Guldets globala återkomst: Nu större än euron

I dag är guldet på väg tillbaka i det internationella finanssystemet – inte i form av en guldmyntfot där metallen garanterar valutor, utan som en allt viktigare reservtill­gång för centralbanker. Även om dollarn fortfarande dominerar inter­nationellt som valutareserv uppstod en global osäkerhet kring att hålla stora tillgångar i andra staters finan­siella system i samma stund som EU, USA och deras satellitstater valde att frysa ryska valutareserver som ett svar på invasionen av Ukraina.

Under 1990-och 2000-talen var trenden bland europeiska central­banker att sälja guld. Det ansågs som en ”passiv” och omodern tillgång och handeln blev så intensiv att den reglerades med det så kallade CBGA-avtalet från 1999. Men statistik visar att guldinköpen från vissa länders centralbanker började öka igen re­dan 2011, där Kina var en ledande aktör för trenden.

Dagens diskussioner inom EU om att gå vidare till en konfiskering av frysta ryska tillgångar – och att an­vända avkastningen för att finansie­ra kriget i Ukraina – har ytterligare förstärkt invändningarna mot väst­liga valutor som ryggrad i ett lands reserver.

Det är här guldet kommer in: en metall vars värde i århundraden har accepterats över hela världen, oberoende av kulturella och politiska skill­nader. Till skillnad från statsobliga­tioner, sedlar och andra finansiella tillgångar bygger guldets värde inte på skulder, överenskommelser och löften, utan på helt vanlig efterfrå­gan.

Det går heller inte att ”trycka” guld och devalvera värdet som med valu­tor – i stället ökar tillgången långsamt och organiskt genom gruvbrytning. Men den kanske viktigaste egenska­pen i dagens värld är att tillgången till guld är oberoende av andra sta­ters betalningssystem eller politiska välvilja.

Guldet som geopolitisk säkerhet

År 2024 rapporterade Europeiska centralbanken (ECB) att ansam­lingen av guldreserver hos världens central­banker fortsatte i ”re­kordfart”. Under året hade centralbankerna köpt över tusen ton guld, vilket är dubbelt så mycket som det ge­nomsnittliga årliga inköpet under det fö­regående decenniet. Rekordinköpen och ett stadigt ökande guld­pris ledde till att gul­dets andel i de globala reserverna under året steg till hela 20 procent – därmed gick metallen till och med om eu­ron som valutareserv globalt. Enligt ECB:s rapport genomfördes 40 procent av inköpen som ”skydd mot geopolitisk risk”.

Siffrorna för 2025 har ännu inte samman­ställts, men beräkning­ar och kvartalsrappor­ter från World Gold Council tyder på att centralbanksinköpen kommer att landa på uppemot 900 ton. Även om det vore en nedgång handlar det fortfarande om stora inköp. Tillsam­mans med det stigande guldpriset ta­lar detta för att guldet med stor san­nolikhet kommer att utgöra en ännu större andel av de globala reserver­na, samtidigt som eurons andel lig­ger kvar på runt 16 procent.

Trenden ser ut att fortsätta under 2026, även om det höga guldpriset kan dämpa tillväxttakten i central­bankernas inköp. Wall Street-jätten JP Morgan bedömer att guldpriset vid slutet av året kan ligga omkring 25 procent högre än i dag. Bankens globala makrochef Alex Wolf har i en intervju sagt att priset kan stiga till 5 200–5 300 dollar per troy ounce – motsvarande omkring 170 dollar per gram – vid slutet av 2026.

Guldet som verktyg i BRICS strategi

Inköpen fortsätter att ledas av Kina, med en uttalad strategi att främja en värld som är mindre beroende av USA:s finansiella system. Även länder som Polen, Turkiet och Ka­zakstan nämns bland de som har ökat sina guldreserver. Enligt Alex Wolf är det dock fortsatt långsökt att prata om att guldet hotar att ersätta dollarn, även om många så kallade tillväxtekonomier – ofta sympatiskt inställda till BRICS – till stor del har hoppat på trenden. Dessa länder har ofta ett budgetöverskott och därmed också ett behov av att ”återinveste­ra” sina tillgångar.

– En stor del kommer fortfarande att placeras i dollar. Därför ser vi egentligen inte guld som en ersätt­ning för dollarn. Det handlar snarare om att en allt större andel kommer att gå till guld, säger Wolf.

Samtidigt är det välkänt att det expanderande BRICS-samarbetet, liksom länder som har nära band till gruppen, har en uttalad ambition att utmana dollarns dominans över det globala finansiella systemet – inklu­sive rollen som reservvaluta.

Redan 2017, då BRICS fortfarande bestod av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, diskuterade man ett helt nytt system för internationell handel baserat på guld. Ryssland och Kina hade då redan skrivit un­der en viljeförklaring om ett sådant samarbete. Idén kom dock aldrig att förverkligas i praktiken. I stället har BRICS-länderna valt en strategi med bilaterala handelsavtal där betalning sker med nationella valutor i stället för den sedvanliga dollarn.