Efter att händelsen inträffat kallade Finlands president Alexander Stubb till ett toppmöte, tidigt i januari i år, för alla Östersjöländer i Nato. På mötet påstod han att fartyget frivilligt skulle ha styrt in på finskt vatten efter händelsen. Personalen skulle därmed ha låtit sig själva gripas genom att låta finsk polis och kustbevakning borda fartyget. På fråga från Hufvudstadsbladet om hur detta verkligen gick till, svarade Alexander Stubb först skämtande:
– Finländska myndigheter har så mycket auktoritet att när de ringer och säger ”Stanna och kom över till finskt vatten” så gör skeppet det genast.
Därefter tillade han:
– Nä, det här var en operation som kom från myndigheter på det mandat de har i de här situationerna. Sen måste du fråga manskapet [personalen på Eagle-S] varför de flyttade över.
Åklagaren hade yrkat på flera år långa fängelsestraff för de tre åtalade. Kaptenen och den första styrmannen är från Georgien, medan den andre styrmannen är från Indien.
Men efter en sju dagar lång rättegång kom tingsrätten fram till att Finland saknar behörighet att döma i målet.
Rederiet har försvarats av Herman Ljungberg, en finlandssvensk advokat.
– Skadan ägde rum på internationellt vatten, punkt slut. Därmed har Finland inget med saken att göra. Det är bara flaggstaten, i det här fallet Cooköarna, som har jurisdiktion, säger Ljungberg till Svenska Yle.

Inget sabotage
Tingsrätten har trots detta prövat själva skuldfrågan och kommit fram till att det rörde sig om en olycka, och inte alls något medvetet sabotage eller rysk hybridkrigföring så som Finland och övriga EU först var säkra på.
Enligt tingsrätten lossnade Eagle-S ankare för att fästmekanismen gick sönder i det turbulenta vädret. Att fartyget sedan fortsatte köra och drog efter sig ankaret på havets botten beror enligt kaptenen på att besättningen inte märkte något onormalt under denna tid. På rättegången visades också en bild på själva kättingen som håller uppe hela ankaret. Den är så massiv att man inte kan se om ankaret är uppe eller nere bara genom att titta på den.
Enligt kaptenen var det finska myndigheter som gjorde honom uppmärksam på att ankaret lossnat. Fartyget hissade omedelbart upp ankaret på deras order, men i det läget var kättingen redan skadad, varpå ankaret lossnade helt och blev kvar på havets botten.
Enligt tingsrätten klassas det hela som en navigationsincident enligt havsrättskonventionens 97:e artikel. Om detta överhuvudtaget ska behandlas, ska det ske i fartygets flaggstat.

De tre åtalade har släppts fria och rest hem till sina respektive hemländer. Helsingfors tingsrätt dömer finska staten att ersätta deras rättegångskostnader på sammanlagt 193 000 euro.
Advokat Herman Ljungberg är dock inte nöjd utan har aviserat att han tänker driva skadeståndsanspråk. Fartygets last, framför allt 35 000 ton blyfri bensin, ska ha skadats eller totalförstörts under den tid som fartyget var beslagtaget av finska myndigheter. Han nämner även uteblivna hyresinkomster för fartyget under denna tid.
– Det kan handla om skador på tiotals miljoner euro, säger han till Svenska Yle.
Han säger även att rederiet anser att finska staten är skyldig dem pengar på grund av att polisens bordning av fartyget var olaglig. Därmed menar han att Finland kapat fartyget i strid med internationell rätt. Han polisanmälde detta, men det prövades aldrig av tingsrätten.
Åklagaren kan komma att överklaga domen till hovrätten.

Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

















