I Swedish Signal Intelligence 1900-1945 berättar C.G. McKay och Bengt Beckman att bruket av chiffer för att skicka hemliga meddelanden med hjälp av mekanik har en lång historia här i Europa. De noterar att så tidigt som cirka 1470 hade den italienske kryptologen Leon Battista Alberti använt chifferplattor (”cypher disks”).
Dessa plattor var dock ingen maskin. I Codebreakers av Bengt Beckman får man däremot veta att den allra första kända chiffermaskin uppfanns av den svenske friherren Fredrik Gripenstierna. Både den maskinen och dess ritningar har visserligen gått förlorade, men beskrivningen av den, som är daterad den 23 september 1786, finns kvar. Beckman noterar att Gripenstiernas chiffermaskin var avsedd för två personer. Gustaf III, som själv brukade skriva hemliga brev med hjälp av kodord och chiffer, blev naturligtvis intresserad av maskinen. Gripenstierna var en pionjär inom krypteringens historia och en föregångare till den svenske uppfinnare som denna artikel ska fokusera på.
Utvecklingen av telegrafen på 1800-talet underlättade kommunikationen mellan individer som befann sig på långt avstånd. McKay och Beckman nämner att i Sverige öppnades den första telegraflinjen 1853 och senare blev Skandinavien en telegrafisk knutpunkt mellan Storbritannien och Ryssland.
I beskrivningen av sin chiffreringsapparat, som han fick patent på den 24 mars år 1921, inleder den svenske uppfinnaren Arvid Damm med att ta upp telegrafens betydelse för hans uppfinning:
”Som bekant användes vid telegrafisk handelskorrespondens s.k. codeböcker, medelst vilka handelstermer, omfattande ett eller flera ord, hela satser och meningar, kunna uttryckas genom en enda kortare teckengrupp, vanligen omfattande 4-6 bokstavs- eller siffertecken.”
Arvid Damm föddes 1869 och dog 1927. Uppgifterna om exakt när han avled går visserligen isär, men enligt McKay och Beckman var det 1927 och då dessa forskare gjort ett väldigt gediget arbete kan deras uppgift anses vara tillförlitlig.
Han hade en äldre bror, Ivar Damm, som var matematiker. Själv var Arvid Damm från början textilingenjör och undervisade på vävskolor – först i Norrköping och sedan i Borås.
Exakt när han började intressera sig för kryptografi är oklart, men McKay och Beckman noterar att brodern Ivar delade samma intresse. De två bröderna kompletterade varandra väl: matematikern Ivar var teoretiskt sinnad medan ingenjören Arvid var mer praktiskt lagd och den av dem som kom på hur man kunde gå tillväga vid det mekaniska åstadkommandet av olika chiffer. Enligt McKay och Beckman samarbetade Arvid Damm även med den skotske textilingenjören George Lorimer Craig fram till 1916. Det var tillsammans med Craig som Arvid under åren 1912-1914 utvecklade sin första kryptograf, men enligt McKay och Beckman hade maskinens principer demonstrerats för amiralitetet i London vid två tillfällen, först 1913 och sedan 1914. Amiralerna var intresserade och en tredje demonstration skulle ha ägt rum i augusti 1914. Dock satte första världskriget stopp för den planen. Damm och Craig vände sig då till svenska utrikesdepartementet, vilket var mer framgångsrikt då den förstnämnde 1916 fick ekonomiskt stöd av kommendörkapten Olof Gyldén.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
