När förbundskansler Friedrich Merz talade inför företagare vid industri- och handelskammarens nyårsmottagning i Dessau den 14 januari höll han anförande där han till sist kritiserade vad som troligen är det näst mest kontroversiella av hans föregångare Angela Merkels beslut, endast överträffat av hennes hantering av invandringskrisen 2015.
– Ett allvarligt strategiskt misstag, konstaterade Merz om beslutet att stänga alla kärnkraftverk.
Resultatet är synnerligen konkret: Tyskland har inte längre tillräcklig elproduktion för att möta behovet, och statskassan måste täppa till hålen med subventioner som enligt kanslern är ohållbara på sikt.
Än värre – landet genomför enligt Merz själv världens dyraste energiomställning utan att ha klarat av det grundläggande: Säker tillgång till el.
Merkel och Ampel får skulden
År 2000 fattade Tyskland sitt första beslut om kärnkraftsavveckling. Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 accelererade Angela Merkel processen dramatiskt. Under 2010-talet stängdes reaktor efter reaktor. I april 2023 kom slutet – de tre sista togs ur drift efter närmare 60 års tysk atomkraft.
Tanken var att förnybar energi skulle fylla gapet. Målet sattes högt, enligt kritiker många orimligt högt: klimatneutralitet senast 2045. Men verkligheten blev en annan: Tyskland blev beroende av gas från Ryssland – och efter sanktionerna mot Ryssland, blev man i stället beroende av annan importgas som är dyrare än den ryska.
Merz lade även en del av skulden på den ”trafikljus-koalitionen” under Olaf Scholz som tog över regeringsmakten 2021. Hade man behållit åtminstone de sista reaktorerna som stängdes för tre år sedan, menade han, hade Tyskland åtminstone kunnat säkra den produktionskapacitet man då hade.
Nu sitter Tyskland i en rävsax där elpriserna kräver permanenta statliga ingripanden för att inte spränga budgeten helt, konstaterade Merz.
– Ingen annan nation gör det så komplicerat och kostsamt som vi, sade Merz.
Gas som räddningsplanka – men vätgasen saknas
Trots den närmast ödesdigra diagnosen har Merz ingen plan att vrida tillbaka klockan – vilket tycks bero på hans regeringskoalition med socialdemokratiska SPD, som sätter sig på tvären för en återstart av reaktorer. I stället lanserar regeringen en kraftverksstrategi baserad på vätgas och naturgas.
Tanken är att nya gaskraftverk ska fungera som reserv när vind- och solenergi inte räcker till. Tyskland fortsätter emellertid med att fasa ut kolkraften, vilket innebär att ännu mer garanterad elproduktion försvinner.
Merz medgav själv att Tyskland inte har den vätgas som skulle behövas för att göra lösningen långsiktigt hållbar. EU-kommissionen har visserligen godkänt att kraftverken inte behöver vara vätgasfärdiga från dag ett – de ska bara kunna byggas om senare, så kallat ”nachrüstbar” (eftermonterbar). Innan dess ska de drivas med naturgas – som Tyskland inte heller har. Idag täcks knappt 5 procent av landets gasbehov av inhemsk produktion, resten importeras främst från Norge, Nederländerna, Belgien och USA.
Samtidigt ska energiintensiva företag kompenseras med statligt subventionerade elpriser och få ersättning för koldioxidavgifter. Alltså mer skattefinansiering av ett system som redan kostar mer än någon annanstans.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
