Företaget Nidhogg Resources hävdar att man vill återstarta två nedlagda järnmalmsgruvor i Dalarna. Dessutom har företaget lyckats börsnoteras genom att köpa upp det havererade vaccinforskningsbolaget Eurocine – ett så kallat omvänt förvärv för att slippa den krångliga processen att gå från privat till publikt företag.
Det är Tuna-Hästberget i Borlänge kommun och Vintjärn i Faluns kommun som Nidhogg har visat intresse för – två gruvor som Stora Kopparbergs bröt malm i fram till 1968 respektive 1979. I en artikel i Affärsvärlden konstaterar dock aktieanalytikern Otto Klaar att grunden till projekten är att Nidhoggs styrelseordförande Ulrich Andersson hittat enstaka stenar innehållandes 40 procent järn. Företaget har inte gjort några provborrningar för att bekräfta varken förekomst av järnhalt eller eventuella fyndigheters storlek, trots att det behövs för att ta fram en brytningsplan.
För att starta upp gruvdrift behövs dessutom omfattande investeringar. För ändamålet genomförde Nidhogg en nyemission på fem miljoner kronor, något man anser ska räcka för att få ett positivt kassaflöde under nästa år. Otto Klaar beskriver detta som ”skrattretande” och att tillgångarna inte på långa vägar räcker för en seriös gruvdrift, då man bland annat behöver ställa en ekonomisk säkerhet för att ens få tillstånd av Sveriges geologiska undersökning (SGU) att provbryta. Detta för att undvika att både miljöpåverkan och ekonomiska kostnader landar på staten eller lokalsamhället om företaget går omkull.
Bakom Nidhogg ligger dessutom flera personer som har konkurser bakom sig. Man förvärvade nyligen undersökningstillstånden för Vintjärn genom att köpa Big Rock Mineral AB av Big Rock Energy AB – som i sin tur ägs av Ulrich Andersson med familj. Men varken Big Rock Mineral AB eller Big Rock Energy AB har skickat in sina årsredovisningar för 2023.
Efter att Ulrich Andersson med son klättrade över ett staket och in på ett område på Tuna-Hästberg som föreningen Äventyrsgruvan spärrat av uppstod dessutom nya kontroverser kring Nidhogg. Äventyrsgruvan bedriver en upplevelseverksamhet i området, som man omringat med ett stängsel för att undvika att någon faller ned i gruvhålorna eller orsakar stenras på personer som vistas i dem. Det hela ledde till att polisen fick avvisa Andersson med sällskap och att en tvist mellan Nidhogg och Äventyrsgruvan, som anklagar gruvprospektanterna för att ha utsatt deras personal för livsfara, har uppstått.
Vem tjänar egentligen på gruvnäringen?
Nidhoggs situation är dock inte unik. Den speglar en bredare debatt om hur Sverige hanterar sina naturresurser och vilka konsekvenser det får för lokalbefolkningen, miljön och ekonomin. Kritiker menar att minerallagstiftningen gynnar utländska och privata gruvbolag genom att erbjuda generösa tillståndsprocesser och låga avgifter, medan markägare och lokalsamhällen står kvar med stora miljömässiga och ekonomiska risker.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.