser mals ner mot minsta möj­liga ryska förlust, medan territoriella vinster har fått vänta. Att man skulle vara beredda att avstå att ta för sig, när sådana vinster framstår som allt­mer lättvunna, det är svårt att tro.

Den misstro som färgar ryssar­nas omdöme om det kollektiva Väst är också ett enormt hinder, eftersom det är på alla sätt väl motiverat. Gång på gång har ledare i Väst valt att svi­ka sina löften och Nato har hela tiden kommit närmare Ryssland, medan dessa röster fortsatt lovat något an­nat. Angela Merkel erkände till och med öppet i efterhand att man avsett att lura ryssarna med en Minsköver­enskommelse, som aldrig var ärligt menad och upprätthölls bara tills dess att man hjälpt Ukraina att bygga upp en stark krigsmakt. Ryska före­trädare har därför också blankt sagt nej till att något av dessa europeiska länder medverkar vid fredssamtal, eftersom ”de vill fortsätta kriget”.

Vi bör därför fråga oss: Hur ska ryssarna kunna lita på Trump och hans team, som trots allt bara har fyra år på sig? Vad händer sen? Och vad har man för garantier att den neokonservativa falangen i Wash­ington inte lyckas ta initiativet igen, med stöd av européerna och kanske ett bättre stöd i kongressen efter ett mellanårsval?

Det är utifrån de här realite­terna som förhandlingarna måste föras, om de ska nå i mål. Vad ska Ryssland kunna erbjudas för att av­stå från en de facto erövring av hela Svartahavskusten inklusive Odessa? Det är huvudsakligen rysktalande som bor även där. Och varför skulle man stanna innan man uppnått ett av sina viktigaste strategiska mål, att ”avrusta” Ukraina? Faktum är att ur Trumps synvinkel så finns det fak­tiskt inte mycket som hindrar Ryss­land att få som de vill även på dessa punkter, mer än att det skulle fram­stå som eftergivenhet och personlig svaghet och oskicklighet.

Vad kan Trump göra för att för­bättra sin förhandlingsposition? Det handlar förstås dels om att ge Moskva det Putin inte kan få på an­nat sätt. Att lägga ner alla sanktioner skulle gynna alla, även USA, men främst Europa. Det faktum att det i USA:s sändebud general Kelloggs för­handlingspropå även ingick att Nord Stream skulle lagas, är i detta avse­ende en ljuspunkt, eftersom det anty­der att USA inte längre skulle vända sig emot ett återupprättande av de ekonomiska förbindelserna mellan Ryssland och Tyskland.

En oberoende undersökning av vem som faktiskt sprängde Nord Stream skulle vara ett klokt initiativ från Donald Trump, inte bara för att klarlägga skulden utan som ett sätt att visa Moskva att Väst denna gång går att lita på, menar debattören. Foto: Kustbevakningen

 

Om detta faktiskt finns med bland de amerikanska förhandlings­korten, så kan vi möjligen tänka oss att Ryssland skulle anse det fördelak­tigt att avstå från större landförvärv. Sådana kan ersättas av andra krav på det framtida Ukraina, bland an­nat att man slutar diskriminera rysk­talande.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Folkomflyttningar

Folkomflyttningar

🟠 OPINION: PER OSSMER I riksdagen ställdes för en tid sedan frågan till en ledamot: ”Ska du ta hit hela världen?” En berättigad fråga som världen ser ut nu och förmodligen ännu mer i framtiden. Eftersom vi talar om politik fick frågan som vanligt inget svar.

Reflektioner kring AI, pandemier, eutanasi och de överflödiga

Reflektioner kring AI, pandemier, eutanasi och de överflödiga

🟠 OPINION: HARRIET LARSSON Genom historien har alltid arbeten försvunnit och ersatts av nya genom teknikutveckling. Den mekaniska vävmaskinen ”Spinning Jenny” och ångmaskinen fick initialt arbetare att protestera av rädsla för förlorad försörjning. Grunden till denna utveckling från 1700-talets senare hälft var att fossila bränslen kunde driva maskiner och ersatte därigenom händernas energiförmåga.

Rasism – när ordet förlorar sin mening

Rasism – när ordet förlorar sin mening

🟠 OPINION: OLLE LARSSON Begreppet rasism används i dag så slarvigt att verklig, institutionaliserad rasism riskerar att försvinna ur den offentliga debatten. När människor som vill värna svensk kultur, svenska traditioner och nationell sammanhållning rutinmässigt stämplas som rasister, urholkas ordet och tappar sitt innehåll. Resultatet blir inte ökad jämlikhet, utan tvärtom ett samtalsklimat där verkliga orättvisor skyddas från granskning.

Alternativmedia behövs nu mer än någonsin

Alternativmedia behövs nu mer än någonsin

🟠 LEDARE En del anser att alternativmedia spelat ut sin roll, när systemmedia nu tvingats till att rapportera om invandringens baksidor och undvika de värsta lögnerna. Men mångkulturen är bara ett av flera redskap för att söndra och härska. Nya Tider avslöjar och analyserar den ljusskygga maktelitens planer och verktyg.

Äpplen och päron i energidebatten

Äpplen och päron i energidebatten

🟠 KRÖNIKA Nyligen spreds i media att förnybar energi i år skulle ha passerat kolbaserad energi. Men det är att blanda äpplen med päron. Det gäller nämligen hur mycket effekt som installerats, inte hur mycket energi som faktiskt producerats.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Satir om dagens Sverige

🟠 BOKRECENSION Det är hårda tider i landet. Vår arma Moder Svea hånas och bespottas av maktens lakejer. Vi är förvisso några som försvarar henne: alternativmedias journalister, politiskt inkorrekta författare, seriösa män och kvinnor som vet att ge igen och måla upp det traditionella Sveriges fördelar. Men hur är det med komikerna då, satirikerna, de raljanta kåsörerna som lockar till skratt? Finns det sådana i det Sverigevänliga lägret? Några få finns. En av dem är signaturen Conatus som i en nyutkommen bok ger oss En satir om SE folket.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.