Italien avskaffar kontanter

2013 måste alla köp över 50 euro ske elektroniskt. Redan idag är kontantköp över 1 000 euro förbjudna. Resten av Europa står på tur.

Det kontantlösa samhället står inför dörren, och vill inte befolkningen självmant gå över till kortbetalningar, så skall lagar tvinga dem att göra det. Så resonerar den teknokratiska regeringen i Italien, som vill att alla köp över 50 euro från 1 januari 2013 skall ske elektroniskt. Samtidigt beslutade man att i samarbete med landets centralbank utforma åtgärder för att alla betalningar inom en snar framtid ska ske elektroniskt.

Premiärminister Mario Monti är inte folkvald, utan tillsatt av president Giorgio Napolitano att leda en krisregering. Monti är en hängiven marknadsliberal, rådgivare åt storbanken Goldman Sachs och har suttit två perioder som EU-kommissionär. En av hans första åtgärder var att bilda en regering helt bestående av icke folkvalda ministrar; bankirer, diplomater och byråkrater.

Italien EU:s experimentland

Denna krisregering med sina starka band till EU och finansvärlden har börjat genomföra det åtstramningspaket som Bryssel och storbankerna kräver. Förutom det har dock Italien fått bli experimentlandet där man ska prova hur befolkningen reagerar på att kontanter helt förbjuds.

En av teknokratregeringens första åtgärder förra året var att kriminalisera kontantbetalningar över 1 000 euro. Den som bröt mot förbudet riskerade böter på upp till 40 procent av det överskjutande beloppet. Under åren som föregick det har gränsen stegvis flyttats nedåt från 12 500 euro 2008, till 5 000 euro 2010 och 2 500 euro 2011. Att flytta ned gränsen till 50 euro kommer dock att påverka människors vardag på ett helt obeprövat och dramatiskt sätt, spår kritiker.

Mot befolkningens vilja

Kritiker hävdar att de drakoniska åtgärderna är odemokratiska, då de inte har stöd hos befolkningen och kommer att drabba många svaga grupper som redan idag har svårt att använda den nya tekniken. Speciellt nämns pensionärer, som idag utgör 20 procent av landets befolkning och som är ytterst negativa till avskaffandet av kontanter.

Kortbetalningar ska ersätta kontanter. I Sverige är kontanter än så länge inte förbjudna, men svenskar är också de som snabbast övergett kontanter utan tvingande lagar. Mindre än tre procent av Sveriges ekonomi utgörs av kontanter enligt Associated Press, mot sju procent i övriga EU. Bara tvång kan dock få ned kontantköpen till noll procent.

Enligt en opinionsundersökning som citeras i bulgariska Nonstop föredrar fortfarande 38 procent av italienarna mellan 14 och 64 år att betala kontant. Med pensionärerna inräknade blir det en tydlig övervikt till fördel för de vanliga sedlarna och mynten.

Vem tjänar på det?

Argumenten för kontantlösa betalningar handlar om att minska kriminaliteten. Butiksrån och överfall av privatpersoner minskar i takt med att kontanter försvinner. Samtidigt ökar dock bankbedrägerier, skimming av kort och kapningar av användarkonton. Datasäkerhetsföretaget Norton uppger i sin senaste rapport på cyberbrottslighet att brott på internet kostar det svenska samhället 1,4 miljarder kronor årligen.

Den största vinsten är enligt den italienska regeringen att ett system utan kontanter omöjliggör en svart ekonomi. Detta är synnerligen intressant i Italien, ökänt för sin korruption och omfattande skattefusk. En annan fördel som lyfts fram är så kallad terroristbekämpning: tänk att exakt kunna veta exakt var, när och vad varje individ i hela landet köper. Tänk dessutom att helt kunna hindra en oönskad person från att göra inköp, tanka sin bil eller ens äta en bit mat. I en värld med bara elektroniska betalningar kan man på ett ögonblick paralysera vem som helst.

Den som verkligen tjänar stort på kortbetalningar är dock bankerna. En av de starkaste kritikerna mot den nya italienska lagen är Företagarnas konfederation som representerar tusentals företagare inom tjänstesektorn. Man befarar kraftigt ökade kostnader på grund av de höga provisioner som bankerna tar ut på varje transaktion.

Även i Sverige har det inte varit ovanligt att handlare tagit ut fem eller tio kronor extra för köp under hundra kronor, men detta är sedan den 1 augusti 2010 förbjudet i lag. Förbudet gäller dock bara handlarens extraavgift – bankens avgift måste handlaren fortfarande betala, vilket gör att vinstmarginalen snabbt försvinner vid småköp med kort. Enligt de italienska handlarna riskerar det att slå ut många små företagare.

Europa följer efter

Många regeringar i EU ser med spänning på hur experimentet i Italien kommer att falla ut. Kommer folket att acceptera kontantförbudet och den totala övervakning det innebär? Spanien har redan slagit in på samma väg som Italien, i april införde man en begränsning på2 500euro för kontantbetalningar, precis som Italien för förra året. Brott mot lagen straffas med 25 procent av transaktionsbeloppet.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

BRICS toppmöte i ryska Kazan riktar udden mot Väst

BRICS toppmöte i ryska Kazan riktar udden mot Väst

🟠 Under parollen ”förstärkning av multilateralismen för global utveckling och säkerhet” möttes de numera nio BRICS-länderna i det årliga toppmötet, som i år hölls i Kazan i Ryssland. Toppmötets agenda innehöll en rad nya och vidareutvecklade områden, vilket indikerar att BRICS-länderna påtagligt har breddat sin bas för samverkan och gemensam utveckling.

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

🟠 Skatteförslag i regeringens budgetproposition för 2025 En avgörande del av statens budget är skatterna, de utgör huvuddelen av statens inkomster. Totalt handlar statens totala nettoinkomster för 2025 om cirka 1 374 miljarder kronor. Hur skatterna tas in avgörs av skattepolitiken och regeringar försöker på olika sätt marknadsföra förändringar i skattesystemet som viktiga förutsättningar för den enskilde snarare än för de totala skatteintäkterna. Skatteförslag tillhör det som man gärna läcker ut innan helheten presenteras, för att de inte skall försvinna i det mediala bruset.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.