Vill inte granska SVT. Miljöpartiet, med Amanda Lind som sitt mest framträdande språkrör, är inte glada över regeringens planer på att granska public service hårdare, särskilt inte vad gäller deras opartiskhet. Vid den senaste större undersökningen, 2012, sympatiserade över hälften av journalisterna på SVT och SR med Miljöpartiet. Skärmavbild: SVT

MP protesterar mot granskning av MP-partiska mediers partiskhet

INRIKES
Regeringen ökar kraven på statliga medier utan att öka budgeten nämnvärt, vilket lett till kritik från vänsterhåll. Särskilt har ett förslag från regeringen om att skärpa granskningen av public service-mediers opartiskhet mötts av hård kritik från Miljöpartiet – det parti som främst gagnas av deras partiskhet.

Regeringens proposi­tion överlämnades till riksdagen den 22 maj och bär titeln ”En lag om public service och riktlinjer för verksam­heten 2026–2033”. Det handlar om ett omfattande dokument på 281 si­dor där man drar upp riktlinjer för åtta år framåt, men debatten har framför allt handlat om budgetens storlek, minskat fokus på ”mång­fald” och ”jämställdhet”, samt hår­dare granskning av att Sveriges Television, Sveriges Radio och Ut­bildningsradion sköter sitt uppdrag opartiskt.

Samtliga punkter fick hård kritik av Miljöpartiets språkrör Amanda Lind när hon mötte Sverigedemokra­ternas Alexander Christiansson i SVT Aktuellt.

Ökad budget men stärkt ansvar

Public service-bolagens budget ska enligt propositionen öka med 3 pro­cent år 2026, 2 procent årligen 2027–2030 och 1 procent per år 2031–2033.

Propositionen beskrivs dock som en nedskärning av många vänster­debattörer eftersom den samtidigt ger SVT, SR och UR ett förstärkt an­svar för att upprätthålla och stärka Sveriges beredskap i krissituationer och vid höjd beredskap, såsom vid krig eller andra samhällskriser. Ge­nom detta vill regeringen säkerställa att public service kan fungera som en tillförlitlig kommunikationskälla gentemot befolkningen under såda­na förhållanden och att upprätthålla teknisk robusthet, inklusive digital säkerhet likvärdig den som tidigare funnits i marknätet med antenner och master.

I propositionen betonas att Public Service-företagen ska ha en central roll i totalförsvaret, vilket inklude­rar att vara en samlande kraft för nyhetsförmedling och att säkerställa att viktiga budskap når ut till hela befolkningen. Infrastrukturen och kapaciteten för krishantering ska stärkas, vilket medför betydande kostnader.

Som väntat har samtliga chefer för public servicebolagen protesterat mot detta. SR:s VD Cilla Benkö säger till Ekot att de kommer att behöva skära ner verksamheten med 350 till 400 tjänster.

– Det motsvarar ungefär hela Ekot, fyra lokala kanaler eller i princip all underhållning, hela P3, att stänga kö­ren och orkestern och ändå behöva plocka bland den lokala journalisti­ken.

SVT:s VD Anne Lagercrantz är även hon kritisk till modellen och menar att den ”kommer kunna gå ut över programutbudet”, och UR:s VD Kalle Sandhammar säger att de kom­mer att ”tvingas till stora effektivise­ringar”.

Sveriges kulturminister, iransk­födda Parisa Liljestrand, påpekar dock att public servicemedierna är unikt välfinansierade på den svens­ka mediemarknaden.

– Jag tycker att det därför är helt naturligt att vi pekar på att public servicebolagen behöver ha större fokus på sin kärnverksamhet, säger Liljestrand.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.