Legenden Jeanne d'Arc brändes på bål av engelsmännen 1431. Bild: Wikipedia

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

KULTUR
I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Men vem är det som skapar dessa myter? Varför tror vi på det så lätt? Och vad får det för konsekvenser? Den här artikeln fördjupar sig i legendernas mysterier, från Dracula till Edward Snowden, från Cleopatra till Hollywood

Legender och andra narrativ

Vad är en legend? Roland Barthes definierar det i Mythologies (1957) som ett bestående narrativ, laddat med känslor, som trumfar fakta och förkroppsligar värderingar eller rädslor. Till skillnad från propaganda, som tjänar en uttalad ideologi (till exempel nazistiska affischer), eller falska nyheter, som är tillfälliga och illvilliga (exempelvis rykten om en person), syftar en legend till att vara långlivad och att vara fängslande. ”Falsk identitet” illustrerar denna princip: fiktionen, som är förankrad i den franska underrättelsetjänsten DGSE:s verklighet, skapar en trovärdig legend som en blandning av sanning och påhitt. Så hur kommer en legend till?

Varför skapa en legend?

Legender föds inte av en slump. De är strategiska verktyg som formas av specifika avsikter – att inspirera, kontrollera, dölja eller generera vinster. Att förstå dessa mål innebär att ta det första steget för att avkoda de narrativ som omger oss.

Att skapa en tidlös ikon

En legend förvandlar en individ till en universell symbol. 1938, medan Amerika höll på att kvävas under den stora depressionen, skapade Jerry Siegel och Joe Shuster Stålmannen, en oövervinnerlig utomjording som räddar Metropolis. Som historikern Bradford Wright förklarar är Stålmannen inte bara en serietidningshjälte: han är en legend, en ledstjärna av hopp i en tid av arbetslöshet och förtvivlan. Hans röda cape, hans ”S”, blev ikoner som etsade sig fast i människors sinnen i serier, filmer och serier.

Kleopatra, drottning av Egypten (69–30 f.Kr.), följde samma väg. Hennes affärer med Caesar och Marcus Antonius, dokumenterade av Plutarchos, var verkliga, men romarna förvandlade henne till en dödlig förförerska för att rättfärdiga sin erövring av Egypten. Shakespeare, och sedan filmen Cleopatra (1963) med Elizabeth Taylor, förstärkte denna myt och gjorde henne till en legend om kärlek och dekadens, långt ifrån den polyglotta strateg som egyptologen Joyce Tyldesley beskriver.

Mobilisering av massorna

Legender förenar människor och kanaliserar känslor. 1776 mytologiserades George Washington i det nyligen självständiga USA. Den kända anekdoten om körsbärsträdet – ”Jag kan inte ljuga” – är visserligen tvivelaktig, men den har lärts ut för att förkroppsliga ärlighet, som historikern Joseph Ellis visar. Detta narrativ svetsade samman en gryende nation kring gemensamma värderingar.

På den andliga sidan blev den helige Franciskus av Assisi en legend för att han främjade kristen ödmjukhet och stärkte kyrkans auktoritet. I dag är Greta Thunberg, uppbackad av systemmediekampanjer, en klimatikon, även om hennes senaste eskapader närmast placerar henne som Palestinaaktivist. Legenden om henne – en tonårsflicka som trotsar de mäktiga – har mobiliserat miljontals människor, även om hennes budskap är splittrande, enligt sociologen Rebecca Solnit.

Att dölja sanningen

Vissa legender döljer obekväma sanningar. I Sovjetunionen framställdes Lenin som en revolutionär gud, och hans utrensningar och misstag suddades ut genom statyer, dikter och skolböcker. I affärslivet är Apples geniale grundare Steve Jobs mytologiserad som en ensam visionär, men han använde auktoritära metoder mot sina medarbetare, vilket Walter Isaacsons biografi om honom avslöjar. Denna mörkläggning sträcker sig till moderna teknikföretag. Facebook, som bytt namn till Meta, marknadsför en legend om ”global uppkoppling” via reklamkampanjer, maskering av dataskandaler (Cambridge Analytica) och plattformens negativa påverkan på psykisk hälsa, enligt Frances Haugens undersökningar. Denna strategi, som kallas ”whitewashing”, liknar de spiontäckmantlar som Bruno Fuligni beskriver: en partiell sanning förstärks för att dölja gråzonerna.

Inom spionage, som Fuligni förklarar i ”Le Bureau des légendes décrypté”, döljer en legend den verkliga identiteten på en agent. Ett låtsasliv – falska diplom, fiktiva vänner – skyddar uppdraget, något som beskrivs i serien med stort drama.

Sammanhang som främjar legender

Legender frodas i kriser. Den stora depressionen födde Stålmannen, en imaginär frälsare. Hundraårskriget gjorde Jeanne d’Arc till en gudomlig hjältinna. Perioden efter den 11 september, som präglades av rädslan för terrorism, inspirerade ”Falsk identitet”, vars realism syftar till att förklara spionage. Antropologen John D. Niles påpekar att samhällen i kris – krig, revolutioner, digitala omvälvningar – letar efter narrativ för att tolka kaos. Idag skapar polariseringen på X och framväxten av deepfakes en grogrund för nya legender.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

”Rage” på Dramaten

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Palme omvärderad? – Dagbok från UD och mordet på Sveriges statsminister

🟠 BOKRECENSION Folkrättsprofessorn och diplomaten Bo Folke Johnson Theutenberg, född 1942, förde under sin långa karriär som diplomat en detaljerad och regelbunden dagbok. Komplicerade och känsliga diplomatiska uppdrag blandat med familjehögtider och annat fördes noga in i hans anteckningar. I 30 år höll han tyst, men som pensionerad diplomat och militär i flygvapnet gav han ut dessa politiska och diplomatiska anteckningar i bokform. Det blev till en början fem band. Därefter kompletterades de med en ny sammantagen och utökad version, med uppgifter gällande Sveriges relationer med och till Sovjetunionen, östtyska agenters verksamhet i Sverige och mordet på Olof Palme.

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.