Legenden Jeanne d'Arc brändes på bål av engelsmännen 1431. Bild: Wikipedia

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

KULTUR
I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Men vem är det som skapar dessa myter? Varför tror vi på det så lätt? Och vad får det för konsekvenser? Den här artikeln fördjupar sig i legendernas mysterier, från Dracula till Edward Snowden, från Cleopatra till Hollywood

Legender och andra narrativ

Vad är en legend? Roland Barthes definierar det i Mythologies (1957) som ett bestående narrativ, laddat med känslor, som trumfar fakta och förkroppsligar värderingar eller rädslor. Till skillnad från propaganda, som tjänar en uttalad ideologi (till exempel nazistiska affischer), eller falska nyheter, som är tillfälliga och illvilliga (exempelvis rykten om en person), syftar en legend till att vara långlivad och att vara fängslande. ”Falsk identitet” illustrerar denna princip: fiktionen, som är förankrad i den franska underrättelsetjänsten DGSE:s verklighet, skapar en trovärdig legend som en blandning av sanning och påhitt. Så hur kommer en legend till?

Varför skapa en legend?

Legender föds inte av en slump. De är strategiska verktyg som formas av specifika avsikter – att inspirera, kontrollera, dölja eller generera vinster. Att förstå dessa mål innebär att ta det första steget för att avkoda de narrativ som omger oss.

Att skapa en tidlös ikon

En legend förvandlar en individ till en universell symbol. 1938, medan Amerika höll på att kvävas under den stora depressionen, skapade Jerry Siegel och Joe Shuster Stålmannen, en oövervinnerlig utomjording som räddar Metropolis. Som historikern Bradford Wright förklarar är Stålmannen inte bara en serietidningshjälte: han är en legend, en ledstjärna av hopp i en tid av arbetslöshet och förtvivlan. Hans röda cape, hans ”S”, blev ikoner som etsade sig fast i människors sinnen i serier, filmer och serier.

Kleopatra, drottning av Egypten (69–30 f.Kr.), följde samma väg. Hennes affärer med Caesar och Marcus Antonius, dokumenterade av Plutarchos, var verkliga, men romarna förvandlade henne till en dödlig förförerska för att rättfärdiga sin erövring av Egypten. Shakespeare, och sedan filmen Cleopatra (1963) med Elizabeth Taylor, förstärkte denna myt och gjorde henne till en legend om kärlek och dekadens, långt ifrån den polyglotta strateg som egyptologen Joyce Tyldesley beskriver.

Mobilisering av massorna

Legender förenar människor och kanaliserar känslor. 1776 mytologiserades George Washington i det nyligen självständiga USA. Den kända anekdoten om körsbärsträdet – ”Jag kan inte ljuga” – är visserligen tvivelaktig, men den har lärts ut för att förkroppsliga ärlighet, som historikern Joseph Ellis visar. Detta narrativ svetsade samman en gryende nation kring gemensamma värderingar.

På den andliga sidan blev den helige Franciskus av Assisi en legend för att han främjade kristen ödmjukhet och stärkte kyrkans auktoritet. I dag är Greta Thunberg, uppbackad av systemmediekampanjer, en klimatikon, även om hennes senaste eskapader närmast placerar henne som Palestinaaktivist. Legenden om henne – en tonårsflicka som trotsar de mäktiga – har mobiliserat miljontals människor, även om hennes budskap är splittrande, enligt sociologen Rebecca Solnit.

Att dölja sanningen

Vissa legender döljer obekväma sanningar. I Sovjetunionen framställdes Lenin som en revolutionär gud, och hans utrensningar och misstag suddades ut genom statyer, dikter och skolböcker. I affärslivet är Apples geniale grundare Steve Jobs mytologiserad som en ensam visionär, men han använde auktoritära metoder mot sina medarbetare, vilket Walter Isaacsons biografi om honom avslöjar. Denna mörkläggning sträcker sig till moderna teknikföretag. Facebook, som bytt namn till Meta, marknadsför en legend om ”global uppkoppling” via reklamkampanjer, maskering av dataskandaler (Cambridge Analytica) och plattformens negativa påverkan på psykisk hälsa, enligt Frances Haugens undersökningar. Denna strategi, som kallas ”whitewashing”, liknar de spiontäckmantlar som Bruno Fuligni beskriver: en partiell sanning förstärks för att dölja gråzonerna.

Inom spionage, som Fuligni förklarar i ”Le Bureau des légendes décrypté”, döljer en legend den verkliga identiteten på en agent. Ett låtsasliv – falska diplom, fiktiva vänner – skyddar uppdraget, något som beskrivs i serien med stort drama.

Sammanhang som främjar legender

Legender frodas i kriser. Den stora depressionen födde Stålmannen, en imaginär frälsare. Hundraårskriget gjorde Jeanne d’Arc till en gudomlig hjältinna. Perioden efter den 11 september, som präglades av rädslan för terrorism, inspirerade ”Falsk identitet”, vars realism syftar till att förklara spionage. Antropologen John D. Niles påpekar att samhällen i kris – krig, revolutioner, digitala omvälvningar – letar efter narrativ för att tolka kaos. Idag skapar polariseringen på X och framväxten av deepfakes en grogrund för nya legender.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Germanernas stora epos

Germanernas stora epos

🟠 HISTORIA Beowulfkvädet, som skrevs på 700-talet, är det äldsta bevarade forngermanska eposet. Berättelsen som förtäljs handlar om hjälten Beowulf, som besegrar Grendel och strider mot en drake. Eposet nämner även svearna och götarna.

Läs även:

Guldbaggegalans förfall

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Det Konstmuseet inte vill se

Det Konstmuseet inte vill se

🟠 KULTUR Konst kan, som vi vet, ha flera lager av betydelser. I fallet med Dick Bengtsson blir det lite extra avancerat. Faktiskt så pass avancerat att galleriet som ställer ut honom censurerar hans konst. Och inte nog med det. En samtida konstnär som säger att hon kan prata med de döda citerar honom från andra sidan, och aktivistiska kulturprofiler tillskriver honom ideal han aldrig ställt sig bakom. En besynnerlig gravskändning av ett unikt konstnärskap pågår i Stockholm fram till mitten av september.

Kallmurar

Kallmurar

🟠 KULTUR När människan blev bofast och började bruka jorden uppstod ett behov av att hägna in de områden som var åkrar och betesmarker. Murar och gärdsgårdar behövdes för att markera gränser och ge ett nödvändigt skydd mot vilda djur och andra inkräktare.

Åsle Tå

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Banankontakt i otakt

Banankontakt i otakt

🟠 KULTUR Jämställdhet är jätteviktigt att gilla, men fobier är minst lika viktiga. Att utrota, alltså. Annars blir det inte jämställt. Men så har vi det här med bananerna.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.