Konsten att bearbeta metaller till mynt är gammal och kan spåras till 600-talet f.Kr. Bilden visar hur myntslagning går till. Källa: Wikipedia/Monica Ferreira Ask

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Olof Skötkonung blev kung omkring år 995 då han efterträdde sin far Erik Segersäll. I boken ”Regenter i Sverige”, av Bengt Liljegren 2004, framgår att Erik Segersäll (cirka 945-cirka 995) kan räknas som den förste svenske kungen.

I fornnordisk litteratur används ordet kung som beteckning på söner eller ättlingar till gudarna. Kungen var därmed knuten till gudarna och kungadömet var sakralt. Därför hade kungen en central roll vid det stora nationalblotet vart nionde år i Uppsala. När Olof Skötkonung, efter att ha blivit kristen, vägrade delta i detta blot förorsakade det naturligtvis en hel del rabalder.

Olof Skötkonung, kung av Sverige mellan 995-1022, var den första att prägla mynt i landet. Bilden visar ett av mynten i silver, präglat i Sigtuna. Myntpräglingen startade år 995. Källa: Wikipedia

 

Egentligen kan man inte tala om Sverige som ett land redan på 900-talet eftersom Sverige, eller Sweighe, inte nämns i skrift förrän år 1384. Riket bestod av Götaland och Svealand och däremellan gick en naturlig politisk gräns som markerades av Kolmården och Tiveden. Denna gräns utgjorde också en kulturgräns. Svearna var till största delen trogna den hedniska kulten, medan götarna tidigt hade kristnats.

Om Erik Segersäll finns mer nedtecknat än om någon av de tidigare kungarna. Enligt Snorre Sturlasson skulle en man vid namn Hugleik ha härskat över svearna på 500-talet och i det fornnordiska kvädet ”Ynglingatal” nämns kungar vid namn Ottar Vendelkråka och Ingjald Illråde. Men dessa vet man inte speciellt mycket om, så därför anses Erik Segersäll vara den förste svenske kungen. Man vet också att han kontrollerade delar av Svealand, främst Mälardalen och områdena kring Vättern.

Uppgifterna om Erik Segersäll är motstridiga. Han framställs som en sjökrigarkung, och i de isländska sagorna berättas det att han segrade över jomsvikingarna i slaget vid Fyrisvallarna. Dessa Fyrisvallar kan ha legat i närheten av nuvarande Uppsala. Enligt isländska källor var han gift med Sigrid Storråda som var dotter till en svensk storgodsägare och vikingahövding vid namn Skoglar-Toste. Olof Skötkonung ärvde Västergötland efter sin mor, Sigrid, och Svealand efter sin far Erik. På så vis enades svearnas och götarnas riken. (Från boken ”Forntida kvinnor” av Catharina Ingelman-Sundberg.)

Adam av Bremen framhåller däremot att Erik Segersäll var gift med en dotter till en polsk furste vid namn Mieszko. Enligt Adam av Bremen var Erik Segersäll mycket fientligt inställd till kristendomen men blev omvänd och även döpt i Danmark. Antagligen blev han vänligt stämd gentemot kristendomen, eftersom det underlättade kontakterna med andra kungar och furstar i länder där kristendomen redan fått fäste. Erik hade däremot inga problem att medverka vid nationalblotet.

Eriks Segersälls makt på landbacken var koncentrerad till Uppland och då sannolikt till Sigtuna. Arkeologiska utgrävningar har visat att Sigtuna grundades under 970-talet. Staden fick även en kungsgård i centrum. Kungsgården var ett sätt att manifestera kungens makt och kontroll över de andra hövdingarna i Mälardalen. Denna kontroll omfattade även landet, dess befolkning och resurser.

Nu kan man ju undra över varför Sigtuna blir ett så viktigt centrum. De flesta tänker nog att Birka var den viktigaste staden med goda handelsförbindelser. Birka ingick i ett omfattande nätverk av handelsleder som västerut nådde de brittiska öarna och Frankerriket. Österut sträckte sig detta nätverk via de ryska floderna bort till både Svarta havet och Kaspiska havet och Konstantinopel i det Bysantinska riket. Birka övergavs omkring år 970, antagligen på grund av en nedgång i handeln, och i stället växte så Sigtuna fram.

Så blev då Olof kung efter sin far Erik, cirka 995 till och med 1022. Olof Eriksson, som senare tog namnet Skötkonung, var en banbrytare. Han lät döpa sig, antog kristendomen och vägrade delta i de hedniska offerriterna vid nationalblotet, och han var den förste att låta prägla silvermynt i Sverige.

Ytterligare ett exempel på ett silvermynt präglat i Sigtuna under Olof Skötkonung. Här ser man de kristna symbolerna. Källa: Wikipedia/Nordisk familjebok (1910), vol.13, Till art. Järnåldern. II.

 

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Där kungen valdes

Där kungen valdes

🟠 HISTORIA På Mora äng, som ligger söder om Uppsala, låg en gång i tiden en samling stenar. Dessa är kända som Mora stenar. Vid dessa stenar har åtta kungar blivit valda i samband med ting.

Grimbergs historia

Grimbergs historia

🟠 HISTORIA Carl Grimberg är känd för Svenska folkets underbara öden, som gavs ut i 11 band under åren 1913-1939 och skildrar Sveriges historia. I denna artikel uppmärksammas dock hans egen historia och den tid han levde i.

Läs även:

Kungen anglosaxarna mindes

Kungen anglosaxarna mindes

🟠 HISTORIA Det har funnits många svenska sagokungar som har präglat berättelserna om Sveriges historia. En av dessa är Ottar Vendelkråka som, precis som sin far Angantyr, finns omnämnd i det anglosaxiska 700-talseposet Beowulfkvädet samt i Ynglingasagan.

Odhner och konsten att räkna

Odhner och konsten att räkna

🟠 HISTORIA Räknemaskinen kan vara till mycket stor nytta inom matematik och tack vare den svenske uppfinnaren Willgodt Odhner kunde en räknemaskin som var både praktisk och enkel att använda tillverkas.

Kodernas svenske överman

Kodernas svenske överman

🟠 HISTORIA Koder och chiffer har länge varit en viktig del av den mänskliga kommunikationen. Med hjälp av dessa har man kunna sända känslig eller hemlig information utan att riskera att en krigsstrategi eller en statskupp blir avslöjad. Det är dock viktigt att även kunna knäcka koderna och chiffren för att kunna skydda, exempelvis, det egna landet. Den svenske uppfinnaren Arvid Damm blev en betydelsefull gestalt i chiffrens och kodernas värld.

Den stora depressionen och andra världskriget

Den stora depressionen och andra världskriget

🟠 HISTORIA Den stora depressionen var en allvarlig global ekonomisk nedgång från 1929 till 1939, inte bara i USA utan hela världen. Perioden präglades av extremt hög arbetslöshet och fattigdom, drastiska minskningar av industriproduktion och internationell handel, samt omfattande bank- och företagskonkurser runt om i världen. Var fjärde amerikan var arbetslös och även högutbildade som läkare såg en inkomstförlust på uppemot 40 procent. Misären var så svår att den blev ett livslångt trauma för många ur den generationen.

Telefonins svenske pionjär

Telefonins svenske pionjär

🟠 HISTORIA Telefonen började bli en del av människans vardag från och med den sena delen av 1800-talet. Man kan fundera över hur telefonins historia här i Sverige hade sett ut om det inte hade varit för värmlänningen Lars Magnus Ericsson.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

🟠 BOKRECENSION De flesta svenska högerradikaler är protestanter. Och ser historiskt Spanien, en av katolicismens högborgar, som alltifrån fiende till likgiltig makt. Så det spanska inbördeskriget, som nog hade ”högerradikalism” i det ena lägret, i Francosidan som stred för tronen och altaret, lockar inte svenska högerradikaler i gemen. Men trots det kan spanska inbördeskriget vara värt att studera. En nyutkommen bok föranleder Nya Tiders recensent att bege sig till det soliga Spanien under dess blodiga 1930-tal.

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.