Den outsagda tanken bakom var att köra ned spår och utrustning tills de måste ersättas med nytt. Där är vi nu med allt fler växel-, signal- och spårfel med både försenade och inställda tåg som följd.
Men i stället för att snabbt rusta upp befintliga spår och tåg ivrar många politiker för framtida höghastighetståg (över 250 km/h) tiotals år in i framtiden. Under denna långbänk får dagens spår och tåg lappas och lagas så gott det går.
Bara på vissa sträckor kan dagens snabbtåg korta stunder nå maximala 200 km/h. På många håll tillåter inte spåren sådan fart. Ofta bromsas snabbtåg av framförvarande, långsammare tåg.
Långsammare i verkligheten
Jämfört med 2003 har den faktiska snittfarten Malmö-Stockholm minskat från 141 till 131 km/h, Göteborg-Stockholm från 156 till 141 km/h och Stockholm-Sundsvall från 129 till 117 km/h (Ny Teknik 180615).
Nu tar 60 mil Malmö-Stockholm 4,6 timmar, 48 mil Göteborg-Stockholm 3,4 timmar och 40 mil Stockholm-Sundsvall också 3,4 timmar. Samtidigt har antalet timmar med störd funktion (= förseningar) mer än fördubblats från 10 000 till 22 000 timmar per år enligt järnvägskonsulten Per Corshammar. Enligt Trafikverket är nu vart tredje långdistanståg minst fem minuter försenat.
Med snittfarten 156 km/h skulle Göteborgsresan gå en halv timme fortare och både Malmöresan och Sundsvallsresan runt tre kvart fortare. När det dessutom oroande ofta inträffar större förseningar, väljer förstås många flyg eller bil – den senare med fördelen att kunna stanna på vägen, ta omvägar och ta med mer bagage.
Just stopp på vägen och omvägar är tunga argument mot höghastighetståg. I Kina, Japan, Frankrike, Tyskland och andra länder stannar de sällan och susar förbi många viktiga städer. Det bidrar till storstädernas tillväxt och hindrar mellanliggande regioners utveckling.
Kräver mycket energi
Så hög fart kräver också mycket mer energi. I Japan, Malaysia och flera andra länder har höghastighetsprojekt avbrutits för bristande lönsamhet, hög energiförbrukning och säkerhetsrisker. Det dyra är inte tågen utan banan. Gängse avskrivningstid 50 år blir i många fall 25 år.
Med så kort avskrivning skulle en svensk investering på 230 miljarder kosta 9,2 miljarder per år. Kapitalkostnad med 4 procent ränta blir 4,6 miljarder per år. Drift och underhåll lär kosta minst 5 procent per år eller 11,5 miljarder. Själva tågen kan totalt kosta någon miljard per år. Summa 26-27 miljarder kostnader. Möjliga intäkter med ett tåg i timmen åt båda hållen utom sovtid lär inte överstiga 10 miljarder.
Alltså minst 16-17 miljarder högre årliga kostnader än intäkter – och fortsatt eftersatt underhåll för övrig järnvägstrafik.
Tunga tåg sliter räls
Tåg är tunga. Särskilt loken. Vanliga fyraxliga loktyper väger 80-100 ton och ger 20-25 tons statiskt (orörligt) tryck mot rälsen per axel. Med högre fart minskar trycket.
Men om rälsen inte är alldeles slät, jämn och plan kan små ojämnheter vålla flera gånger högre, tillfälliga och dynamiska (rörliga) tryck. Det sliter på rälsen och kan förvärras av upprepade tryck med olyckor som följd.
Moderna snabbtåg har allt oftare motorvagnar med motorer och passagerare i samma vagn. X2000-tåg med sex vagnar väger tomma 270-370 ton med 17,5 tons axellast (10-15 procent mer med passagerare). Även de ger flera gånger högre dynamiskt tryck på ojämnheter.
Rälsen påverkas också av temperaturen. I värme förlängs rälsen och kan böjas till solkurvor, som kan orsaka olyckor. I Sverige konstaterade Trafikverket följande antal solkurvor åren 2015-2017:
2017: 19 (regnsommar)
2016: 63
2015: 47
Därför sänks svenska snabbtågs fart på många sträckor. Hög fart kräver perfekt, slät räls. Sådan kräver i sin tur regelbundet underhåll.
Höghastighetståg kräver dessutom nästan raka spår utan störande nivåskillnader. Det hindrade inte trafikutskottets ordförande Karin Svensson-Smith (MP, hon med lådcyklarna) från att på fullt allvar hävda att höghastighetsspår borde byggas längs motorvägarna med kurvor och backar.
I stället kräver höghastighetståg helt nya spår och sträckningar. Det är det som skulle bli dyrt. Även om de byggs på stolpar över marken.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.