Torsdagen den 3 januari landade robotsonden Chang’e 4, benämnd efter en kinesisk mångudinna, på vår döda rymdgrannes ”mörka baksida”, den sida av månen som alltid är vänd bort från jorden. Landningsplatsen som valdes var Aitkenbassängen vid månens sydpol, vilken är den största kända meteorkratern i solsystemet. Innan landningen officiellt bekräftats av den kinesiska statstelevisionen CCTV, och de första närbilderna från månytan släppts, var många detaljer i uppdraget, inklusive den inplanerade tiden för landningen, hemliga.
En teknisk utmaning
Martin Wieser, forskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och huvudansvarig för ett av instrumenten ombord Chang’e 4, sade till den engelska tidningen the Guardian:
– Vi känner till månens bortre sida från bilder tagna från omloppsbana och satelliter, men vi vet inte något om själva ytan. Det är okänt territorium och det gör det väldigt spännande.
Det svenska instrumentet ska mäta hur solvindarna påverkar och växelverkar med månytan.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
