Foto; Facebook

Haag: Upplopp vid demonstration mot invandringen

Ilska över invandringen kokar i Nederländerna
En demonstration mot massinvandringen i nederländska Haag eskalerade till våldsamheter efter att en undergrupp av demonstranter drabbat samman med polisen. En polisbil vältes och sattes i brand och fönsterrutor slogs sönder hos det invandringsliberala partiet D66. Våldet fördöms även av fredliga invandringsmotståndare, men de politiska spänningarna hårdnar inför nyvalet den 29 oktober – som även det utlöstes på grund av invandringen.

Polisen använde vatten­kanoner och tårgas för att skingra folkmassan och gjorde dussintals gripanden medan de tryckte undan demon­stranterna från det inhägnade parlamentsområdet. Två poliser, sex journalister och ett okänt antal demonstranter uppges ha ska­dats.

Demonstrationen som inledde det hela hade dragit någonstans mellan 3 000 och 4 000 deltagare och avbröts i förtid på grund av upploppet.

Stor uppslutning. Omkring 3 000 vanliga nederländare anslöt till demonstrationen trots dåligt väder. Plakatet i förgrunden lyder ”Våra barnbarn vill också ha en bostad”. Precis som i Storbritannien är folk trötta på att det trots bostadsbrist aldrig tycks saknas plats för invandrare. Stillbilder: X

 

Videoklipp visar grupper av arga nederländare, många av dem mas­kerade unga män som av medier beskrivs som fotbollshuliganer, som slåss med poliser. Ett polisfordon som satts i brand vid stadsparken Malieveld, och bilder av sönderslagna rutor hos det vänsterliberala partiet Democraten 66, spreds både i sociala medier och av nederländska massmedier.

TV-programmet Nieuws van de Dag (”Dagens nyheter”) gjorde en mer seriös genomgång av händelseförloppet och menar att det fanns tre grupper bland demonstranterna: vanliga människor som ville uttrycka sitt motstånd mot asylinvandringen, fotbollshuliganer från olika klubbar runtom i Nederländerna som an­slutit för att göra detsamma, och en grupp fotbollshuliganer som redan från början ville använda demon­strationen som ursäkt för att starta våldsamheter.

Foto: Facebook

 

Den sistnämnda gruppen mas­kerade sig och avvek från marsch­vägen mot Malieveld för att istället röra sig upp på motorvägen A12, där de blockerade trafiken och började kasta flaskor och stenar mot poli­sen. Uppgifterna om hur många de var från början går isär kraftigt, och det finns spekulationer om att en del av dessa huliganer i själva verket är ”antifascister” och att själva syftet var att förstöra den fredliga demon­strationen, men inga bevis för den teorin annat än hörsägen så vitt Nya Tider kunnat finna.

Polisen slog tillbaka mot den våld­samma gruppen och drev den tillba­ka mot Malieveld. Då anslöt sig först resten av huliganerna och sedan de­lar av de övriga demonstranterna till upploppet.

Mot massinvandringen

Demonstrationen organiserades i första hand av den unga Els Rechts, 26, som på kort tid blivit en av de mest kända opinionsbildande invand­ringsaktivisterna i Nederländerna. Hon hade utlyst den som en samling för ”högerorienterade nederländare som är oroliga över den misslyckade asylpolitiken och inte känner att de får göra sina röster hörda”.

Els Rechts, 26, aktivist och influerare, låg bakom demonstrationen som informellt fått namnet ”Elsfest”. Hon heter egentligen Els Noort, medan ”Els Rechts” kan översättas som ”Högerns Els”. Hon har 26 000 följare på X och 9 000 på Instagram, och även Elon Musk delar hennes inlägg. Hon skriver bland annat att hon tackar ”Gud för att han är höger” och hon vill ta upp kampen för ”nederländska värderingar, säkerhet och traditioner”. Foto: X

 

Vid Malieveld tycktes samlingen inledningsvis vara en stor framgång när en glädjestrålande Els Rechts intog podiet och började tala till de­monstranterna. Men drygt en timme senare drev alltså polisen de mas­kerade upploppsmakarna till Malie­veld, andra demonstranter anslöt sig för att göra motstånd mot poliserna, och Els Rechts såg sig tvungen att för­klara demonstrationen upplöst.

I intervjuer efteråt har Rechts ut­tryckt ilska mot de våldsamma hu­liganerna och sagt att hon ”kanske var naiv” när det gällde risken att demonstrationen skulle kapas. Hon har samtidigt protesterat mot de för­sök som gjorts av bland andra D66:s ordförande Rob Jetten att skylla hän­delserna på invandringskritiker som Geert Wilders, vilka Jetten anklagar för att ha ”piskat upp hatstämning­ar” som i sin tur lett till våldet.

”Geert har inget med det här att göra. Det var ett medborgarinitiativ. Jag ville ha en fredlig protest. Det gick inte, delvis på grund av dina po­lare från Antifa”, skriver Els Rechts på X i ett inlägg riktat till Jetten.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Illuminatorden, ett ansikte med många masker

🟠 BOKRECENSION Illuminatorden har de senaste årtiondena stått alltmer i centrum för diskussionen runt hemliga ordnar. Dess grundande 1776 är historiskt belagt, men vad som sedan har hänt med den är mer oklart. I denna bok, späckad med fakta, resonemang och hypoteser, tecknar den välmeriterade amerikanske journalisten Jim Marrs (1943–2017) en bred översiktsbild över de hemliga sällskapens historia och idévärld. Författaren har arbetat utifrån ett mycket stort källmaterial, och är inte rädd för att ställa upp djärva teorier. Mycket av det citerade källmaterialet är verkligen häpnadsväckande.

Förnedrings-TV, men av andra skäl

🟠 KULTUR På Sergels torg, som i sig utgör en del av en större brutalistisk våldtäkt av Stockholms stadsbild, hänger nu en madrass av brons över ett metallräcke. Den ska påminna oss överlevande om en massaker som Sveriges politiker för inte så länge sedan möjliggjorde på en gata i närheten. Men den falska finkulturen upphör inte vid konstmadrassen som snart lär bli nedklottrad. Dödsoffrens anhöriga ska också förnedras i direktsändning.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs om – Fagersta online

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.