Catrine da Costa. Sannolikt kommer man aldrig att få veta vem som mördade henne. Skärmbild: Det svenska styckmordet, SVT Play.

Fallet Catrine da Costa

HISTORIA
Sommaren 1984 hittades Catrine da Costas styckade kropp i svarta sopsäckar. Denna upptäckt blev början på en rättsskandal. Två läkare anklagades för mordet, men frikändes och än idag har den verklige mördaren inte gett sig till känna, trots att brottet preskriberades 2009.

Mannen som mördade och styckade den tjugosjuåriga tvåbarnsmamman Catrine da Costa sommaren 1984 kan träda fram och erkänna alltihop – om han fortfarande är i livet förstås. År 2009 preskriberades nämligen detta brott, vilket innebär att gärningsmannen inte längre kan straffas för det. Trots det har ingen trätt fram, så än idag är da Costa-fallet fortfarande olöst och ser ut att förbli ett mysterium. Men kanske finns det någon någonstans i Sverige som vet vem mördaren var?

Två läkare ställdes inför rätta för mordet. De dömdes för att ha styckat kroppen, det vill säga brott mot griftefriden, men de blev inte dömda för att ha mördat kvinnan. Sedan dess har brottet förundersökts i omgångar då polisen mottagit tips och vittnen trätt fram flera år efteråt. På SVT Play finns dessutom den nyligen gjorda dokumentärserien Det svenska styckmordet tillgänglig för allmänheten.

Catrine da Costa

Catrine Beatrice da Costa, född Bäckström, såg dagens ljus i Luleå den 19 juni 1956. Hon hade varit gift med en portugis och var mor till två barn. I Det svenska styckmordet berättar dock en av hennes väninnor att Catrine fastnat i narkotikamissbruk i unga år. I samma avsnitt av dokumentärserien beskrivs Catrine som en känd heroinist av en av mordutredarna. Heroin var kostsamt, så för att finansiera missbruket prostituerade narkomanerna sig.

I en kronologisk sammanställning av polisens, skyddskonsulentens och socialsekreterarens noteringar får man veta att den tredje januari 1984 hade Catrine återkommit till Sverige efter en sju månader lång vistelse i Portugal.

Man får även veta att under månaderna som följde greps hon i omgångar för, bland annat, narkotikabrott. Hon blev även inlagd på sjukhus då och då.

I maj tillbringade hon mycket tid i Småland där hon var inlagd för avgiftning samt arbetade, enligt egen uppgift, som hemhjälp. Hon återvände dock snart till Stockholm där hon den fjärde juni tillbringade några timmar med en man vars namn är skyddat.

Polisen förhörde en man med skyddat namn. Denne man hade träffat Catrine da Costa några gånger under hennes sista dagar i livet. Han uppger under förhöret att Catrine hade lämnat in en väska i för förvaring på centralstationen den åttonde juni 1984 och sagt att hon skulle gå hem. Då hon var hemlös var detta yttrande (om hon verkligen sade så) minst sagt märkligt.

Dagen därpå träffade han henne i Kungsträdgården. Hon lär då sagt att hon skulle köpa en katt. Han noterade att hon verkade ha bråttom. De skildes åt under sena eftermiddagen och han såg henne aldrig mer i livet.

En annan man uppger i ett förhör att på kvällen den nionde juni letade man efter Catrine, men fann henne inte.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Sparlösastenen

Sparlösastenen

🟠 HISTORIA I Västergötland står en av Sveriges märkligaste runstenar: Sparlösastenen. Den står i en skyddande träbyggnad intill Sparlösa kyrka. Tillsammans med Rökstenen räknas den till Sveriges mest berömda runstenar.

Tre historiska svenska kyrkor

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Riddarna i Sverige

Riddarna i Sverige

🟠 HISTORIA I medeltidens Europa kunde det löna sig att vara villig att strida för sitt land. Då kunde man nämligen bli riddare och i Sverige hade riddaren mycket hög rang.

Gudhem – historien om ett kloster

Gudhem – historien om ett kloster

🟠 HISTORIA Vi svänger av från vägen mellan Skara och Falköping. Vi har passerat utsiktsplatsen Trandansen vid Hornborgasjön och färdats genom ett mjukt böljande landskap. Nu ska vi besöka Gudhems klosterruin som ligger i anslutning till församlingskyrkan i Gudhem.

Erik den heliges krona

Erik den heliges krona

🟠 HISTORIA Erik den helige var kung av Sverige fram till sin död den 18 maj år 1160. Hans begravningskrona, som är i förgylld koppar, hittades bland hans övriga reliker. Vad som är speciellt med just denna krona är att den är Sverige äldsta kungakrona.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Illuminatorden, ett ansikte med många masker

🟠 BOKRECENSION Illuminatorden har de senaste årtiondena stått alltmer i centrum för diskussionen runt hemliga ordnar. Dess grundande 1776 är historiskt belagt, men vad som sedan har hänt med den är mer oklart. I denna bok, späckad med fakta, resonemang och hypoteser, tecknar den välmeriterade amerikanske journalisten Jim Marrs (1943–2017) en bred översiktsbild över de hemliga sällskapens historia och idévärld. Författaren har arbetat utifrån ett mycket stort källmaterial, och är inte rädd för att ställa upp djärva teorier. Mycket av det citerade källmaterialet är verkligen häpnadsväckande.

Förnedrings-TV, men av andra skäl

🟠 KULTUR På Sergels torg, som i sig utgör en del av en större brutalistisk våldtäkt av Stockholms stadsbild, hänger nu en madrass av brons över ett metallräcke. Den ska påminna oss överlevande om en massaker som Sveriges politiker för inte så länge sedan möjliggjorde på en gata i närheten. Men den falska finkulturen upphör inte vid konstmadrassen som snart lär bli nedklottrad. Dödsoffrens anhöriga ska också förnedras i direktsändning.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs om – Sveriges kommuner online

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.