Kan det bli fred efter kriget i Ukraina? Eftersom både Väst och Ryssland tycks se kriget i Ukraina som ett ”mindre ont” än om man låter fienden få som den vill, är en snar lösning – som Trump säger sig vilja se – svår att se i dagsläget. Stillbild: Christian Mang/Reuters

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET
I detta nummer anknyter många artiklar till kriget i Ukraina och flera debattörer har velat ge sin syn på förutsättningarna för en möjlig fred. Vi går igenom allt ifrån Trumps tänkbara baktankar och missuppfattningar till säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter. Vägen till en hållbar fred är svår, då positionerna är låsta – Putin har långtifrån uppnått målen med kriget och EU diskuterar strategier för att förlänga kriget i många år och sedan att upprätthålla sanktioner även efter att kriget avslutats.

Vad kan Ryssland tänkas vilja ha i utbyte mot att tillåta Ukraina 30 dagars paus, som ger försvararna kritisk tid att återhämta sig och bättra på de defensiva positionerna? Vad vill EU uppnå med den gigantis­ka vapensatsningen ReArm Europe för upplånade miljarder? Och finns det ens några sällsynta jordartsme­taller att utvinna i Ukraina? Dessa frågor stöts och blöts i olika artiklar i detta nummer. Men man måste ock­så komma ihåg att konflikten mellan Väst och Ryssland är långt större än Ukraina.

Efter den farsartade presskonfe­rensen i Vita huset den 28 februari, där Volodymyr Zelenskyj ifrågasatte vems sida Donald Trump egentligen står på, har både politiker och me­dier i Väst anklagat Trump för att förråda Ukraina. Efter att själv ha sett konferensen, inte bara de valda delar som västmedia vill visa, kan jag konstatera att Donald Trump är den ende som faktiskt försöker lösa en mycket farlig situation, medan både EU och Ryssland är beredda att trycka på den ödesdigra knappen. Åtminstone är det vad de visar utåt.

Både EU och Ryssland ser nämli­gen kriget i Ukraina som början på något mycket större. Sveriges stats­minister Ulf Kristersson uttryckte det tydligt den 28 februari, då han på X skrev att Ukraina ”inte bara kämpar för sin frihet utan för hela Europas”.

Denna konflikt började inte med Ukraina och den kommer tyvärr med all sannolikhet inte att sluta där. Det är därför situationen är så låst.

Vladimir Putin har uttryckligen sagt, i flera års tid nu, att själva syftet med kriget är att stoppa Nato från att komma närmare Ryssland/Moskva. Man vill att Ukraina ska vara neu­tralt och man vill ”demilitarisera” det. Resonemanget går ut på att Ryss­land hellre tar ett begränsat krig nu, än väntar och får ett mycket jobbi­gare krig på halsen senare.

EU-ledarnas resonemang – in­för Västs opinion – är spegelbilden av detta: Om man låter Ryssland ta Ukraina, så kommer inte Putin att stanna där, utan kommer att inva­dera Baltikum, Polen, Finland och så vidare härnäst.

Tysklands tillträdande förbunds­kansler, Friedrich Merz, sammanfat­tade det ganska träffande i sitt tal på World Economic Forum i januari, då han hävdade att kriget i Ukraina står mellan Ryssland och EU-ländernas ”livsstil”, och att det enda som gäller är att ”Putin besegras”.

Jag förstår Zelenskyjs ståndpunkt. Han presenterade den tydligt och en­kelt i Vita huset senast: Det är Ryss­land som kom till vårt territorium, därför är det Ryssland som ska dra sig tillbaka och betala reparationer för all skada kriget orsakat. Och det är i sak helt korrekt, men det finns ett större sammanhang att ta hänsyn till också.

Det är svårt att se någon realistisk fredslösning som skulle göra Zelen­skyj nöjd. Ukraina hade kunnat ha en fred 2022, om de släppte Donetsk och Lugansk, gick med på att bli neu­trala, acceptera begränsningar på sin försvarsmakt, samt slutade diskrimi­nera rysktalande i landet. Nu är det svårt att motivera alla offer – hund­ratusentals stupade – när utgången blir ännu mer förlorat territorium.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Efterlyses: En seriös och balanserad rapportering om kriget i Ukraina

Efterlyses: En seriös och balanserad rapportering om kriget i Ukraina

🟠 OPINION: ANDREAS SIDKVIST OCH MATS OLSSON Europa riskerar att dras in i ett krig utan att européerna förstår varför. I de svenska systemmedierna lyfts aldrig fakta fram om bakgrunden till konflikten, trots att de är internationellt välkända. Det menar Andreas Sidkvist och Mats Olsson från partiet MoD, som anser att det är farligt när komplexa säkerhetsfrågor i systemmedias rapportering reduceras till personliga karaktärsbedömningar av Putin.

Ja, hur mycket ska det få kosta egentligen?

Ja, hur mycket ska det få kosta egentligen?

🟠 LEDARE Kungen pekade under sitt besök på klimattoppmötet i Brasilien på det mest uppenbara: Varför ska Sverige späka sig självt när stora delar av världen helt struntar i klimatpåbuden eller bara låtsas vara bekymrade? Men uttalandet berör bara det mest uppenbara. Skrapar vi lite på ytan framträder snabbt hela klimatbluffen i hela sin makabra härlighet.

Läs även:

Ett fredspris i skuggan av USA:s kidnappning av Venezuelas president

Ett fredspris i skuggan av USA:s kidnappning av Venezuelas president

🟠 OPINION: GUSTAF RYDELIUS Nobelkommitténs beslut att tilldela 2025 års fredspris till Venezuelas oppositionsledare María Corina Machado har väckt berättigad och omfattande kritik. Hon framställs som en demokratikämpe, men hennes politiska gärning präglas av stöd till kuppförsök, utländsk intervention och ekonomiska sanktioner med förödande humanitära konsekvenser. Mot denna bakgrund framstår beslutet som oförenligt med fredsprisets syfte.

Jourdomstolar skulle lösa vardagsbrottsligheten

Jourdomstolar skulle lösa vardagsbrottsligheten

🟠 OPINION: FÖRENINGEN MEDBORGARPERSPEKTIV Vid vardagsbrott, såsom snatterier, stölder, hot, nätbedrägerier och mindre bråk, bör den anklagade genast föras till en jourdomstol. I ett första skede bör jourdomstolar enbart användas för vardagsbrott begångna av vaneförbrytare då dessa står för en stor del av vardagsbrotten. Det menar Åke Thunström och Föreningen Medborgarperspektiv.se

Till svensk public service och svenska medier

Till svensk public service och svenska medier

🟠 KRÖNIKA Danmarks public service har nu sänt den granskande dokumentären Borte med blæsten – ett avslöjande om hur vindindustrin pressat politiker och hur beräkningsmodeller används för att dölja verkliga bullerstörningar. Människor blir sjuka medan myndigheterna fortsätter hävda att ”reglerna följs”.

God jul!

God jul!

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu läser du Nya Tiders julnummer, fullspäckat med undanhållen information och aktuella analyser, men självklart också smått och gott inför julen. Det är läsning som inspirerar men också varnar.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.