Det är i regeringspropositionen 2025/26:95 man kan läsa om förslaget om en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd. Den nya påföljden kallas ”säkerhetsförvaring” och ska kunna användas mot personer som ”har begått allvarliga brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid och som har en hög risk för återfall i sådan brottslighet”.
Förslaget har kommit efter debatter om våldsbrottslingar som friges trots att återfallsrisken bedöms som hög. Ett exempel som återkommer i debatten är den så kallade Nytorgsmannen, som fortsatte begå sexualbrott efter att ha avtjänat ett fängelsestraff för en rad våldtäkter.
För att en person ska kunna dömas till säkerhetsförvaring krävs enligt förslaget antingen att han eller hon tidigare har avtjänat ett fängelsestraff för liknande allvarlig brottslighet och att personen dessutom bedöms ha en påtaglig risk för återfall. Undantaget är ifall den aktuella domen gäller flera brott med ett samlat straffvärde på minst sex års fängelse – återigen tillsammans med påtaglig återfallsrisk.
Den som döms till säkerhetsförvaring får både en minimitid, som motsvarar straffvärdet, och en ramtid som överstiger minimitiden med fyra till sex år. Ramtiden kan därefter förlängas med högst tre år åt gången – i praktiken dock hur många gånger som helst – om det anses ”absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet”.
Upplägget innebär inte att man kan bli villkorligt frigiven när minimitiden avtjänats. I stället kan ett beslut om ”villkorad utslussning” tas av en domstol, vilket innebär att påföljden verkställs utanför anstalt ”med särskilt stöd och under kontroll”.
Förvaring avskaffades 1981
Det nya förslaget har många likheter med brottspåföljden internering och förvaring, som avskaffades i Sverige 1981. Riksdagens majoritet ansåg då att ett tidsobestämt straffrättsligt frihetsberövande som bygger på vad man antas kunna göra i framtiden var oförenligt med svensk straffrätts grundprinciper om gärningsansvar, proportionalitet och rättssäkerhet.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har tidigare sagt att säkerhetsförvaring endast ska användas mot ”riktigt farliga kriminella” som måste låsas in på obestämd tid för att skydda samhället och dess medborgare.
– Vår uppskattning är att det kan röra sig om ungefär 25 personer årligen. Det bedömer vi och Kriminalvården att de har kapacitet att hantera, säger Strömmer i en kommentar till TV4 Nyheterna.
Propositionen ligger just nu hos justitieutskottet för beredning, som planeras vara klart den 17 mars, följt av debatt och omröstning i riksdagen. Förutom Tidöpartierna har propositionen även stöd från Socialdemokraterna, som tidigare krävde att förslaget skulle tidigareläggas från den ursprungliga planen om lagändringar först 2028.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
