Nato måste sluta beväpna Ukraina för att det meningslösa dödandet ska upphöra, menar debattörerna. De menar också att Sverige bör lämna Nato och återgå till att vara en balanserande faktor i Nordeuropa som värnar goda relationer med alla grannländer. Foto: Nato

Natomedlemskapet – en uppenbar riskfaktor

OPINION
Sverige måste upphöra med leveranser av krigsmateriel till Ukraina för att fred snabbt ska kunna uppnås. Det menar de fyra debattörerna, varav tre haft högre positioner i Försvarsmakten och en är före detta domare i internationell tribunaldomstol (folkdomstol). De varnar också för att DCA-avtalet i praktiken utgör ockupation av svensk mark.

År 1982 lovade Nato, i det fall att Östtysk­land skulle bli en del av Tyskland, att inte expandera sitt terri­torium i riktning mot Ryssland. På den tiden hade Nato inga andra gränser mot Ryssland än den norsk-ryska gränsen i norr samt vid Berings sund. Sedan år 1999 har Nato dock massanslutit: Tjeckien, Ungern, Polen, Estland, Lettland, Li­tauen, Slovakien, Rumänien, Bulga­rien, Albanien, Kroatien, Slovenien, Montenegro, Nordmakedonien, Finland och Sverige. I flera etapper har Nato brutit sitt löfte om att inte expandera sitt territorium och sin landgräns mot Ryssland, vilken nu är längre än 200 mil, och den euro­peiska Natokartan är i dag nästan identisk med EU:s karta, vilket åter­speglas i många EU-beslut.

Svenska politiker, svensk för­svarsmakt, svensk underrättelse­tjänst och hela det militärindustri­ella etablissemanget forcerade fram beslutet om ett svenskt Natomedlem­skap och DCA-avtal, utan att beakta de säkerhetspolitiska riskerna med att ansluta sig. DCA-avtalet innebar att Sverige gav upp både självstän­dighet och territorium (militära ba­ser) åt främmande makt. DCA-avtalet utgör en ockupation av svenskt terri­torium, vilket var möjligt att genom­föra enbart på grund av högförräde­ri av den sittande regeringen.

För 20 år sedan påpekade Vladi­mir Putin att det fanns risker med ett expanderande Nato och att Natos expansion innebar att Ryssland tvingades att utveckla nya över­lägsna vapentyper. Tre år senare lät han meddela att en sådan vapenutveckling pågick, och för åtta år sedan klargjorde han att Ryssland hade sådana vapen.

I november 2024 använde Ryss­land för första gången sådana vapen, Oresjnikroboten, vilken har skapat panik i Ukraina och Natoländerna. Detta nya vapen har medfört att Ryssland nu har förskjutit den glo­bala dominansen och balansen till sin fördel.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Vid krig kan Sverige bli det första land som angrips med kärnvapen

Vid krig kan Sverige bli det första land som angrips med kärnvapen

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Under kalla kriget fanns en bred uppslutning hos de politiska partierna kring Sveriges alliansfrihet och ett stöd för neutralitetspolitiken. Som en konsekvens av EU-medlemskapet skrotades denna politik. Likväl gav partierna, i vart fall utåt, ett intryck av att fortfarande vara överens om alliansfrihet och de flesta sade också tydligt nej till ett medlemskap i Nato. Nu har de dragit in oss i ett ytterst farligt maktspel, där vårt eget land riskerar att bli ett amerikanskt uppmarschområde och en nukleär måltavla. Det menar den oberoende riksdagsledamoten Elsa Widding.

Hur ska Sverige klara upprustningen av försvaret?

Hur ska Sverige klara upprustningen av försvaret?

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Den nation som inte har en egen krigsmakt får förr eller senare någon annans, vilket kommer att bekräftas i samma stund som riksdagen röstar för DCA-avtalet längre fram i vår. Ett bättre alternativ hade varit att Sverige byggde upp ett starkt invasionsförsvar som bygger på allmän värnplikt och att Sverige inte bidrar till att provocera vår stora granne i öst.

Läs även:

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

Gå inte på snacket om Europa – det är en fälla

🟠 DEBATT Den senaste tiden har EU-pampar och deras småpåvar i de enskilda medlemsländerna, däribland Sverige, plötsligt talat om Europa som aldrig förr. ”ReArm Europe ska medföra 800 miljarder euro till försvar av Europa”, meddelade EU-kommissionens svenska representation. Ulf Kristersson talade om ”det europeiska försvaret”. Här finns stora faror att se upp för. Det menar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand i denna opinionsartikel.

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

Hur kan en realistisk fred egentligen se ut?

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET I detta nummer anknyter många artiklar till kriget i Ukraina och flera debattörer har velat ge sin syn på förutsättningarna för en möjlig fred. Vi går igenom allt ifrån Trumps tänkbara baktankar och missuppfattningar till säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter. Vägen till en hållbar fred är svår, då positionerna är låsta – Putin har långtifrån uppnått målen med kriget och EU diskuterar strategier för att förlänga kriget i många år och sedan att upprätthålla sanktioner även efter att kriget avslutats.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.