Regeringens proposition överlämnades till riksdagen den 22 maj och bär titeln ”En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033”. Det handlar om ett omfattande dokument på 281 sidor där man drar upp riktlinjer för åtta år framåt, men debatten har framför allt handlat om budgetens storlek, minskat fokus på ”mångfald” och ”jämställdhet”, samt hårdare granskning av att Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion sköter sitt uppdrag opartiskt.
Samtliga punkter fick hård kritik av Miljöpartiets språkrör Amanda Lind när hon mötte Sverigedemokraternas Alexander Christiansson i SVT Aktuellt.
Ökad budget men stärkt ansvar
Public service-bolagens budget ska enligt propositionen öka med 3 procent år 2026, 2 procent årligen 2027–2030 och 1 procent per år 2031–2033.
Propositionen beskrivs dock som en nedskärning av många vänsterdebattörer eftersom den samtidigt ger SVT, SR och UR ett förstärkt ansvar för att upprätthålla och stärka Sveriges beredskap i krissituationer och vid höjd beredskap, såsom vid krig eller andra samhällskriser. Genom detta vill regeringen säkerställa att public service kan fungera som en tillförlitlig kommunikationskälla gentemot befolkningen under sådana förhållanden och att upprätthålla teknisk robusthet, inklusive digital säkerhet likvärdig den som tidigare funnits i marknätet med antenner och master.
I propositionen betonas att Public Service-företagen ska ha en central roll i totalförsvaret, vilket inkluderar att vara en samlande kraft för nyhetsförmedling och att säkerställa att viktiga budskap når ut till hela befolkningen. Infrastrukturen och kapaciteten för krishantering ska stärkas, vilket medför betydande kostnader.
Som väntat har samtliga chefer för public servicebolagen protesterat mot detta. SR:s VD Cilla Benkö säger till Ekot att de kommer att behöva skära ner verksamheten med 350 till 400 tjänster.
– Det motsvarar ungefär hela Ekot, fyra lokala kanaler eller i princip all underhållning, hela P3, att stänga kören och orkestern och ändå behöva plocka bland den lokala journalistiken.
SVT:s VD Anne Lagercrantz är även hon kritisk till modellen och menar att den ”kommer kunna gå ut över programutbudet”, och UR:s VD Kalle Sandhammar säger att de kommer att ”tvingas till stora effektiviseringar”.
Sveriges kulturminister, iranskfödda Parisa Liljestrand, påpekar dock att public servicemedierna är unikt välfinansierade på den svenska mediemarknaden.
– Jag tycker att det därför är helt naturligt att vi pekar på att public servicebolagen behöver ha större fokus på sin kärnverksamhet, säger Liljestrand.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.