Segern var dyrköpt och kom i förlängningen att leda till ett definitivt nederlag. Romarna kunde enkelt ersätta sina stora förluster, vilket Pyrrhus inte kunde. Orden har givit upphov till begreppet pyrrhusseger. Slaget vinns men kriget förloras.
Denna händelse är nog så viktig att känna till, för den ger strategisk vägledning inte bara i krigsvetenskapen utan också i politiken.
Det senaste halvåret har Nya Tider återkommande rapporterat om presidentvalet i Rumänien. Eller presidentvalen, kanske vi ska skriva. Efter många turer blev det till slut Bukarests liberale och globalistiske borgmästare Nicușor Dan som valdes till president. Fram till alldeles nyligen var han inte ens kandidat. Hur gick det till, och är det verkligen en seger som Rumäniens, Europas och västvärldens etablissemang kan fira?
Vi tar det från början.
Den första valomgången i presidentvalet ägde rum den 24 november 2024. Inför valet såg det länge ut som att det skulle bli en promenadseger för den sittande makten. Valet ansågs stå mellan Elena Lasconi från det borgerliga partiet och Marcel Ciolacu från Socialdemokraterna. Två olika kandidater, men i praktiken med ett och samma politiska program – som så ofta i västvärldens så kallade demokratier. Den politiska teatern kunde inte bli tydligare.
När valresultatet stod klart, hade varken Lasconi eller Ciolacu fått flest röster. Det var i stället den oberoende nationalisten (i media ofta kallad ultranationalist, fascist, antisemit, ryssvän, konspirationsteoretiker, vaccinmotståndare och högerextremist …) Călin Georgescu. I opinionsundersökningarna inför valet bedömdes stödet för honom vara några enstaka procentenheter. På valdagen fick han 23 procent, medan Lasconi och Ciolacu fick 19 procent vardera. Lasconi hade marginellt fler röster än Ciolacu, så den sista valomgången skulle stå mellan henne och Georgescu.
Valet ogiltigförklarades – men inte omedelbart. Först försökte det politiska och mediala etablissemanget att karaktärsmörda Georgescu med anklagelser om att hans framgång var resultatet av rysk otillbörlig påverkan. Det hjälpte inte. I opinionen rusade hans stöd till över 40 procent och han gick mot en trolig seger i den andra valomgången.
Först då, den 6 december, nästan två veckor efter första omgången – och bara två dagar innan den slutgiltiga striden mellan Georgescu och Lasconi – beslutade konstitutionsdomstolen att ogiltigförklara första valomgången och ställa in den andra. Då sade man sig ha hittat bevis som styrkte den påstådda valpåverkan – ”bevis” som ingen fick se. Samtidigt beslutade man att valet skulle göras om i maj. Georgescu var vid det här tillfället inte förbjuden att kandidera. Etablissemanget räknade med att stödet för honom skulle upphöra efter deras smutskampanj. Så blev det inte. Han samlade hundratusentals rumäner i landets största demonstrationer på många år, och aviserade att han kandiderar igen.
Dagar senare, på väg för att registrera sin kandidatur, greps han av polis och informerades om att han åtalas för en uppsjö påstådda brott, bland annat hets mot folkgrupp. Strax därpå beslutade valmyndigheten att förbjuda honom att kandidera, nu med hänvisning till det nya åtalet.
I stället blev det George Simion från Georgescus tidigare parti AUR som kandiderade. Inför omvalet hade även etablissemanget insett att Elena Lasconi inte skulle ha någon chans att vinna. Hon var alldeles för förknippad med besvärliga anklagelser om alltifrån valfusk till uppbackning av George Soros stiftelse Open Society samt den amerikanska statens påverkansorgan USAID. Dessutom tillhörde hon ett parti som länge anklagats för korruption.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
