I början av april bröt omfattande protester ut över hela Irland mot de skenande bränslepriserna, som uppstått efter USA:s anfall på Iran. Priserna har framför allt slagit hårt mot bönder, åkare, entreprenörer och andra transportberoende grupper, som snart gick samman för att protestera genom att blockera allt från vägar, infarter och hamnar till bränsledepåer och annan infrastruktur kopplad till energiförsörjningen. Mest uppmärksamhet fick blockaden av oljeraffinaderiet Whitegate, som är det enda av sitt slag på Irland.
Lastbilar, traktorer och andra tunga fordon kom dessutom att blockera hela centrala Dublin och andra städer. Samtidigt drog massiva karavaner fram som ockuperade samtliga körfält på landets motorvägar.
Snart fick bensinstationer över hela landet brist på bränsle. När läget var som värst rapporterade Reuters att omkring en tredjedel av stationerna stod utan leveranser. Efter bara några dagar slog regeringen fast att protesterna hotar samhällsviktig infrastruktur och framkomligheten för utryckningsfordon.
Stridsfordon mot traktorer
Regeringen vägrade från början att förhandla med demonstranterna och beskrev blockaderna som illegala. För att hantera dem kallade regeringen in en omfattande polisinsats och, mer kontroversiellt, även Irlands väpnade styrkor.
– Detta är blockader. Det är inte ett legitimt sätt att protestera på. Vi gav dem som upprätthåller blockaderna tydlig förvarning om att vi skulle gå över till ingripanden, men de valde att ignorera det och fortsätta hålla landet som gisslan, sade Irlands poliskommissionär Justin Kelly innan man gav ordern om insats.
Samtidigt fick demonstranterna stöd från delar av det irländska civilsamhället. En av dem var Ger Hyland, ordförande för åkeribranschorganisationen Irish Road Haulage Association (IRHA).
– De är hårt arbetande småföretagare och försöker bara överleva och hålla sina verksamheter flytande, precis som alla vi andra här i de här förhandlingarna.
På sociala medier spreds snart bilder på militärfordon som rullade ut på irländska gator och vägar. Eftersom militära insatser mot den egna befolkningen är känsliga användes i stället lagen Aid to the Civil Power. Enligt lagen kan försvarsmakten bistå den irländska polismyndigheten An Garda Síochána, så länge polisen fortsatt har huvudansvaret för lag och ordning och inre säkerhet.
”Blockeringen av samhällsviktig nationell infrastruktur kommer inte att tillåtas fortsätta och försvarsmaktens stöd har begärts. Stora fordon som blockerar samhällsviktig infrastruktur kommer att avlägsnas”, skrev justitieministeriet den 9 april i samband med att polisen begärde hjälp av militären.
Enligt rykten på sociala medier meddelade flera höga befälhavare att de vägrade agera mot den egna befolkningen. Det som står klart är att flera av dessa åtminstone krävde att få klarhet i om de faktiskt skulle beordras att avlägsna demonstranter eller bara bogsera fordon. Irish Times rapporterade dessutom att varken försvarsministern eller den irländska försvarsmakten hade konsulterats innan beskedet offentliggjordes.
En irländsk sympatisör till protesterna, Justin, säger till Nya Tider att militärens närvaro främst användes som en avskräckande markering.
– Rent tekniskt ingrep militären inte för att skingra protesterna. Detta skötte ordningspolisen. Armén körde runt hotfullt i bepansrade fordon för att klargöra att de var ”tillgängliga” ifall demonstranterna gjorde mer motstånd än vad polisen kan hantera, säger han.
Regeringen hade redan före de stora blockaderna försökt mildra bränslekrisen med ett stödpaket på 250 miljoner euro. Men eftersom dieselpriset redan hade stigit med mer än 20 procent, och eftersom nästan hälften av kostnaden för bränsle i Irland bestod av skatter och avgifter, ansåg många bönder, åkare och småföretagare att åtgärderna inte räckte. Demonstranterna krävde i stället bland annat ett pristak på bränslepriserna, särskilt diesel, samt ytterligare skattelättnader och andra reformer.
– Med priset vi betalar för bränsle är jag troligtvis två månader från att mitt företag ska gå omkull, kommenterade lantbruksentreprenören Christopher Duffy till Reuters medan protesterna pågick.
– Vi kräver inte mycket. Vi har bara trängts in i ett hörn.
Billigare att fortsätta demonstrera än att arbeta
Trots att regeringen uttryckligen vägrade att förhandla med demonstranterna presenterade man den 12 april ett uppdaterat stödpaket på 505 miljoner euro. Det nya förslaget innehöll ytterligare sänkt bränsleskatt, uppskjuten höjning av koldioxidskatten och särskilda stöd till bland annat jordbruk, entreprenörer och fiskerinäring.
Detta skedde samtidigt som polisen började häva blockaderna. Från demonstranternas representanter var reaktionerna blandade. John Dallon, talesman för protesterna i Dublin, beskrev det som att demonstrationerna vunnit en liten seger.
– Vi har uppnått något litet, men detta har blivit något mycket större nu och det är bortom min kontroll, säger Dallon till The Irish Times.
– Vi har kommit till en punkt där det ser ut som att Irlands befolkning inte har något förtroende kvar för regeringen.
Andra ledande aktörer, såsom lantbrukaren James Geoghegan, har beskrivit regeringens uppdaterade stödpaket som en ”förolämpning”. Han har hotat med nya blockader av ”kritisk infrastruktur” eftersom ”den här regeringen inte lyssnar”.
– Folket här har inget emot att stå sysslolösa, eftersom det är billigare att stå parkerad än att arbeta med dieselpriser på de här nivåerna, sade han.
I filmklipp som spridits från protesterna framstår det som att Geoghegans kompromisslöshet delas av demonstranterna. Frågan om bränslekostnaderna är dessutom inte isolerad från andra aktuella frågor, såsom regeringens vilja att spendera pengar på alla möjliga projekt – förutom på det irländska folket.
En viral video från en av blockaderna visar exempelvis hur lantbrukaren James Conway går till hårt angrepp mot det politiska etablissemanget från ett lastbilsflak.
– Regeringen har inte ett enda jävla öre. De ljuger för er. De har tagit era pengar och sedan slösat bort dem på korruption, på ukrainare och på att bygga hus åt utlänningar, rasar han.
Regeringen har inte ett enda jävla öre. De ljuger för er. De har tagit era pengar och sedan slösat bort dem på korruption, på ukrainare och på att bygga hus åt utlänningar.
– James Conway
En nationell opinionsmätning publicerad i Sunday Independent visar att 56 procent av de irländska väljarna stödde bränsleprotesterna. Endast bland väljare som röstar på regeringspartierna Fianna Fáil och Fine Gael finns en majoritet som motsätter sig dem.
Bland oppositionspartierna har däremot stödet för demonstrationerna varit uttalat – särskilt från högerpopulistiska Independent Ireland, som öppet tagit ställning för blockader och civil olydnad. Partiledaren Michael Collins utvecklade inställningen i en intervju med RTÉ.
– Vad oss beträffar kommer jag alltid att stödja människor som protesterar fredligt och på ett fredligt sätt, både för deras egen välfärd och för andras. Det här är goda, hederliga och hårt arbetande människor – egenföretagare som går i konkurs och inte kan fortsätta så här, sade han.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
