Polisen avvisar Nidhoggs styrelseordförande Ulrich Andersson och hans son Carl-Adam Andersson från Tuna-Hästberget. Foto: Äventyrsgruvan

Nidhoggs gruvplaner i Dalarna: En ny strid om Sveriges mineraltillgångar

INRIKES
Nidhoggs planer på att återuppliva två av Dalarnas gamla gruvor har inte väckt förhoppningar om nya arbetstillfällen, utan snarare frågor om vem som egentligen tjänar på Sveriges naturresurser. Samtidigt protesterar markägare och miljöorganisationer förgäves mot storslagna planer på gruvdrift som drabbar både miljön och lokalsamhället.

Företaget Nidhogg Resources hävdar att man vill återstarta två nedlagda järnmalmsgruvor i Dalarna. Dessutom har företaget lyckats börsnoteras genom att köpa upp det havererade vaccinforskningsbolaget Eurocine – ett så kallat omvänt förvärv för att slippa den krångliga processen att gå från privat till publikt företag.

Det är Tuna-Hästberget i Borlänge kommun och Vintjärn i Faluns kommun som Nidhogg har visat intresse för – två gruvor som Stora Kopparbergs bröt malm i fram till 1968 respektive 1979. I en artikel i Affärsvärlden konstaterar dock aktieanalytikern Otto Klaar att grunden till projekten är att Nidhoggs styrelseordförande Ulrich Andersson hittat enstaka stenar innehållandes 40 procent järn. Företaget har inte gjort några provborrningar för att bekräfta varken förekomst av järnhalt eller eventuella fyndigheters storlek, trots att det behövs för att ta fram en brytningsplan.

För att starta upp gruvdrift behövs dessutom omfattande investeringar. För ändamålet genomförde Nidhogg en nyemission på fem miljoner kronor, något man anser ska räcka för att få ett positivt kassaflöde under nästa år. Otto Klaar beskriver detta som ”skrattretande” och att tillgångarna inte på långa vägar räcker för en seriös gruvdrift, då man bland annat behöver ställa en ekonomisk säkerhet för att ens få tillstånd av Sveriges geologiska undersökning (SGU) att provbryta. Detta för att undvika att både miljöpåverkan och ekonomiska kostnader landar på staten eller lokalsamhället om företaget går omkull.

Bakom Nidhogg ligger dessutom flera personer som har konkurser bakom sig. Man förvärvade nyligen undersökningstillstånden för Vintjärn genom att köpa Big Rock Mineral AB av Big Rock Energy AB – som i sin tur ägs av Ulrich Andersson med familj. Men varken Big Rock Mineral AB eller Big Rock Energy AB har skickat in sina årsredovisningar för 2023.

Efter att Ulrich Andersson med son klättrade över ett staket och in på ett område på Tuna-Hästberg som föreningen Äventyrsgruvan spärrat av uppstod dessutom nya kontroverser kring Nidhogg. Äventyrsgruvan bedriver en upplevelseverksamhet i området, som man omringat med ett stängsel för att undvika att någon faller ned i gruvhålorna eller orsakar stenras på personer som vistas i dem. Det hela ledde till att polisen fick avvisa Andersson med sällskap och att en tvist mellan Nidhogg och Äventyrsgruvan, som anklagar gruvprospektanterna för att ha utsatt deras personal för livsfara, har uppstått.

Vem tjänar egentligen på gruvnäringen?

Nidhoggs situation är dock inte unik. Den speglar en bredare debatt om hur Sverige hanterar sina naturresurser och vilka konsekvenser det får för lokalbefolkningen, miljön och ekonomin. Kritiker menar att minerallagstiftningen gynnar utländska och privata gruvbolag genom att erbjuda generösa tillståndsprocesser och låga avgifter, medan markägare och lokalsamhällen står kvar med stora miljömässiga och ekonomiska risker.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nedstigning i byråkratins helvete

🟠 BOKRECENSION Paul Carlbark var fram till juli 2023 lärare på högstadiet Ringsjöskolan i Höör, en idyllisk kommun mitt i Skåne. Då blev han avskedad, efter en incident två månader tidigare. Han hade då arbetat i 17 år som legitimerad lärare i engelska och svenska. Vad som hände var att Carlbark blev fysiskt angripen av en 16-årig elev, och agerade genom att hålla fast eleven. Det hela filmades. Skolledningen ansåg att det var Carlbark som hade gjort fel. Han blev avstängd, polisanmäld och sedan avskedad. Efter det följde en två år lång kamp för upprättelse, som nu har utmynnat i nästan total seger för Carlbark. Men jobbet får han ändå inte tillbaka.

Kejsarens nya medier

🟠 KULTUR Nättidningen Kvartal har framställt sig som ett friskt alternativ till etablerad media. Men i en försåtlig intervju med den alternative mediaprofilen Nick Alinia lyser samma politiskt korrupta metodik igenom som präglat de svenska mediehusen i decennier. En viss typ av extremister framställs som oskyldiga offer, och förvrängda händelseförlopp återrapporteras som sanningar.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs våra – äldre artiklar som denna eller – den här

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.