Betalningar utan kontanter är en relativt ny företeelse, som utvecklats exponentiellt under de två senaste decennierna. Foto: Pixabay

Lång väg till betalningar utan kontanter, banker driver på

EKONOMI
Elektroniska betalningar har vuxit fram från behovet att kunna göra betalningar utan att behöva transportera fysiska kontanter i alltför stor omfattning ute i samhället – och bankernas önskan att ta ut avgifter på varje transaktion. Den utlösande faktorn var en företagare som glömt sin plånbok på kontoret.

Tidigt började skuldsedlar, till exempel i form av postväxel, att användas för att män­niskor skulle slippa ha stora buntar kontanter med sig om de ville göra större inköp. I utlandet skrev man ofta en check – och gör det fort­farande, men den metoden fick ald­rig riktigt fäste i Sverige.

Olika gireringssystem, som post­girot och bankgirot, blev var mans tjänst under 1970-talet, vilket förenk­lade hanteringen av de stora mäng­derna betalningar som görs mellan företag, myndigheter och privatper­soner. Men även möjligheten att tjä­na pengar på betalningar har triggat bankernas ambition att få männis­kor att inte använda kontanter.

Postgirot var statligt, så betalinfra­strukturen ägdes av medborgarna. Bankgirot var den privata konkur­renten som 1959 startades gemen­samt av ett antal banker. Nu kunde bankerna ta ut avgifter när folk be­talade sina fakturor. År 2001 såldes Postgirot till Nordea och blev plusgirot, så även där kunde nu en privat bank tjäna pengar på människors betalningar.

Var först. Allmänt gångbara betalkort i egentlig mening har sin grund i Diners Club, som etablerades av en amerikansk affärsman, Frank McNamara, efter det att han glömt sin plånbok inför ett restaurangbesök 1950. Det skulle dock ta lång tid innan betal-och kreditkort skulle bli var mans egendom. Bild: Diners Club

De stora vinsterna började dock rulla in med introduktionen av plast­korten. Kreditkort och betalkort in­troducerades, med potential för en bredare publik, år 1950 när det för­sta egentliga publika betalkortet, Di­ners Club, skapades. Olika former av lokala kreditsystem, där en butik el­ler lokal bank utfärdade kreditbevis för sina kunder i närområdet, hade dock funnits tidigare, åtminstone se­dan slutet av 1800-talet.

Efter det att Diners Club lanse­rat sitt betalkort, vilket blev en stor framgång, var det flera som insåg po­tentialen och började bygga konkur­rerande tjänster. American Express lanserade sitt första betalkort 1958 och samma år kom Americard, nu­mera VISA, ut på marknaden. Kon­kurrenten MasterCharge, numera MasterCard, etablerades 1966.

På relativt kort tid hade alltså möjligheten att betala, utan att ha kontanter i plånboken, etablerats. Man kunde göra inköp och med kortregistreringar bygga upp en skuld som sedan betalades efter fakture­ring i slutet av varje månad. Det var en uppenbar förenkling i förhål­lande till att alltid ha tillräckligt med kontanter på fickan. Särskilt var det affärsfolk som hade nytta av denna möjlighet.

Under 1980- och 1990-talen eta­blerades kort med magnetremsa och elektroniska betalningsterminaler i butikerna. Tidigare hade det varit pappers-”slippar” och manuell kon­troll av kortinnehavarens kreditvär­dighet som gällde, om säljarna ville kontrollera kunden.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Riksbanken: Betalningar måste fungera – både i vardag och kris

Riksbanken: Betalningar måste fungera – både i vardag och kris

🟠 EKONOMI Ett högre tryck på att stärka kontanternas ställning pekar på ett tydligare fokus på att ett mer realistiskt krismedvetande växer fram. En push för kontanternas vara presenterades av vice riksbankschef Aino Bunge vid ett seminarium anordnat av Riksbanken den 25 april. Riksban¬ken offentliggjorde den 5 juni att man kommer att öppna ytterligare ett kontanthanteringskon¬tor 2025. Verksamheten riktas till värdebolag och banker.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nedstigning i byråkratins helvete

🟠 BOKRECENSION Paul Carlbark var fram till juli 2023 lärare på högstadiet Ringsjöskolan i Höör, en idyllisk kommun mitt i Skåne. Då blev han avskedad, efter en incident två månader tidigare. Han hade då arbetat i 17 år som legitimerad lärare i engelska och svenska. Vad som hände var att Carlbark blev fysiskt angripen av en 16-årig elev, och agerade genom att hålla fast eleven. Det hela filmades. Skolledningen ansåg att det var Carlbark som hade gjort fel. Han blev avstängd, polisanmäld och sedan avskedad. Efter det följde en två år lång kamp för upprättelse, som nu har utmynnat i nästan total seger för Carlbark. Men jobbet får han ändå inte tillbaka.

Förnedrings-TV, men av andra skäl

🟠 KULTUR På Sergels torg, som i sig utgör en del av en större brutalistisk våldtäkt av Stockholms stadsbild, hänger nu en madrass av brons över ett metallräcke. Den ska påminna oss överlevande om en massaker som Sveriges politiker för inte så länge sedan möjliggjorde på en gata i närheten. Men den falska finkulturen upphör inte vid konstmadrassen som snart lär bli nedklottrad. Dödsoffrens anhöriga ska också förnedras i direktsändning.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs om – Sveriges kommuner online

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.