Islamiska staten ber Israel om ursäkt

Moshe Ya’alon, som var Israels försvarsminister fram till maj förra året, sade på lördagen den 22 april i en intervju till en israelisk tv-kanal att terrorarmén Islamiska staten (IS) hade bett om ursäkt efter att ha attackerat en israelisk militär enhet på de syriska Golanhöjderna.

– Det var ett fall nyligen där Daesh öppnade eld och bad om ursäkt, sade Ya’alon. Daesh är den engelska transkriberingen av den arabiska förkortningen för Islamiska staten i Irak och Levanten (ISIL), namnet på IS innan de utropade kalifatet i juli 2014.

Internationella medier, där många västmedier varit enda undantagen, har rapporterat relativt flitigt om bland annat israeliska kommandoräder in i Syrien för att rädda skadade så kallade syriska rebeller och ibland även spekulerat om hemliga kontakter mellan Israel och IS. Men att någon ur Israels politiska toppskick erkänner detta får ses som unik.

Sedan Israel utropades 1948 på palestinskt territorium har Tel Aviv betraktat Syrien som en fiendestat och förbjuder i allmänhet sina medborgare att åka dit. Grannländerna har aldrig haft diplomatiska förbindelser och ligger tekniskt i krig med varandra.

Incidenten som ledde till ursäkten från IS

Det häpnadsväckande uttalandet rapporterades den 24 april av bland andra nyhetssidan The Times of Israel, som i år uppger sig ha 3,5 miljoner läsare. Deras militäre korrespondent Judah Ari Gross skriver också att Ya’alons uttalande ”var en tydlig hänvisning till en konflikt som ägt rum nära den syriska gränsen i november förra året, där IDF-soldater [Israeliska försvarsmakten] hamnade i en eldväxling med medlemmar i en grupp ansluten till den islamiska staten. Efter en kort eldstrid angrep den israeliska militären terroristgruppen med flyganfall och stridsvagnseld, vilket dödade fyra av dem [terroristerna]”.

Gruppen som Gross refererar till är Khalid ibn al-Walid Army, namngiven efter en av profeten Muhammeds fältherrar. Stora delar av världen, inklusive Israel och flera västländer, har terrorstämplat dem. Kommunikation med dem är därför ett brott mot israelisk lag, vilken förbjuder att israeliska medborgare har kontakt med terrorister.

Att kalla Khalid ibn al-Walid Army, som opererar på de av Israel ockuperade Golanhöjderna, en grupp ”ansluten” till IS är något missvisande. Formellt är terrorgruppen en integrerad del av Islamiska staten och den strider också under kalifatets svarta fana.

Vägrar förklara närmare

Moshe Ya’alons uppseendeväckande uttalande ägde rum vid ett kulturevenemang i den nordisraeliska orten Afula. Den före detta försvarsministern intervjuades då på scenen av Eli Levi, en nyhetskorrespondent från israeliska Kanal 10. Det direktsändes via webbsidan Mako, en portal för israelisk media.

Israels före detta utrikesministers kommentar om Islamiska statens ursäkt gjordes som en del av en bredare diskussion om Israels politik i Syrien, som Ya’alon genomgående beskrev i termer som ”icke-interventionistisk” och där han flera gånger påtalade att Israel förhöll sig ”neutrala” i konflikten.

Ya’alon förklarade även att Israel bara utför flygattacker mot syriska regeringsstyrkor som vedergällning för när granater slår ner på fel sida om gränsen. Utomstående militära bedömare betecknar dock detta som ett svepskäl för Israel att kunna ingripa på islamisternas sida. Druser som bor på båda sidor om gränsen har nämligen tidigare berättat att det egentligen är islamisterna som skjuter dessa granater in i Israel för att få hjälp när de blir trängda av syrierna. Granaterna slår alltid ned i ödemark.

Druserna har också upprörts över att Israel hjälper sårade islamister över gränsen för att ge dem vård inne i Israel. Islamisterna har vid flera tillfällen attackerat drusiska byar och begått sina sedvanliga bestialiska grymheter mot civilbefolkningen. Vid en protest slet därför uppretade druser ut islamister ur ambulanser och dödade en av dem, något vi rapporterade om i NyT v.27/2015. Efteråt började Israel i större utsträckning använda helikoptrar för att transportera ”rebeller” i behov av vård.

Damaskus har länge anklagat Israel för att ge direkt hjälp till både IS, al-Qaida och andra så kallade syriska rebellgrupper, något Tel Aviv högljutt förnekar.
Många reagerade därför på den förre försvarsministerns uttalande och ville få det närmare förklarat hur och via vilka kanaler IS uttryckte sin ursäkt till Israel efter attacken. Ya’alons kontor och IDF hade vid pressläggningen vägrat att kommentera hans uttalande.

”Neutralitet” en uppenbar lögn

Israels officiella ståndpunkt är att den judiska staten är neutral. Men redan 2013 framkom det att Israel gav de så kallade syriska rebellerna sjukvård, något Nya Tider var först med att rapportera om i Sverige i NyT v.34/2013. Israels försvarare hävdade bestämt att det handlade om illasinnade lögner, något som snabbt kom på skam i början av 2014 då den israeliska politiska och militära ledningen inför TV-kameror besökte ”syriska rebeller” på ett fältsjukhus i Israel. Vi rapporterade om denna för många chockerande nyhet i NyT v.10/2014.

Damaskus hävdar också att Israel inte bara hjälper ut skadade islamister utan även för in vapen och ammunition. Precis som Turkiet gör, men inte i lika stor skala. För nästan exakt ett år sedan stoppade syrisk militär ett fordon fullastat med israelisktillverkade vapen och ammunition i den södra syriska provinsen as-Suwayda.
Vid sidan av sjukvård och vapen har Israel även givit ”rebellerna” de facto artilleri- och flygunderstöd vid strider mellan syriska regeringsstyrkor och islamister nära gränsen. Israeliska flygvapnet (IAF) har även genomför flera flyganfall djupt in i Syrien. Det första ägde rum i januari 2013.

Tel Aviv har trots att det flera gånger varit uppenbart att det handlade om israeliska stridsflygplan, något som också bekräftats av båda sidor i det syriska kriget, varje gång dementerat eller vägrat kommentera flygräderna. Samtidigt har Tel Aviv sagt att man förbehåller sig rätten att stoppa vapenleveranser till den libanesiska motståndsrörelsen Hizbollah. Detta har många tolkat som en indirekt bekräftelse. Några av dessa flygattacker har haft vapendepåer och vad som kan ha varit vapentransporter som mål. Men vid flera tillfällen har det istället skett mot syriska arméns ställningar och då inte sällan i anslutning till att islamister genomfört offensiver på samma plats.

Det finns därför få som verkligen tror på Israels försäkringar om att de är neutrala, och ännu förre blev det efter Ya’alons explosiva uttalande.

Israeliska flygvapnet försökte undsätta IS

Efter att syriska regeringsstyrkor med understöd av ryskt stridsflyg och specialstyrkor befriade staden Tadmor och den arkeologiska platsen Palmyra, för andra gången i början av mars, har de velat behålla momentum.

Sedan mars rycker därför regeringsstyrkor fram öster om Tadmor och säkrar samtidigt oljefält och strategiska höjder kring staden. På sina platser sker regeringssidans framstötar djupt in i IS-kontrollerat territorium.

Tidigt den 14 mars skedde dock något som borde ha fått betydligt större uppmärksamhet i västmedia. Israeliskt stridsflyg flög då in i syriskt luftrum via libanesiskt dito och avfyrade Popeye attackrobotar mot de framryckande syriska regeringsstyrkorna och hjälpte därmed ett i det aktuella området pressat IS.

Det syriska luftförsvaret svarade för första gången och Damaskus hävdade att man skjutit ned ett israeliskt flygplan med en robot. Totalt tros fyra israeliska F-16 lätta multirollflygplan ha deltagit i flyganfallet. Ryska S-300 och S-400 luftförsvarssystem som är utstationerade i Syrien förblev dock tysta under attacken.

Tel Aviv dementerade att man förlorat något stridsflygplan och meddelade att Syrien avfyrat tre luftvärnsrobotar av typen S-200, Natos rapporteringsnamn SA-5 Gammon, och att en av dessa skjutits ned över jordanskt luftrum av israeliska antirobotsystem utplacerade norr om Jerusalem strax innan den skulle träffa sitt mål. Explosionen kan förklara varför syrierna trodde att de hade träffat. De övriga två S-200:orna missade sina mål och slog ned i Jordandalen. Explosionerna från nedslagen kunde höras ända till Jerusalem.

Aviv erkände utan omsvep och för första gången sedan kriget mot Syrien startade 2011 att man hade genomfört flygbombningar mot ”flera mål i Syrien”. Vidare förklarade Tel Aviv att ”den judiska staten brukar inte bekräfta eller förneka varje enskild räd, men har tvingats att göra det den här gången på grund av omständigheter kring händelsen.” Detta för att kunna förklara de flyglarm och explosioner som skapat oro bland befolkningen, då de hörts i stora delar av norra Israel.

Israel hävdar att målet för flygräden återigen var vapentransporter till libanesiska Hizbollah, men få experter köper den förklaringen. Dels skedde det vid frontlinjen långt från Libanon där sannolikt inga sådana transporter skulle göras, dels fanns inga Hizbollah-förband i närheten. Däremot fanns där hårt pressade IS-terrorister i behov av just flygunderstöd.

Verkligheten talar alltid sitt tydliga språk. Fram till dags datum har terrorarmén IS – som i sin rekryteringspropaganda pekar ut Israel som sin främsta fiende – med undantag av några få raketer från Sinai, som knappt orsakat ens materiell skada, inte genomfört ett enda angrepp på Israel. Istället har de alltså bett om ursäkt när det ändå av misstag kom till en skärmytsling.