Hedersrelaterat våld och förtryck har sedan 2007 varit ett särskilt politikområde, och sedan september 2025 är det ett sjunde jämställdhetsmål att förebygga och motverka hedersrelaterat våld. En rad insatser har vidtagits från samhällets sida för att åtgärda problemen. Bland annat har länsstyrelserna numera i uppdrag att löpande lämna stöd till insatser som avser förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Resurser har under åren avsatts för att utbilda och fortbilda olika yrkesgrupper, som socialarbetare och poliser, om hedersrelaterat våld och förtryck, och ett flertal handlingar som sker inom ramen för hedersrelaterat förtryck har kriminaliserats. Under 2026 har regeringen inlett en särskild satsning för att utveckla insatserna mot hedersrelaterat våld och förtryck, och har avsatt drygt 130 miljoner kronor i budgeten för ändamålet.
Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige har kommit att synliggöras och uppmärksammas alltmer de senaste åren. Bland annat har en frågeundersökning bland ungdomar i de tre storstäderna visat att mer än tio procent av de svarande flickorna förväntades vara oskuld tills de gifter sig, och nästan lika många angav att de levde med hedersrelaterat våld.
Ett nytt brott: Hedersförtryck
Som ett led i strävan att förebygga och förhindra hedersrelaterat våld och förtryck infördes den 1 juli 2020 en ny straffskärpningsgrund som tar sikte på brottslighet med hedersmotiv. Där anges att ett hedersmotiv – det vill säga motivet att bevara eller återupprätta heder kopplad till en person, familj, släkt eller annan liknande grupp – utgör en försvårande omständighet som kan leda till ett högre straff för ett brott. Men kort därefter fann regeringen att den bestämmelsen inte är tillräcklig för att tydligt signalera att samhället tar avstånd från hedersrelaterat våld och förtryck. Mot den bakgrunden och för att åstadkomma en mer heltäckande och ändamålsenlig lagstiftning som speglar problemets allvar infördes den 1 juni 2022 ett nytt brott med benämningen hedersförtryck.
Under de första tre och ett halvt åren efter att brottet infördes anmäldes 254 brott om hedersförtryck. Det kan ställas i relation till att en tidigare enkätstudie i de tre storstäderna visat att nästan var tionde niondeklassare angav att de levde med hedersrelaterat våld.
– Orsaken till att anmälningarna är få kan vara att de utsatta inte känner till den nya straffbestämmelsen, och att de utsatta samt polis och åklagare inte tror att en anmälan skulle förbättra deras situation, säger Stina Holmberg, forskare på Brå.
Två typer av ärenden
Ärendena om hedersförtryck handlar typiskt sett om två typer av situationer. Det ena typfallet, som är det vanligaste, rör en flicka i tonåren som utsätts för hedersförtryck av sin familj (så kallade ”familjefall”). Det andra typfallet rör en kvinna som utsätts för hedersförtryck av sin partner.
Familjefall
I nästan 90 procent av familjefallen är en eller båda föräldrarna misstänkta som gärningspersoner. I nästan en tredjedel av fallen är även målsägandens bror eller bröder misstänkta för att begått hedersförtryck.
I de fall det finns uppgifter om föräldrarnas födelseland är det vanligaste att de är födda i Syrien, följt av Irak och Afghanistan. Det vanligaste är att målsäganden själv tar kontakt med polisen och gör en anmälan. Men i en femtedel av fallen har målsäganden först berättat om sin situation för någon i skolan, och lika vanligt är det att de berättat om sin situation för någon inom socialtjänsten som sedan gjort en anmälan. Många av de flickor och kvinnor som är målsägande berättar att den stränga kontrollen av deras umgänge och klädsel inleddes när de kom i puberteten.
Hedersförtryck mot partner
När det gäller det andra fallet, där en kvinna anmäler sin partner för hedersförtryck, så görs anmälan oftast i samband med en förestående eller genomförd separation och hederskontrollen är länkad till en norm inom släkten om att man inte får skilja sig. Mannens misstankar om otrohet eller hans kränkthet, när kvinnan vill lämna honom eller har gjort det, har lett till hot, förtal och misshandel. Hans reaktioner förstärks av en hederskontext, där mannen och släktingar anser att kvinnan har skadat mannens och släktens anseende genom sitt beteende.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
