Har inte begått något brott – nekas ändå bankkonto och slängs ut från sin bostad

I juni 2024 terrorklassade USA:s utrikesdepartement Nordiska motståndsrörelsen. Samtidigt fördes tre personer som ansågs ha ledande positioner inom NMR upp på listan som ”globala terrorister”. En av dessa är Fredrik Vejdeland från Kungälv, som idag är organisationens ledare.

Terrorklassningen visade snart hur djupt USA:s sanktionsmakt når in i det svenska finansiella systemet. Trots att Sverige på papperet har fristående lagstiftning från USA och Vejdeland inte begått något brott en­ligt svensk lag, måste de svenska ban­kerna lyda det amerikanska påbu­det. Samtliga tre individer fick inom några dagar sina tjänster och konton hos svenska banker nedstängda. För Vejdeland innebar det i praktiken att han inte längre kunde betala hyra el­ler genomföra andra vanliga ekono­miska transaktioner.

Ursprungligen verkade det som att Kungälv kommun ville hjälpa ho­nom med den alltmer akuta bostads­frågan. Sedan kom avslagen och hyrorna kunde inte betalas in, sam­tidigt som de olika avdelningarna på socialkontoret försökte skjuta över ansvaret på varandra.

– När jag förklarade för biståndsenheten att jag snart skulle vräkas fick jag höra att det inte skulle gå så långt. ”När du hotas om vräkning ställs allt inför annan dager” var or­dagrant det besked jag fick, berättar Vejdeland för Nya Tider.

Vejdeland överklagade avslags­besluten och Förvaltningsrätten gav honom rätt och konstaterade att biståndsenheten tagit besluten på felaktiga grunder, men då var det redan för sent och hans lägenhet var förverkad.

Som bostadslös hänvisades han nu till den så kallade vuxenenheten, som i sin tur hänvisade tillbaka till biståndsenheten. I slutändan blev han nekad hjälp med bostad av kom­munen med motiveringen att han inte uttömt sina egna möjligheter att skaffa tak över huvudet – ett beslut Vejdeland valde att överklaga till Förvaltningsrätten.

Men inte heller domstolen ansåg att Vejdeland hade rätt till hjälp. För­valtningsrätten avslog hans överkla­gande och slog fast att han inte gjort sannolikt att han uttömt sina möjlig­heter att själv ordna bostad, trots att han i praktiken saknar möjlighet att betala hyra.

Terrorklassningen av Nordiska motståndsrörelsen

USA terrorklassade den 14 juni 2024 Nordiska motstånds­rörelsen, NMR. Både organisationen och tre personer som pekades ut som ledare fördes upp på den amerikanska sanktionslistan SDN under beteckningen ”Specially De­signated Global Terrorist” (SDGT). Även om NMR aldrig har begått något känt terrordåd eller har någon verksamhet utanför Skandinavien motiverade USA:s utrikesdeparte­ment beslutet med en standardformulering om att orga­nisationen ”har begått eller försökt begå, utgör en bety­dande risk att begå, eller har deltagit i träning för att begå terrordåd som hotar amerikanska medborgare, USA:s nationella säkerhet, utrikespolitik eller ekonomi”. Till och med svenska Säpo har påpekat att det inte pågår några förundersökningar om terrorism som rör organisationen eller personerna i fråga, när man tillfrågades om saken av Aftonbladet i samband med terrorklassningen. Ingen i or­ganisationen har heller någonsin dömts för något terrorrelaterat.

Terrorklassningen innebär inte i sig att NMR är förbjudet i Sverige, eftersom sanktioner som gäller här beslutas av FN eller EU, inte av USA. I praktiken kan dock amerikanska sanktioner få långtgående följder även i Sverige, eftersom banker och andra aktörer som vill verka på den internatio­nella finansmarknaden måste följa USA:s terrorlistor. För de tre utpekade ”terroristerna” innebär detta frysta bank­konton och utestängning från alla typer av banktjänster.

USA:s finansmakt når ända in i Sverige

Att en främmande makt kan göra en svensk medborgare i praktiken rätts­lös och helt utestängd från samhället skapar enligt Vejdeland ett skräm­mande prejudikat. Det är inte heller bara han personligen som drabbas, utan USA:s sanktioner innebär också att var och en som försöker hjälpa honom att betala räkningar eller er­bjuder honom boende själv drabbas av sanktionerna.

Frågan om terrorlistningen är överklagad i USA, men det är en långsam och komplicerad process. Dessutom dyr. Man måste ha en amerikansk advokat som har fått särskilt tillstånd att företräda en ter­rorklassad organisation, eftersom amerikaner generellt begår brott om de har samröre med terrorister. Och tillståndet ges ut av amerikanska UD, vilket i praktiken innebär att de själ­va väljer ut advokaterna.

Rätten till grundläggande bank­tjänster anses närmast vara en mänsklig rättighet idag, då sådana är nödvändiga för att fungera i ett modernt samhälle – i synnerhet i Sverige som är starkt digitaliserat. Det slås därför fast i lag (2010:751) om betaltjänster att ”ett kreditinsti­tut ska tillhandahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner till en konsument som är lagligen bo­satt inom EES”. Ett bankkonto med grundläggande funktioner ska enligt lagen ”göra det möjligt för konsu­menten att utföra betalningstrans­aktioner såsom insättningar, uttag, överföringar och betalningar med betalkort.”

Detta gäller även kriminella indi­vider med argumentet att de måste inlemmas i samhället och ges möj­lighet till ett laglydigt liv. Utan bank­konto blir den enklaste eller rentav den enda möjliga lösningen för dem att fortsätta leva i brott.

Även om kontantbetalningar fort­farande utgör en betydande del av ekonomin i många europeiska län­der – i till exempel Italien får fortfa­rande uppåt 10 procent av männis­korna sin lön kontant – slår även EU fast att bankkonto är en rättighet.

Bankkonto får dock nekas i speci­ella fall. ”Ett kreditinstitut får avslå en ansökan om att öppna ett betal­konto med grundläggande funktio­ner endast om det finns särskilda skäl”, slår svensk lag fast. Det inne­bär främst bristande identifikation, misstanke om penningtvätt eller brott, eller tidigare allvarliga miss­bruk av banktjänster. Banken måste tydligt kunna motivera varför man nekar tjänsten.

I Vejdelands fall är motivet ett helt annat, och det är att banken själv skulle hamna på USA:s sanktions­lista om man fortsatte att göra affärer med ”terroristen”, och det skulle ingen bank överleva.

Socialtjänsten saknar plan för personer utan bankkonto

I stället för att hjälpa svenskar som lever ett laglydigt liv men drabbas av påtryckningar från främmande makt, nekar svenska myndigheter konsekvent bistånd till den drabba­de familjen.

Nya Tider har varit i kontakt med Greger Hjelm, enhetschef på Kung­älv kommun och beslutsfattare i ärendet. Hjelm vill inte kommentera det enskilda fallet, men han uppger att kommunen inte är skyldig att hjälpa någon som är portad från det finansiella systemet.

– Bostad är ett eget ansvar. Socialtjänsten har ett ansvar för väldigt få grupper när det gäller bostad. Det handlar om personer som har en speciell social problematik, säger Hjelm.

Eftersom Vejdeland varken har ett missbruk eller lider av psykisk ohäl­sa faller han utanför den målgrupp som kommunen anser sig skyldig att hjälpa med bostad.

Att banker stänger ned kunders konton är dock ett växande problem i hela samhället som drabbar uppåt 60 000 personer varje år, enligt sam­manställningar från Finansinspek­tionen. Det beror oftast på ökade krav på ”kundkännedom” och att banken ska ”förstå syftet med trans­aktioner”, vilket inte sällan drabbar äldre människor som försöker sätta in kontanter man har sparat un­dan. I ett alltmer digitaliserat sam­hälle innebär det att människor kan stängas ute inte bara från grundläg­gande funktioner som betalningar, utan även möjlighet till boende och identifiering via till exempel bankID. Trots detta uppger Greger Hjelm att det inte finns någon diskussion eller plan inom socialtjänsten för hur så­dana situationer ska hanteras. Istäl­let lägger han över ansvaret på andra myndigheter.

– Det skulle vara om domstolarna ändrar sin rättspraxis i detta. Och det finns en överklagandeprocess där man kan få sådant prövat. Men som lagstiftningen ser ut just nu så är det ingenting vi kan beakta, säger han.

Men det finns ingen annan myn­dighet i Sverige som har skyldighet att hjälpa Vejdeland, trots den ex­trema situation som han befinner sig i. Socialtjänstlagen (2001:453) 4 kap. 1 § lägger hela ansvaret för ekono­miskt bistånd och en skälig levnads­nivå på socialnämnden i den kom­mun där personen är bosatt.