De kraftigt höjda energipriserna som orsakats av sanktionerna mot Ryssland och avvecklingen av kärnkraften i en rad europeiska länder har slagit hårt, särskilt mot människor som redan har det knapert. Detta sticker i ögonen så pass att flera länder planerar att införa ”social eltaxa” som ska sänka priset för de allra mest utsatta – en kostnad som kommer att göra elen ännu dyrare för alla andra. Ett av de länder som kommit längst är Österrike.
Med den nya elmarknadslagen (Elektrizitätswirtschaftsgesetz, ElWG) lovar Österrikes regering att elkonsumtion ska bli både billigare och enklare. Förbundskansler Christian Stocker menar att reformen kommer att gynna hela det österrikiska samhället.
– Vi har kommit överens om att genomföra en grundläggande reform av den österrikiska energisektorn. Vi kommer att modernisera energimarknaden så att energipriserna blir mer överkomliga – både för hushåll och företag, säger Stocker i en kommentar.

En hårt kritiserad del av förslaget är en så kallad social eltaxa, som är tänkt att gynna de sämst bemedlade. I detta syfte ska lagen även definiera gränsen för ”energifattigdom”, ett begrepp som fått allt större genomslag i takt med att energipriserna i Europa skenat. Hushåll som använder upp till 2 900 kWh/år – vilket motsvarar ungefär elförbrukningen för ett ensamhushåll i en mindre lägenhet, utan elvärme – kan enligt förslaget få sitt elpris sänkt till 6 eurocent/ kWh netto, mot normala cirka 31 eurocent. Regeringen räknar med att lågt förbrukande hushåll i hög grad överlappar med ekonomiskt svagare hushåll, exempelvis pensionärer, ensamstående och hyresgäster i små lägenheter. Det innebär att låginkomsttagare som bor i större bostäder – exempelvis barnfamiljer – inte kommer att kunna dra nytta av subventionen, trots ekonomiska behov.

Kostnaden för den sociala eltaxan ska enligt förslaget bäras av elleverantörerna, vilka blir skyldiga att erbjuda de berättigade hushållen det subventionerade priset och stå för mellanskillnaden om marknadspriset ligger högre. I förslaget framgår inte hur företagen ska täcka dessa förluster, men i praktiken är det troligt att kostnaden fördelas över övriga kunder som redan betalar det höga elpris vi numera lever med i Europa.
Michael Strugl, som är VD för eljätten Verbund, varnar för just detta.
– Om jag favoriserar enskilda aktörer och därmed tar dem ur den gemensamma kostnadsfördelningen, så får alla andra betala mer, förklarar han i en intervju med News.at.
Även Arbeiterkammer (AK), Österrikes lagstadgade arbetstagarorganisation som alla anställda automatiskt är medlemmar i, har gett sig in i debatten. Priska Lueger, chef för avdelningen för konsumentpolitik vid AK Wien, säger att det i princip är rimligt att bolagen, som gjort stora vinster under energikrisen, betalar tillbaka till kunderna. Samtidigt kallar hon det ”obegripligt” hur den föreslagna sociala eltaxan är uppbyggd.
– I vissa fall handlar det bara om att pengar flyttas mellan energibolagen, säger hon.
Systemet med social eltaxa förordas av EU (Commission Recommendation on energy poverty, 2023) och flera länder har redan infört delar av detta system, bland andra Spanien och Portugal, men även Storbritannien som är utanför EU.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

















