EU-parlamentet röstade den 21 januari i år för att begära ett laglighetsyttrande om Mercosur-avtalet från EU-domstolen. Man vill att EU-domstolen ska bedöma huruvida avtalet är förenligt med EU-fördragen. Omröstningen slutade med 334 röster för, 324 emot och 11 nedlagda röster. Därmed läggs avtalet formellt i frysboxen till dess att domstolen avkunnat sin dom. Det hindrade dock inte Kommissionen från att begära ett provisoriskt beslut av Ministerrådet, vilket också blev resultatet. Foto: EU-parlamentet

Handelsavtalet mellan EU och Mercosur – vad hände?

EKONOMI
Med pompa och ståt skrevs handelsavtalet mellan EU och Mercosur, det sydamerikanska frihandelssamarbetet, under den 17 januari i år, efter det att ministerrådet godkänt det avtal som EU-kommissionen förhandlat fram med Mercosur-länderna. I EU-parlamentet tog det dock stopp, då det den 21 januari röstade för att avtalet först måste granskas av EU-domstolen. Den processen beräknas ta mellan 12 och 18 månader. EU-kommissionen kringgick då parlamentet och låter handelsavtalet ändå träda i kraft den 1 maj, genom ett ”provisionellt” (provisoriskt) beslut. Den demokratiska processen sätts därmed ur spel, vilket inte är ovanligt när det gäller EU:s handelsavtal.

Avtalet mellan EU och Merco­sur är ett omfattande avtal i två delar. Det handlar om dels ett ”partnerskapsavtal” (EMPA), dels ett interimistiskt handelsavtal (iTA). Det godkändes i Ministerrådet den 9 januari med 21 röster för och 5 röster emot, där Frankrike, Österrike, Ungern, Irland och Polen röstade emot avtalet, med­an Belgien avstod från att rösta.

Hela paketet måste ratificeras av samtliga Mercosurländer, EU-parla­mentet och samtliga EU-länder för att kunna träda i kraft. Den proces­sen stoppades den 21 januari, om än tillfälligt, av EU-parlamentet genom att man krävde att EU-domstolen skall granska dess laglighet. Nya Ti­der skrev om avtalet och dess inne­börd i nummer 3/2026.

EU-kommissionen har dock valt att kringgå den ordinarie demokra­tiska beslutsprocessen för att kunna få i gång avtalets handelsvillkor så snabbt som möjligt. Man utnyttjar en regel om beslutsprocesser som rör rena handelsrelationer med tredje land, som finns i EUF-fördraget §218. Den ger ministerrådet, den ena lag­stiftande institutionen i EU som be­står av medlemsländernas minist­rar, i detta fall främst handels- eller utrikesministrar, rätt att besluta om ett provisoriskt godkännande. Det räcker med kvalificerad majoritet för att det ska gå igenom. Därefter skall parlamentet informeras om förfarandet och beslutet publiceras i EU:s officiella tidning, innan det kan träda i kraft, vilket för iTA blir den 1 maj 2026.

Om domstolsgranskningen av EMPA-avtalets laglighet skulle resul­tera i att det inte uppfyller de krav som satts upp i EUF-fördraget för EU:s samverkansformer med andra länder, måste avtalet i sin helhet för­handlas om eller skrotas.

Det innebär att ett handelsavtal kan träda i kraft provisoriskt, utan att ha nagelfarits och ratificerats av de nationella parlamenten i unionen, vilket egentligen krävs för att det skall bli juridiskt korrekt. Medlems­ländernas parlament och EU-par­lamentet har i ett sådant fall ingen talan, utan det är Ministerrådet som bestämmer. I princip kan det provi­soriska beslutet att tillämpa själva handelsavtalet, iTA, gälla tills vidare. Det finns ingen formell bortre gräns i EUF-fördraget.

Om något av de nationella par­lamenten säger nej till hela EMPA-avtalet, eller om EU-domstolen kommer fram till att det inte ligger i linje med EUF-fördragets krav på samverkans- eller associationsavtal med tredje part, kan iTA-delen ändå fortsätta. Här finns det en konflikt inbyggd i systemet, där länder kan tvingas att acceptera villkor i ett han­delsavtal som man egentligen har röstat emot. Det riskerar därmed att skapa en politisk konflikt inom unionen, om inte rådet och kommis­sionen avbryter eller omförhandlar avtalet så att alla medlemsländerna kan acceptera innehållet.

Det finns flera exempel på sådana provisoriska handelsavtal som har hållits aktiva under lång tid, trots så­dana motsättningar. Avtalet med Ka­nada, CETA-avtalet, har varit kvar i den provisoriska fållan och tillämpas fortfarande provisoriskt, efter nio år. I det fallet har flera länder haft långt­gående dubier kring avtalets konse­kvenser när det gäller vissa delar av avtalets risker.

Alla de fyra Mercosur-länderna har ratificerat EMPA-avtalet, medan EU halkar efter genom att EU-kommissionen drivit frågan på ett sätt som inte har fallit i god jord i många EU-länder. Risken är att vi nu närmar oss en situation som liknar den som råder med CETA-avtalet med Kanada, som nu tillämpats ”provisoriskt” i nio år. Bild: EU-kommissionen

 

Man har försökt att kompromissa kring viktiga frågor, till exempel möj­ligheten för företag att stämma stater efter krav på miljöåtgärder. Det har dock inte resulterat i att man kun­nat enas, varför det fortfarande inte har trätt i kraft fullt ut. Farhågor har i stället rests om att avtalet riskerar att slå undan benen för vissa natio­nella regler kring livsmedelssäkerhet och jordbrukets villkor. Så här långt har 22 länder ratificerat avtalet, däribland Sverige (2021), medan fem länder fortsatt har valt att inte skriva under. De som kvarstår är Irland, Cy­pern, Grekland, Ungern och Italien.

EMPA-avtalet kan mycket väl komma att bli en ny variant av CETA-processens långbänk, eftersom flera länder är mycket kritiska till stora delar av EMPA-avtalet, som man me­nar riskerar att få kraftigt negativa effekter på lönsamheten för EU-län­dernas lantbrukare. Inte minst har protester mot avtalet tagit sig starka uttryck i Frankrike, där man vid flera tillfällen, senast under vintern 2025/2026, haft omfattande protester med traditionell dyngspridning inne i Paris och mot EU:s olika institutio­ner.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Läs även:

Kapitalfrigöringskredit – en avancerad skuldfälla

Kapitalfrigöringskredit – en avancerad skuldfälla

🟠 EKONOMI Kapitalfrigöringskrediter, eller ”seniorlån“, marknadsförs allt hårdare gentemot inkomstsvaga pensionärer som äger fastigheter eller bostadsrätter. Reklamen bygger på att förmedla känslan av att kunna använda obelånade delar av sitt låsta kapital. Baksidan är dock att skulden växer snabbt och restvärdet efter en framtida försäljning kan bli noll.

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Flykten från dödsskuggans dal

🟠 BOKRECENSION Cregg Lunds bok om sin karriär som framgångsrik programvaruutvecklare släpptes 2024, året innan Epsteinfilerna blev offentliga. I boken berättar Lund om hur hans begåvning tog honom från amerikansk landsbygd till den sociala gräddan av Silicon Valley. Där mötte han något uråldrigt och mordiskt med globala tentakler – som genom en fruktansvärd ritual ville inviga honom till ett liv i dess tjänst.

Dalarna – vad Kent Ekeroth och andra bör veta om denna del av konungariket Sverige

🟠 KULTURKRÖNIKA Inget svenskt landskap har så djupa historiska och kulturella traditioner som Dalarna. Mitt gamla Kopparbergs län (W-län) genomgår rasande förändringar för att anpassa nuvarande Dalarnas län till den nya kreativa destruktionen. När Kent Ekeroth, SD, utnämndes till oppositionsråd i Region Dalarna reagerade lokala vänstermedia, därefter blev det tyst. Man insåg nämligen att såväl Ekeroth som hans familj helt saknade koppling till Dalarna och därmed även kunskaper om detta historiska och för Sverige så viktiga landskap.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Med Nordenskiöld genom Nordostpassagen

🟠 HISTORIA Adolf Erik Nordenskiöld var den förste i historien som lyckades genomföra en sjöfärd runt kontinenterna Asien och Europa. Vegaexpeditionen kartlade norra Asiens kust, gjorde meteorologiska observationer och förde hem viktigt material till Naturhistoriska riksmuseet. Nordenskiöld hyllades som en nationalhjälte när han återvände till Stockholm i april 1880.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.