Sammanlagt har 53 fall av sexuella ofredanden än så länge anmälts under årets upplaga av We Are Sthlm, vilket kan jämföras med 20 under förra årets festival.
Trots att antalet anmälningar om sexuella trakasserier ökat kraftigt gick festivalens säkerhetsansvariga Monika Johannesen ut på sin Facebooksida och skrev att det är positivt att anmälningarna var fler, då det enligt henne vittnar om att anmälningsbenägenheten ökat. Själv skulle hon dock aldrig släppa iväg sin dotter på festivalen. Så här skriver hon: ”Får min egen dotter, som är 13, gå på den här festivalen kvällstid? Nej, det får hon inte, för en 13-åring ska inte vara här, innan de blivit stora nog att förstå riskerna med vad det innebär”.
Vilka dessa risker är har Nya Tider tagit reda på genom att skicka flera kvinnor i olika åldrar till olika delar av festivalområdet för att dokumentera vad som händer. En av dessa är Sophie, som själv har en 15-årig dotter. Hon kan inte förstå hur en säkerhetsansvarig som har insikt i hur farligt det är på denna festival, kan arbeta med att locka unga tjejer att utsätta sig för dessa ”sexuella rovdjur”.
– Min dotter kan hon utan problem placera bland ett gäng unga män från Mellanöstern, men sin egen dotter håller hon hemma.
”De var som djur”
Sophie berättar att besöket på We Are Sthlm är det värsta hon varit med om.
– Jag trodde inte att det var så allvarligt som de skrivit om i tidningarna, men det var mycket värre än vad jag trott. Så fort de kom in till Kungsträdgården så var det som att komma till ett annat land, berättar Sophie.
– Jag förstår att detta kan låta hemskt att säga, men jag kände det verkligen så. Svenska ungdomar utgjorde en lite minoritet av alla besökare. Unga killar med rötter utanför Europa gick i stora klungor. De gapade och skrek åt varandra på olika språk och många av dem var maskerade med luvor, halsdukar och solglasögon. Gängen sökte aktivt efter bråk med andra gäng och ett par gånger blev det slagsmål.
– Jag är inte direkt rädd av mig. Jag har arbetat med grovt kriminella människor, missbrukare och psykiskt sjuka. Men detta var verkligen skrämmande. Det gick inte att kontrollera dem. De var helt djuriska, berättar Sophie. När de inte slogs och skrek på varandra, låg fokus på att hänga omkring unga tjejer.
– En sak jag snabbt lade märke till var att det endast var tjejer med svenskt utseende som gängen gav sig på. Jag såg aldrig någon av de tjejer som var ickenordiska utsättas för ord som ”fuck me”, ”kn*lla”, ”suga k*k”. De lämnades i fred.
Efter någon timme slutade hon räkna hur många gånger hon sett unga tjejer bli omringade.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
