Vilhelm Moberg 1937. Foto: Bertil Danielsson, SVT Bild

Moberg berättar svenska folkets historia

BOKRECENSION
Vilhelm Moberg är numera bekant framför allt för sina böcker om utvandringen till Amerika. En nyutgåva av hans historieverk fäster dock uppmärksamheten på en annan del av hans gärning: historikern Moberg. Det är ett mycket läsvärt och välskrivet, men samtidigt inte oproblematiskt, verk.

Vad betyder Vilhelm Mo­berg (1898–1973) för dagens svenskar? Det får sägas att många av de insatser som han stod för under sin lev­nad, bland annat som stridbar debat­tör och dramatiker, har lämnat få av­tryck i den nutida kulturen. Moberg har blivit en romanförfattare och som sådan en av de mest lästa från sin tid. Det är också tydligt vilka av hans romaner som motiverar denna ställning i dagens kultur. Även om det också finns andra av hans ro­maner som läses, så intar utvand­rarsviten en särställning i hans verk. Genomslaget för serien har blivit så stort att Mobergs litterära skildring av smålänningarnas utvandring till Minnesota för många framstår som den sanna berättelsen om den svenska utvandringen till Amerika; så sent som 2021 filmatiserades ro­mansviten ännu en gång och fick på så sätt en ny, ung publik. Själv, såsom intresserad av estetiskt mer avance­rad litteratur, tillhörde jag länge dem som hyste en skepsis mot Moberg, men efter hand har jag också låtit mig övertygas av hans episka berät­tande.

”Min svenska historia: berättad för folket” av Vilhelm Moberg, återutgiven på Karneval förlag, 2025. 583 sidor

En ny sida av Moberg presente­ras nu av Karneval Förlag – Moberg historikern. Mobergs Min svenska historia: berättad för folket (1970 och 1971) som ursprungligen publicera­des i två band har nu utgivits av för­laget inom en och samma pärm. Två efterord, ett av den Mobergkunnige litteraturvetaren Ola Holmgren och ett av historikern Thomas Magnus­son, placerar in verket i sitt samman­hang. Verket fick ett i huvudsak gott mottagande av både läsare och kri­tiker vid publiceringen, men får nu sägas vara ett i hög grad bortglömt verk.

Moberg förråder avsikten med verket i viss mån redan i undertiteln. Det är en historia berättad för folket, men det är mer än så – det är också tänkt att vara en berättelse berättad ur folkets perspektiv. Som motto har han valt ”Sveriges historia är dess allmoges”, en anspelning på Erik Gustaf Geijers bekanta turnyr ”Sve­riges historia är dess konungars”. Projektet ansluter sig i viss mån till den i tiden vanliga tendensen bland marxistiska historiker i tiden att uppvärdera det ”vanliga” folkets strävanden och skriva mer om dem än om kungar och andra i landet styrande skikt. Samtidigt skiljer sig Mobergs perspektiv starkt från den gängse marxisten. Moberg identifie­rade sig inte med arbetaren och han förespråkade inte heller socialistisk revolution. Nej, hans hjältar är de självständiga bönderna som vill leva fritt för sig själva och ständigt hotas av kyrklig och världslig överhet. Bäst är om de bor i Smålands skogar.

Vilhelm Moberg vill teckna Sverige utifrån allmogens perspektiv. Han ser skogen som en fristad där folket kan ta sin tillflykt – och bedriva gerillarörelse – mot en alltför kontrollerande centralmakt. Detta foto visar Moberg i den miljö som han så mycket tyckte om, hos de självständiga och fria bönderna. Foto: Scanpix/Wikipedia

 

I ett kapitel som förefaller pro­grammatiskt, ”Skogen och friheten”, framställer Moberg skogen som förutsättningen för det svenska fol­kets frihet. Skogen underlättade ge­rillakrig och var en plats dit makten inte nådde. ”Inte i något land kan den enskilda människan idag göra dylikt utträde ur samhället, hon är vanmäktig mot statsintresset. Men det var hon ingalunda i det gamla bondesamfundet. Om hon kände missnöje och vantrivsel i samfällig­heten, hade hon ett alternativ som inte erbjudes i det moderna samhäl­let: Skogen.”, skriver Moberg.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Lärt om Sveriges sagotid

Lärt om Sveriges sagotid

🟠 BOKRECENSION Magnus Stenlund har utkommit med en ny roman, fantasyromanen Den Rasande. Romanen, som utspelar sig i Sverige under folkvandringstid, kan väcka nytt intresse för den mytomspunna sagotid där historien om det svenska folket började formuleras.

Sverige efter 1945, sett från Skåne

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Läs även:

Lärt om Sveriges sagotid

Lärt om Sveriges sagotid

🟠 BOKRECENSION Magnus Stenlund har utkommit med en ny roman, fantasyromanen Den Rasande. Romanen, som utspelar sig i Sverige under folkvandringstid, kan väcka nytt intresse för den mytomspunna sagotid där historien om det svenska folket började formuleras.

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

🟠 BOKRECENSION De flesta svenska högerradikaler är protestanter. Och ser historiskt Spanien, en av katolicismens högborgar, som alltifrån fiende till likgiltig makt. Så det spanska inbördeskriget, som nog hade ”högerradikalism” i det ena lägret, i Francosidan som stred för tronen och altaret, lockar inte svenska högerradikaler i gemen. Men trots det kan spanska inbördeskriget vara värt att studera. En nyutkommen bok föranleder Nya Tiders recensent att bege sig till det soliga Spanien under dess blodiga 1930-tal.

Bok: Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

Bok: Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

🟠 BOKRECENSION Om det var rätt av Sverige att gå med i Nato kommer vi kanske att veta någon gång långt in i framtiden. Men det är bra om vi förstår vad det är vi gått med i. Om du då bara lyssnar på den vanliga mainstream-mediapropagandan kommer du definitivt att bli lurad, det är ju deras hela affärsidé. Läs istället denna bok, den är snabbläst men innehåller en faktarik kritisk analys av världens överlägset starkaste militärallians.

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Maffian har infiltrerat hela samhället

Maffian har infiltrerat hela samhället

🟠 BOKRECENSION I slutet av 2024 kom denna bok om hur den kriminella upplösningen av Sverige går till, hur den organiserade brottsligheten infiltrerar överallt och bygger sin makt. Den är skriven av Lasse Wierup, som har ungefär trettio års erfarenhet av kriminaljournalistik. I inledningen skriver Wierup: ”Det finns en samhällssektor som är på stark frammarsch. En sektor som omsätter uppemot 150 miljarder årligen och hittills har involverat 62 000 personer.” Sedan tas vi med på en resa genom dagens Sverige, med typfall från varje samhällssektor. Ibland tror man att det är ett manus för en film om maffian i New York eller Neapel. Men det är det inte, det är svensk vardag han skildrar.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.